Behandling av cervixcancer

| Inledning | Behandling | Besvär efter behandling | Referenser


Inledning

Globalt är cervixcancer en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor där majoriteten av fallen diagnostiseras i utvecklingsländerna. I Sverige har incidensen av cervixcancer halverats sedan 1960-talet då den organiserade gynekologiska cellprovtagningen infördes. De senaste åren har cirka 450 nya fall diagnostiserats årligen.

Den utvecklade screeningverksamheten medför att många fall diagnostiseras i ett tidigt skede av sjukdomen där prognosen är god. Tumörstorlek och förekomst av regionala lymfkörtelmetastaser är kända prognostiska faktorer.

Etiologi - riskfaktorer
Kvarstående infektion med onkogena typer av humant papillomvirus (HVP) anses vara den viktigaste etiologiska faktorn för cervixcancer. HPV-infektion är vanligen självläkande, endast en liten andel av HPV-infekterade individer utvecklar höggradiga cellförändringar och cervixcancer. Andra faktorer som är associerade med ökad risk för cervixcancer är rökning och upprepade genitala infektioner. Vissa studier talar för att hormonella faktorer kan vara av betydelse. Introduktion av vacciner mot HPV ger förhoppning om att på sikt radikalt minska incidensen av cervixcancer.

till toppen

Behandling

Kirurgi
Tidiga stadier av cervixcancer (stadium IA–IB1) behandlas vanligen med radikal kirurgi, inkluderande borttagande av uterus, parametrier och lymfkörtlar i bäckenet. Denna operation utförs ofta med laparoskopisk teknik vilket väsentligt förkortar det postoperativa förloppet. Om lymfkörtelmetastasering eller snäva resektionsränder påvisas, ges postoperativ radiokemoterapi innebärande strålbehandling över bäckenet i kombination med veckovis cytostatikabehandling. Fertilitetsbevarande kirurgi, så kallad trachelectomi, innebär att cervix och lymfkörtlar i bäckenet extirperas. Denna typ av kirurgi är enbart aktuell hos unga kvinnor med små tumörer och önskan om bevarad fertilitet.

Radiokemoterapi
Strålbehandling i kombination med veckovis cytostatika är standardbehandling vid mer avancerade stadier av cervixcancer (stadium IB2–IIIB). Extern strålbehandling under 5–6 veckor över bäckenet kombineras med intrauterin lokal strålbehandling. Cisplatin är det mest använda cytotoxiska preparatet vid radiokemoterapi.

Kemoterapi
Primär kemoterapi är aktuell vid generaliserad sjukdom. Oftast ges cisplatin kombinerat med topotekan eller paklitaxel. Dessa preparat är också förstahandsval vid tumörrecidiv som inte är möjliga att strålbehandla eller operera.

till toppen

Besvär efter behandling

Kirurgi
I det postoperativa förloppet efter radikal kirurgi kan patienten uppleva svårigheter att tömma urinblåsan och kan i vissa fall behöva utföra självkateterisering. Dessa problem är vanligtvis övergående och de flesta patienter återfår normal blåsfunktion. Kirurgi som inkluderar lymfkörtelutrymning kan leda till lymfödem. Risken för utveckling av lymfödem ökar efter postoperativ strålbehandling. Regelmässigt användande av kompressionsstrumpor är den viktigaste åtgärden för att minska besvären. Bedömning av lymfterapeut för eventuell lymfdränagebehandling kan vara aktuell.

Strålbehandling
All vävnad som ingår i ett strålbehandlat område reagerar på behandlingen. Grad av besvär efter strålbehandling är relaterade till ordinerad dos, fraktionering och volym av strålbehandlat område men också individuella faktorer såsom ålder och övrig sjuklighet har betydelse.

Tarm: Tarm som utsätts för strålbehandling reagerar ofta med meteorism, diarre och imperativa trängningar. Vanligen klingar besvären av efter avslutad strålbehandling men vissa patienter kan ha mer ihållande besvär. Läkemedel mot diarré och meteorism samt dietistkontakt är viktiga delar i behandlingen. Blod i avföring som uttryck för strålpåverkad tarmslemhinna kan uppträda efter flera år. Rektosigmoideoskopi kan vara värdefullt både i diagnostiskt och terapeutiskt syfte för att koagulera blödande slemhinnekärl. Pred-Clysma (prednisolon) rektallösning kan minska besvären. Stenosering av tarm som kan leda till ileus är en allvarlig men sällsynt senbiverkan.

Urinblåsa: Miktionsbesvär i form av urinträngningar och urinläckage uppträder oftast 1–2 år efter avslutad behandling. Lokal östrogenbehandling av vagina samt blåsträning kan minska besvären. Om hematuri eller mer uttalade besvär från urinvägar uppträder bör patienten remitteras till urologklinik för bedömning med cystoskopi.

Vagina: Strålbehandling av underlivet kan ge vaginal fibros med försnävning och torrhet som följd. Samliv eller användande av vaginal dilatator samt lokal östrogenbehandling kan minska besvären.

Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för onkologiska och hematologiska sjukdomar; Catharina Beskow, bitr.överläkare, med.dr, Sektionen för bröstcancer och gynekologisk cancer samt sarkom, Onkologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset Solna

till toppen


Referenser

 

  1. Ferlay J, Shin HR, Bray F, Forman D, Mathers C, Parkin DM. Estimates of worldwide burden of cancer in 2008. GLOBOCAN 2008. Int J Cancer. 2010 Dec 15;127(12):2893-917. PubMed

  2. NORDCAN; Association of the Nordic Cancer Registries (http://www.ancr.nu)

  3. Quinn MA, Benedet JL, Odicino F, Maisonneuve P, Beller U, Creasman WT, et al. Carcinoma of the cervix uteri. FIGO 6th Annual Report on the Results of Treatment in Gynecological cancer. Int J Gynaecol Obstet. 2006;95 Suppl 1S43-103. PubMed

  4. Tjalma WA, Van Waes TR, Van den Eeden LE, Bogers JJ. Role of human papillomavirus in the carcinogenesis of squamous cell carcinoma and adenocarcinoma of the cervix. Best Pract Res Clin Obstet Gynaecol. 2005;19:469-83. PubMed

  5. Vaccarella S, Herrero R, Dai M, Snijders PJ, Meijer CJ, Thomas JO, et al. Reproductive factors, oral contraceptive use and human papillomavirus infection: pooled analysis of the IARC HPV prevalence surveys. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2006;15:2148-53. PubMed

  6. Sedlis A, Bundy BN, Rotman MZ, Lentz SS, Muderspach LI, Zaino RJ. A randomized trial of pelvic radiation therapy versus no further therapy in selected patients with stage IB carcinoma of the cervix after radical hysterectomy and pelvic lymphadenectomy: A Gynecologic Oncology Group Study. Gynecologic Oncol. 1999;73:177-83. PubMed

  7. Rogers L, Siu SSN, Luesley D, Bryant A, Dickinson HO. Adjuvant radiotherapy and chemoradiation after surgery for cervical cancer. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 4. Art. No.: CD007583. DOI:10.1002/14651858.CD007583.pub2. PubMed

  8. Plante M, Renaud MC, Hoskins IA, Roy M. Vaginal radical trachelectomy: a valuable fertility preserving option in the management of early-stage cervical cancer. A series of 50 pregnancies and review of the literature. Gynecol Oncol 2005;98(1):3-10. PubMed

  9. Green JA, Kirwan JJ, Tierney J, Vale C, Symonds P, Fresco L et al. Concomitant chemotherapy and radiation therapy for cancer of the uterine cervix. Cochrane Database of Systematic Reviews 2005, Issue 3. Art. No.: CD002225. DOI: 10.1002/14651858.CD002225.pub2. PubMed

  10. Moore DH, Blessing JA, McQuellon RP, Thaler HT, Cella D, Benda J et al. Phase III study of cisplatin with or without paclitaxel in stage IVB, recurrent, or persistent squamous cell carcinoma of the cervix: A Gynecologic Oncology Group study. J Clin Oncol 2004;22(15):3113-9. PubMed

  11. Long III HJ, Bundy BN, Grendys EC Jr, Benda JA, McMeekin DS, Sorosky J et al. Randomized phase III trial of cisplatin with or without topotecan in carcinoma of the uterine cervix: A Gynecologic Oncology Group Study. J Clin Oncol 2005;23(21):4626-33. PubMed

 

till toppen

 

 

Uppdaterad: 2013-03-04

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se

Uppdaterat 
2013-03-04
(ursprungligen publicerat 2003-01-21)