Antipsykotiska läkemedel bör undvikas till patienter med demens

Vid beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) hos patienter med demenssjukdom bör somatiska orsaker uteslutas. Antipsykotiska läkemedel bör undvikas och icke-farmakologiska metoder användas i första hand.

BPSD är vanligt förekommande vid demens. Symtomen varierar under sjukdomsförloppet och kan orsakas av olika somatiska tillstånd, som bör uteslutas före behandling (se tabell 1 ») [1]. Den aktuella läkemedelsbehandlingen bör också ses över för att utesluta olämpliga preparat, olämpliga kombinationer eller för höga doser som orsak [2].

Det vetenskapliga underlaget för läkemedelsbehandling av BPSD vid demens är begränsat [3-7]. Någon hälsoekonomisk vinst med läkemedelsbehandling har inte kunnat visas [8].

Omvårdnadsåtgärder och anpassning av miljön bör vara grunden för all behandling. Läkemedelsbehandling kan förbättra symtom och beteende men bör prövas först när omvårdnadsåtgärder visat sig otillräckliga [3,4,9]. Antipsykotiska läkemedel bör undvikas på grund av risk för allvarliga cerebrovaskulära biverkningar och ökad mortalitet [3-5,10,11]. Behandling med antipsykotiska läkemedel bör begränsas till psykotiska symtom som besvärar patienten och som skapar stark oro och/eller aggressivitet. Vid behandling bör uppföljning göras senast efter två veckor och ställningstagande till utsättning göras regelbundet [3,4,12]. Vid agitation finns visst stöd för att Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) kan prövas [13].

SSRI, rekommenderas vid samtidig depression hos patienter med demenssjukdom(Rekommendationsgrad 3) [3]. En senare studie har dock inte kunnat bekräfta att sertralin har effekt vid depression vid Alzheimers sjukdom [14].

Tabell 1
Somatiska orsaker till psykiska symtom och beteendeproblem vid demens

    • kardiovaskulär sjukdom 
    • kronisk obstruktiv lungsjukdom 
    • infektion 
    • smärta 
    • neuropati 
    • anemi 
    • metaboliska tillstånd
        - njursvikt
        - uttorkning
        - hyponatremi
        - hypo-/hyperglykemi
        - leversvikt
        - hypo-/hypertyreos
        - hypercalcemi 
    • malnutrition 
    • törst 
    • inkontinens 
    • förstoppning

Stockholms läns läkemedelskommittés expertrådet för geriatriska sjukdomar


Referenser

  1. Volicer L, Hurley AC. Management of behavioral symptoms in progressive degenerative dementias. J Gerontol Med Sci 2003;58A:837-45. PubMed

  2. Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010

  3. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010

  4. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demenssjukdom – BPSD. Information från Läkemedelsverket 5:2008

  5. Herrmann N, Lanctôt KL. Pharmacologic management of neuropsychiatric symptoms of Alzheimer disease. Can J Psychiatry. 2007;52:630-46. PubMed, Fulltext

  6. Yury CA, Fisher JE. Meta-analysis of the effectiveness of atypical antipsychotics for the treatment of behavioural problems in persons with dementia. Psychother Psychosom. 2007;76:213-8. PubMed

  7. McNeal K et al. Using risperidone for Alzheimer's dementia associated psychosis. Expert Opin. Pharmacother 2008;9:2537-43. PubMed

  8. Rosenheck RA, Leslie DL, Sindelar JL, Miller EA, Tariot PN, Dagerman KS, et al. Clinical Antipsychotic Trial of Intervention Effectiveness-Alzheimer's Disease (CATIE-AD) investigators. Cost-benefit analysis of second-generation antipsychotics and placebo in a randomized trial of the treatment of psychosis and aggression in Alzheimer disease. Arch Gen Psychiatry. 2007;64:1259-68. PubMed, Fulltext

  9. Doody RS, Stevens JC, Beck C, Dubinsky RM, Kaye JA, Gwyther L, et al. Practice parameter: management of dementia (an evidence-based review): Report of the Quality Standards Subcommittee of the American Academy of Neurology. Neurology 2001; 56:(9):1154-66. PubMed, Fulltext

  10. Ballard C, Lana MM, Theodoulou M, Douglas S, McShane R, Jacoby R, et al. A randomised, blinded, placebo-controlled trial in dementia patients continuing or stopping neuroleptics (the DART-AD trial). PLoS Med. 2008;5:e76. PubMed, Fulltext

  11. Langballe EM, Engdahl B, Nordeng H, Ballard C, Aarsland D, Selbæk G. Short- and long-term mortality risk associated with the use of antipsychotics among 26,940 dementia outpatients: a population-based study.Am J Geriatr Psychiatry. 2014 Apr;22(4):321-31. PubMed

  12. Ruths S, Straand J, Nygaard HA, Aarsland D. Stopping antipsychotic drug therapy in demented nursing home patients: a randomized, placebo-controlled study--The Bergen District Nursing Home Study (BEDNURS). Int J Geriatr Psychiatry. 2008;23:889-95. PubMed

  13. Porsteinsson AP, Drye LT, Pollock BG, Devanand DP, Frangakis C, Ismail Z, et al; CitAD Research Group. Effect of Citalopram on Agitation in Alzheimer Disease. JAMA. 2014 Feb 19;311(7):682-91. PubMed

  14. Banerjee S, Hellier J, Dewey M, Romeo R, Ballard C, Baldwin R, et al. Sertraline or mirtazapine for depression in dementia (HTA-SADD): a randomised, multicentre, double-blind, placebo-controlled trial. Lancet. 2011 Jul 30;378(9789):403-11. PubMed

Uppdaterad: 2014-07-07

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se

Senast uppdaterat
2014-07-07
(ursprungligen publicerat 2011-03-08)