Hur använder vi luftvägsantibiotika?

Christer Norman, Annika Hahlin

Hitta i sidan

    Allmänt
    Förskrivningen av antibiotika som i huvudsak används vid luftvägsinfektioner har de senaste åren minskat, både i hela Sverige och i Stockholms läns landsting (SLL). SLL har fortfarande den högsta förskrivningen av luftvägsantibiotika i hela landet. I SLL kommer knappt 50 procent av uthämtade antibiotikarecept från vårdcentralerna och 16 procent från akutsjukhusen. Resterande andel förskrivs av närakuter, privatläkare, tandläkare och företagshälsovård, geriatrik med flera (Källa, Concise, Apotekens Service AB).

    Diagnoskopplade data från primärvård

    Strama Stockholm genomförde vecka 47 år 2012 en undersökning bland 47 vårdcentraler i länet för att beskriva hur infektionspatienter handläggs i primärvården. Man fångade då upp 4192 infektionspatienter. Luftvägsinfektioner utgjorde 65 procent av alla infektionsdiagnoser. Vanliga förkylningar, övre luftvägsinfektioner (ÖLI), utgjorde nästan 50 procent av dessa medan tonsillit och akut bronkit svarade för cirka 13 respektive 6 procent vardera. Pneumoni var relativt ovanligt och utgjorde 2 procent av luftvägsdiagnoserna.

    Ungefär 32 procent av alla luftvägsinfektioner antibiotikabehandlades (Figur 1). Vid ÖLI används antibiotika endast i 2 procent av fallen, vid akut bronkit i ungefär 22 procent och vid akut mediaotit i 85 procent av fallen. Vid akut bronkit tyder andra nationella studier på att ungefär 40-50 procent av patienterna antibiotikabehandlas och eventuellt valdes i den här studien en annan diagnos då läkaren tänkt behandla.

    Figur 1 Antibiotikaanvändning vid luftvägsinfektioner


    Vid alla luftvägsdiagnoser sammantagna förskrevs fenoximetylpenicillin (PcV) i 72 procent av fallen, doxycyklin i 11 procent, amoxicillin i 9 procent, erytromycin i 2 procent och amoxicillin klavulansyra i endast 1 procent. Vid diagnosen otit förskrevs PcV i 87 procent av fallen, amoxicillin i 10 procent och amoxicillin med klavulansyra i mindre än 1 procent.

    Försäljningsstatistik från apoteken

    Läkemedelsanvändning redovisas ofta i enheten Definierad dygnsdos (DDD) eller recept. DDD motsvarar den förmodade genomsnittliga dygnsdosen då läkemedlet används av vuxen vid medlets huvudindikation. Eftersom barn får lägre doser och därmed färre DDD ger ofta antalet recept en mer rättvisande bild av antibiotikaanvändningen. SLL använder mer luftvägsantibiotika per invånare än riket i genomsnitt. Användningen är högre för nästan samtliga luftvägsantibiotika som PcV, doxycyklin, tetracykliner, amoxicillin, amoxicillin med klavulansyra och makrolider (Figur 2).

    Figur 2. Luftvägsantibiotika i SLL och riket 2013 (inte ålders- eller könsstandardiserat)


    Mängden luftvägsantibiotika i SLL har i absoluta tal minskat från 297 recept/1000 invånare år 2006 till 218 recept/1000 invånare år 2013, en minskning med 27 procent. Andelen luftvägsantibiotika utgjorde 56 procent av antibiotikarecepten i öppenvård, ATC-kod J01 exklusive metenamin, år 2013. Fenoximetylpenicillin (PcV), doxycyklin och amoxicillin är de antibiotika/antibiotikagrupper som används mest (Figur 3).

    Figur 3. Luftvägsantibiotika i SLL 2009-2013


    Luftvägsantibiotika per åldersgrupp
    Små barn får mest luftvägsantibiotika (figur 4).

    Figur 4. Försäljningen av PcV till olika åldersgrupper


    Uppdaterad: 2016-01-29