Riktlinjer för handläggning av röda ögon

Hitta i sidan

    Patienter som söker för röda ögon är vanligt förekommande. Genesen till besvären varierar och informationen nedan kan vara en hjälp att komma fram till rätt diagnos.

     

    Tänk på

    vid anamnesupptagning:
    • duration
    • trauma
    • ensidigt eller dubbelsidigt
    • typ av sekretion
    • ljuskänslighet
    • skav, ömhet eller värk
    • synpåverkan
    • tidigare/pågående behandling ineffektiv
    • kontaktlinser
    vid undersökning:
    • typ av rodnad
    • grumlingar eller färgbarheter i kornea
    • ögonlocksfelställning
    • pupillutseende och reaktion
    • palpation (ömt? hårt)


    Längre ner på sidan finns sammanställning av foton och skisser.

     

      Subjektiva symtom Ensidigt dubbelsidigt Visus Rodnad (injektion) Övriga karakteristika
    Subkonjunktival blödning
    Inga Ensidig Opåverkat Homogent blodröd
    Uteslut trauma
    Konjunktivit, infektiös
    Skav, gruskänsla, kladdiga ögon Dubbelsidig Opåverkat (sekret kan störa) Konjunktival
    Ofta i samband med ÖLI, varig sekretion
    Konjunktivit, allergisk
    Klåda, tårflöde Dubbelsidig Opåverkat Konjunktival Ofta chemos och subtarsala "knottror"
    Kerato­konjunktivit Gruskänsla, ofta intensiv Ensidig eller dubbelsidig Ibland dimsyn Blandinjektion
    Varierande orsaker, ex sicca, virus, kontaktlinser
    Blefaro­konjunktivit
    Sveda, skav, ibland klåda Dubbelsidig Opåverkat Ospecifik, rodnade ögonlockskanter Ofta hos personer med hudproblem
    Främmande kropp/erosion Främmande kroppskänsla, tårflöde Ensidig Varierande beroende på lokalisation Pericorneal, ev lokaliserad
    Anamnes!
    Keratit
    Främmande kroppskänsla, ibland värk ljuskänslighet Ensidig Varierande beroende på lokalisation Pericorneal, ibland lokaliserad eller blandinjektion
    Grumligt område i kornea, färgbart med fluorescein. Kontaktlinsbärare?
    Irit
    Värk, ljuskänslighet Vanligen ensidig Ibland dimsyn Pericorneal eller blandinjektion
    Pupillen ofta lätt miotisk, ibland oregelbunden
    Episklerit
    Lätt ömhet, obehag Ensidig Opåverkat Lokal
     
    Sklerit
    Djup, ofta intensiv värk Ensidig Opåverkat Lokal eller diffus, djupröd
    Viss koppling till reumatisk sjukdom
    Akut glaukom
    Intensiv värk, ibland allmänpåverkan Ensidig Dimsyn, ibland kraftigt nedsatt Generell, ofta kraftig, ev stasade kärl
    Medelvid, ljusstel pupill och disig kornea. Palpatoriskt hårt öga. Ofta prodromalsymtom.

    Sammanställning av foton och skisser.

    Subkonjunktival blödning (hyposfagma

    Orsak: Uppkommer vanligen spontant. Uteslut trauma. Kan ibland ha relation till hypertoni och ökad blödningsbenägenhet.

    Klinik: Homogen, subkonjunktival blodutgjutning av varierande utbredning. Resorberas spontant inom 1–2 veckor.

    Handläggning: Ingen behandling.

    Konjunktivit, infektiös 

    Orsak: virus eller bakterier.

    Klinik: Skavkänsla, gruskänsla, varig sekretion, ögonen ofta "igenklistrade" på morgnarna. Initialt ofta ensidigt, men därefter vanligen snabbt engagemang av båda ögonen. Konjunktival rodnad.

    Handläggning: Läker spontant, i allmänhet inom en vecka. Tvättning, allmän hygien. Avstå från kontaktlinsbärande. Antibiotika kan påskynda läkningen. (preparatöversikt)

    Konjunktivit, allergisk 

    Klinik: Klåda kardinalsymtom. Vattnig sekretion. Konjunktival rodnad och svullnad i varierande grad, insidan av ögonlocken ofta "knottrig". Ofta samtidigt med andra allergiska besvär.

    Handläggning: Om möjligt eliminera utlösande agens. Lokal behandling, eventuellt peroralt antihistamin.

    Keratokonjunktivit 

    Orsak: Vanligen virusorsakad, till exempel adenovirus. Kontaktlinsbärare drabbas oftare, av såväl infektiösa som toxiska/anoxiska keratokonjunktiviter. Keratokonjunktivitis sicca kan vara delfenomen vid Sjögrens syndrom.

    Klinik: De infektiösa keratokonjunktiviterna kan ha ett relativt aggressivt förlopp, med uttalad rodnad, gruskänsla och ibland dimsyn. Sekretionen kan vara vattnig eller purulent. Patienter med kroniskt torra ögon (sicca) kan uppleva sveda i ögonen, främmande kroppskänsla, skav, brännande känsla, trötthet i ögonen, dimsyn och torrhetskänsla.

    Handläggning: Avstå från kontaktlinser. Vid misstanke om bakteriellt inslag - lokal antibiotikabehandling. Symtomlindrande behandling, vanligen tårsubstitut (preparatöversikt)

    Blefarokonjunktivit 

    Orsak: Sebboroisk eller infektiös inflammation i ögonlockskanterna,. Kan vara delfenomen vid hudsjukdom.

    Klinik: Röda och svullna ögonlockskanter, ofta fjällande hudavlagringar runt ögonfransarna. Sveda och irritation, ibland klåda. Akuta och kroniska former förekommer.

    Handläggning: Noggrann rengöring med vatten. Avlägsna hudflagor med fuktig kompress eller bomullspinne. Avstå från ögonsmink samt kontaktlinser. Mjukgörande ögonsalva. Vid infektion ge antibiotikasalva, eventuellt i kombination med lokala steroider under kortare perioder.

    Främmande kropp/erosion 

    Klinik: Erosioner tar färg med fluorescein. Subtarsala främmande kroppar ger ofta färgbarheter i övre delen av kornea.

    Handläggning: Evertera ögonlocket! Främmande kroppar på kornea avlägsnas i lokalanestesi. Antibiotikasalva vid infektionsrisk. Om "flisanamnes" (hamrat mot metall/sten), tänk på perforation! Erosion hos kontaktlinsbärare kan vara en tidig keratit.

    Keratit  

    Orsak: De flesta orsakas av virus eller bakterier. En intakt hornhinna är motståndskraftig mot flertalet infektiösa agens. Påverkan på kornea av till exempel kontaktlinser eller olika former av trauma föregår i många fall en keratit.

    Klinik: I allmänhet ensidig. Smärta, främmande kroppskänsla, ibland värk, ljuskänslig. Den pericorneala rodnaden kan vara generell eller mer lokaliserad till området närmast keratiten. Lokaliserad korneal grumling, i allmänhet färgbar med fluorescein.

    Handläggning: Eftersom vissa typer av keratiter är snabbt förlöpande och kan ge allvarliga skador, bör ögonspecialist snarast konsulteras. Terapin varierar beroende på orsak.

    Irit (iridocyklit)

    Orsak: Irit är en autoimmun sjukdom, som ofta drabbar i övrigt friska personer, men det finns en association till Mb Bechterew och andra autoimmuna sjukdomar. Recidiverar ofta.

    Klinik: Nästan alltid ensidig. Värk, ljuskänslighet, ibland dimsyn, ibland ökat tårflöde. OBS aldrig varig sekretion! Pericorneal rodnad i typfallet, men mera allmän rodnad förekommer. Pupillen ofta miotisk, ibland oregelbunden. I kornealmikroskop ses ljusväg i främre kammaren och precipitat på korneas insida.

    Handläggning: Ögonspecialist bör snarast konsulteras. Behandlas med lokala steroider och mydriatikum.

    Episklerit 

    Orsak: Autoimmun reaktion i ytliga delen av sclera. Drabbar oftast helt friska personer.

    Klinik: Ensidig. Obehag och ömhet. Ingen varig sekretion. Lokaliserad rodnad på sclera.

    Handläggning: Läker spontant inom några veckor, lokala steroider kan förkorta läkningstiden, men sägs kunna öka recidivrisken.

    Sklerit 

    Orsak: Autoimmun reaktion. Relativt ovanlig. Ses ofta i association med reumatiska sjukdomar, men även tillsammans med andra tillstånd.

    Klinik: Ensidigt. Ofta intensiv värk. Lokal eller diffus djupröd, kraftig rodnad.

    Handläggning: Specialistfall. Generell antiinflammatorisk behandling.

    Akut glaukom 

    Orsak: Förutsätter trång kammarvinkel som kan blockeras, till exempel om pupillen vidgas. När kammarvattenavflödet hindras leder detta till kraftig intraoculär tryckstegring. Mekanismen skiljer sig från den vid kroniskt öppenvinkelglaukom.

    Klinik: Ensidigt. Svår värk i ögat, ibland huvudvärk, illamående. Snabbt tilltagande synnedsättning. Generell rodnad, ofta kraftig med stasade kärl. Kornea är ofta disig och pupillen semidilaterad. Ögat kan palperas hårt. Prodromalsymtom i form av halofenomen, övergående dimsyn och tryckkänsla kan tidigare ha förekommit eller föregå ett fullt utvecklat akut glaukom.

    Handläggning: Akut remiss till ögonspecialist för trycksänkande åtgärd.

    Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för ögonsjukdomar


    Uppdaterad: 2015-07-02

    Hitta i sidan

      För frågor och tips till oss:
      janusredaktionen@sll.se

      Senast uppdaterat
      2015-07-02 (ursprungligen publicerat 2004-02-13)