Pneumoni hos barn

Sofia Tägtström

Hitta i sidan

    Etiologi

    Virus orsakar majoriteten av pneumonifallen hos barn, totalt cirka 75 %. RS, influensa, parainfluensa- och adenovirus är vanliga agens. Bland bakterier dominerar Streptococcus pneumoniae följt av Haemofilus influenzae. Mycoplasma pneumoniae är vanligare efter fem års ålder och förorsakar en stor del av pneumonierna hos skolbarn.


    Symtom

    Vid bakteriell etiologi plötsligt insjuknande med hög feber, påverkat allmäntillstånd, buksmärtor, kräkningar men inte påtagligt mycket hosta. Förhöjd andningsfrekvens, i kombination med andra tecken på en ansträngd andning som näsvingespel, indragningar och bukandning är typiska kliniska fynd vid pneumoni. Vid lungauskultation är andningsljuden ofta normala. Andningsljuden kan vara nedsatta ensidigt eller bilateralt och ibland kan biljud, exempelvis krepitationer höras.

    Vid M. pneumoniae och virusetiologi är insjuknandet mera långsamt med förkylningssymtom, feber, hosta och snabb andning, ibland i kombination med huvudvärk.


    Diagnostik

    Oftast är det barnets allmäntillstånd som skiljer pneumoni från virusutlöst bronkit.
    Snabbt insjuknande, påverkat allmäntillstånd och stånkig andning med ökad andningsfrekvens talar för allvarlig pneumoni. Takypné är ett känsligt kliniskt tecken på pneumoni hos barn.

    Takypné hos barn
    0–2 mån > 60/min
    2–12 mån > 50/min
    1–5 år > 40/min

    Långsamt insjuknande med hosta, lätt feber, normal andningsfrekvens och i stort sett normal aktivitetsnivå, samt förmåga att äta och dricka talar för en virusutlöst bronkit eller mykoplasmapneumoni.
    Vid M. pneumoniae samt virusetiologi är CRP ofta normalt eller lätt stegrat.

    Förhöjt CRP, oftast över 80 mg/L, talar för bakteriell infektion. CRP stiger långsamt under de första 24 timmarna efter insjuknandet och har därför begränsat värde hos barn med snabbt insjuknande. CRP under 10 efter mer än 24 timmars sjukdom utesluter med hög sannolikhet pneumoni.

    Leukocyträkning har inget värde hos barn för att skilja mellan viral och bakteriell etiologi.

    Lungröntgen kan inte differentiera mellan virus- och bakterieorsakad pneumoni och har begränsad plats i utredningen i öppenvård. Vid enstaka misstänkt pneumoni hos barn med tydlig klinisk bild är inte lungröntgen nödvändigt. Men lungröntgen bör utföras vid återkommande misstänkta lunginflammationer, vid oklar diagnos eller avvikande svar på insatt behandling.

    Nasofarynxodling tillför i de flesta fall inget vid pneumoni hos barn. Nasofarynxodling har historiskt använts för att diagnosticera bakteriell övre luftvägsinfektion, men på grund av att bärarskap av pneumokocker, H. influenzae och M. catarrhalis är vanligt förekommande hos barn har det begränsat värde.
    Nasofarynxodling kan ha en plats vid exempelvis recidiverande otiter eller i vissa fall av nedre luftvägsinfektion. I det senare fallet är dock sputumodling att föredra.

    PCR tas från bakre svalgvägg vid misstanke om mykoplasmapneumoni.

    CRP som hjälp i diagnostiken
    CRP > 80 och klinik som talar för bakteriell pneumoni
    Överväg att behandla med antibiotika.

    CRP < 10 efter 24 timmars symtomduration
    Utesluter oftast bakteriell pneumoni. Avstå antibiotika.

    CRP mellan 10–80 och klinik som inte talar starkt för pneumoni
    Ge råd om skärpt observation och att söka åter vid försämring. Överväg telefonkontakt eller återbesök, eventuellt nytt CRP efter ett till två dygn


    Behandling

    Antibiotikabehandling är indicerad vid pneumoni även om vi är medvetna om att många är virusutlösta. Behandlingstiden är 5–7 dygn beroende på förekomst av annan diagnos, symtomens längd och klinisk bild vid terapins insättande.

    Barn < 5 år
    • amoxicillin oral suspension 20 mg/kg x 3 i 5 dygn
    • fenoximetylpenicillin oral suspension 25 mg/kg x3 i 5–7 dygn
    Barn > 5 år
    • fenoximetylpenicillin oral suspension 25 mg/kg x 3  (max 1,6 g x 3)

    Vid misstanke om mykoplasma, Clamydia pneumonie eller pc-allergi typ I ges

    Barn <35 kg
    • erytromycin 10 mg/kg x 4 i 7 dygn
    Barn >35 kg
    • erytromycin enterokapslar 250 mg x 4 i 7 dygn
    • doxycyklin oral suspension 2 mg/kg x 1 i 7 dygn

    Remiss

    Barn med påverkat allmäntillstånd, påverkad saturation eller svårighet att dricka bör bedömas på sjukhus. Likaså kan barn som har upprepade lunginflammationer behöva bedömas akut för att säkerställa diagnos.


    Uppföljning

    Vid snabbt tillfrisknade och besvärsfrihet i efterförloppet är klinisk kontroll och lungröntgen kontroll inte nödvändig. Typ av kontroll bedöms utifrån patientens ålder och eventuell tidigare förekomst av andningsbesvär. Vid utebliven eller långsam förbättring rekommenderas röntgenkontroll. Barn med upprepade perioder av andningsbesvär bör efter terapins avslutande remitteras till barnläkare för eventuell ytterligare utredning.


    Uppdaterad: 2016-01-27