Bakterier och penicillinresistens

Hitta i sidan

    Bakterier vid övre luftvägsinfektioner

    Anna Granath

    De bakterier som är av intresse vid övre luftvägsinfektioner i öppen vård är Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae, Streptococcus pyogenes = Grupp A streptokocker (GAS) och Moraxella catarrhalis.

    Bland akuta otiter och sinuiter dominerar S. pneumoniae följt av H. influenzae. Vid akut mediaotit orsakas merparten av de allvarliga komplikationerna av S. pneumoniae och GAS . M. catarrhalis spontanläker vid akut mediaotit i upp till 75 % av fallen. Vid akut sinuit är M. catarrhalis av underordnad betydelse vid utveckling av purulent sinuit.

    Förekomsten av infektioner orsakade av kapslade H. influenzae typ b, har drastiskt minskat efter införandet av vaccin mot denna bakterie. Förekomsten av epiglottit, sepsis och meningit hos småbarn orsakade av H.influenzae är numera extremt liten. Invasiva infektioner orsakade av H. Influenzae förekommer fortfarande men är vanligast hos äldre personer. Terapisvikt till följd av betalaktamasproducerande H. influenzae är ovanligt. Därför är det angeläget att all behandling vid akut mediaotit i första hand är effektiv mot S. Pneumoniae och GAS. Vid akut tonsillit är framför allt GAS av intresse. Akut tonsillit har därför i detta vårdprogram definierats som bakteriell tonsillit orsakad av GAS och det diagnostiska kriteriet är därför oftast att dessa bakterier påvisas.


    Hur hanteras fynd av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin?

    Åke Örtqvist

    Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) skrevs år 2004 in i smittskyddslagen (2004:168) som en allmänfarlig sjukdom. Sedan dess har det utvecklats olika rutiner runt om i landet för att minska risken för spridning av PNSP i samhället och särskilt inom förskoleverksamheten. För att nå en likartad handläggning nationellt av PNSP presenterade Socialstyrelsen ett kunskapsunderlag med rekommendationer i maj 2012 (Extern länk). Stockholms läns landsting införde de nya rekommendationerna den 15 oktober 2012.

    Jämfört med de rekommendationer som tidigare gällt i Stockholms län landsting är de största skillnaderna att:
    − gränsen för när en person ska handläggas enligt smittskyddslagen höjs från MIC > 0,5 mg/L till MIC > 1 mg/L, vilket i sin innebär att (i nuläget) bara ett fåtal personer per år kommer att bli aktuella för åtgärder
    − åtgärder vid bärarskap av PNSP kommer att, i vissa fall, omfatta även vuxna bärare
    − de barn som går på förskola och är bärare av PNSP med MIC > 1 mg/L skall stängas av från verksamheten så länge de är bärare, oavsett om de har symtom eller inte

    Handläggning vid fynd av PNSP med MIC över 1 mg/L hos förskolebarn:


    1. Kontakta Smittskydd Stockholmför planering av den fortsatta handläggningen

    2. Gör smittskyddsanmälan via www.sminet.se

    3. Ge information och förhållningsregler både muntligt och skriftligt, omfattande framför allt
    − information om vad PNSP är och hur det smittar
    − vikten av goda hygienrutiner (se www.smittskyddstockholm.se Ämnesområden  Förskolan  Hygienråd på förskola)
    − att barnet inte får vistas på förskolan så länge bärarskapet av PNSP kvarstår (två negativa odlingar krävs)
    − att familjen måste hålla kontakt med dig (eller annan behandlande läkare) för regelbundna kontrollodlingar (se punkt 9)

    4. Dokumentera datum/svar för nasofarynxodlingarodlingar, ställningstagande till handläggning och givna förhållningsregler i journalen

    5. Nasofarynx-odla hela familjen, samt eventuellt barn i förskoleålder som övernattat eller haft nära och upprepad inomhuskontakt med index

    6. Planera för att nasofarynx-odla barnen på index förskola. Smittskydd Stockholm och lokalt smittskyddsansvariga sköterskor/läkare hjälper till med planeringen och de senare kan ofta vara behjälpliga med själva genomförandet
    − kontakta barnets förskola och berätta att ett av deras barn är bärare av PNSP. OBS! om inte vårdnadshavarna själva berättat för förskolan varför barnet är hemma, eller godkänt att barnets identitet avslöjas för förskolechefen, får förskolan nöja sig med att bara veta att ett av barnen bär PNSP.
    − tillsammans med förskolechefen gå igenom storlek på förskolan, antal avdelningar, åldrar på respektive avdelning, kontakter mellan olika avdelningar, syskon på olika avdelningar, rutiner för öppningar och stängningar och så vidare.
    − oftast är det tillräckligt att smittspåra barnen inom indexavdelningen, om inte nära kontakt finns med barn från andra avdelningar (diskutera med Smittskydd Stockholm)
    − erbjud stöd för förskolans arbete med hygienrutiner
    − på remissen anges endast odling av pneumokocker, kopia till Smittskydd Stockholm för kännedom, bekostas av Smittskydd Stockholm. OBS! förbered det mikrobiologiska laboratoriet att det kommer ett större antal nasofarynx-odlingsprov samtidigt.

    7. Om något barn skulle ha pågående antibiotikabehandling när odlingarna ska genomföras får man avvakta med odlingen på det barnet tills det gått 1 vecka efter avslutad behandling

    8. Skulle nasofarynx-odlingarna på förskolan visa att fler barn är smittade diskuteras vidare handläggning med Smittskydd Stockholm

    9. Följ upp index med nasofarynx-odlingar. Ett nytt prov kan första gången tas efter 1–2 veckor, sedan är det lämpligt att glesa ut intervallen beroende på bärarskapets längd och vårdnadshavarnas önskemål. Bärarskapets längd är i regel 1-2 månader, men ibland något längre för de minsta barnen och kan för någon procent av barnen bli längre än 12 veckor. Vårdnadshavaren kan få tillfällig föräldrapenning för att stanna hemma hos ett barn som är smittförande och inte får vistas på förskolan (13 kap. 16§ Socialförsäkringsbalken)

    10. Efter två konsekutiva nasofarynx-odlingar som är negativa för PNSP kan förhållningsreglerna avskrivas och barnet återgå till förskolan

    Handläggning vid fynd av PNSP med MIC > 1 mg/L hos barn som inte går på förskola, samt hos vuxna:


    1. Kontakta Smittskydd Stockholmför för planering av den fortsatta handläggningen

    2. Gör smittskyddsanmälan via www.sminet.se

    3. Ge information och förhållningsregler både muntligt och skriftligt, omfattande
    − information om vad PNSP är och hur det smittar
    − vikten av god handhygien
    − dokumentera datum/svar för nasofarynx-odlingar, ställningstagande till handläggning och givna förhållningsregler i journalen

    4. Nph-odla hela familjen, samt ev. barn i förskoleålder som övernattat eller haft nära och upprepad inomhuskontakt med indexpersonen

    5. Om index är en vuxen person som har daglig, nära kontakt med förskolegrupp ska;
    − kontakt tas med förskolan för nasofarynx-odling av barnen i förskolegruppen, i enlighet med punkt 7 och 8 ovan avseende handläggning av PNSP hos förskolebarn

    6. Om index är en vuxen person som arbetar med känsliga uppgifter i sjukvården, som till exempel arbete på neonatalavdelning eller med gravt immunsupprimerade, ska smittskyddsläkaren kontaktas för bedömning och vidare handläggning.


    Uppdaterad: 2016-01-29