Behandla blodtryck bättre – sätt upp målblodtryck tillsammans med patienten, kombinera mera och följ upp

Det finns olika behandlingsmöjligheter vid hypertoni. Ingen läkemedelsgrupp har visat sig överlägsen ur morbiditets- och mortalitetssynpunkt. Att använda rekommenderade preparat med god effekt och god tolerabilitet – ofta i olika kombinationer – samt till lågt pris är kostnadseffektivt. Som förstahandsmedel bör generisk ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare och/eller kalciumblockerare av dihydropyridintyp och/eller tiaziddiuretika väljas.

De påtagliga behandlingsvinsterna med blodtrycksbehandling är oomtvistade. Till exempel halveras risken för stroke vid en minskning av systoliskt blodtryck med 20 mmHg hos en patient i 60–70-årsåldern. Subjektiva biverkningar är få med de rekommenderade förstahandsmedlen i måttlig dosering. Tvärtom kan livskvaliteten höjas när blodtrycket sänks. Trots detta finns en markant underbehandling av hypertoni.

Expertrådet vill påminna om ”the rule of halves”: bland individer med högt blodtryck är detta inte diagnostiserat hos hälften, bland de diagnostiserade får hälften behandling, bland de behandlade får hälften en tillfredsställande behandling. Situationen har förbättrats något på senare år men underdiagnostik och underbehandling är fortfarande problem. Opportunistisk screening (mät patientens blodtryck i samband med sjukvårdskontakter!), en effektiv behandling och god uppföljning av hypertoni är mycket viktigt.

För många hypertonipatienter behövs kombinationsbehandling för att nå målblodtryck <140/90 mmHg vid okomplicerad hypertoni och 130–135/80–85 mmHg vid mycket hög kardiovaskulär risk, till exempel diabetes med njurpåverkan, njursjukdom, stroke/TIA, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt eller perifer artärsjukdom. Vid kraftigare blodtryckshöjning kan behandlingen inledas med två preparat. Kom överens med patienten om lämpligt målblodtryck. Följ upp blodtrycket regelbundet, minst två gånger per år. Använd gärna hemblodtrycksmätning.

Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd  för hjärt-kärlsjukdomar

generisk ACE-hämmare

(enalapril, ramipril)

angiotensinreceptorblockerare

(losartan, kandesartan)

kalciumblockerare av dihydropyridintyp

(amlodipin)

tiaziddiuretika

(bendroflumetiazid, hydroklortiazid, klortalidon)


Referenser

  1. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 170/1, 2004

  2. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Måttligt förhöjt blodtryck. SBU-rapport 170/U, 2007

  3. Janusinfo. Rekommendationer för behandling av hypertoni. Expertrådsutlåtande 2013-02-05

  4. Mancia G, Fagard R, Narkiewicz K, Redón J, Zanchetti A, Böhm M et al; Task Force Members. 2013 ESH/ESC Guidelines for the management of arterial hypertension: the Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and of the European Society of Cardiology (ESC). J Hypertens. 2013 Jul;31(7):1281-357. PubMed

  5. Läkemedelsverket. Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2014;5

  6. Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S, Albus C, Brotons C, Catapano AL et al. 2016 European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: The Sixth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of 10 societies and by invited experts) Developed with the special contribution of the European Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR). Eur Heart J. 2016 Aug 1;37(29):2315-81. PubMed

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

ACE-hämmare
enalapril, ramipril

angiotensinreceptor-blockerare
losartan, kandesartan

kalciumblockerare av dihydropyridintyp
amlodipin

tiaziddiuretika
bendroflumetiazid, hydroklortiazid, klortalidon 

Senast uppdaterat
2017-01-17
(ursprungligen publicerat 2009-02-10)

Detta är ett av
2017 års Kloka råd

De Kloka råden utgår från medicinska områden där det finns stora möjligheter att förbättra läkemedelsanvändningen. Råden har tagits fram av Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd inom olika terapiområden.