Strokebehandling har blivit bättre och mer jämställd - Janusinfo

Strokebehandling har blivit bättre och mer jämställd

Strokebehandling har blivit bättre och mer jämställd

Idag får kvinnor med förmaksflimmer strokeförebyggande antikoagulantia i lika stor utsträckning som män, förutom i högre åldersgrupper. Sämre är det när det gäller statiner efter stroke. Där förekommer underbehandling hos både män och kvinnor, men den är särskilt uttalad hos kvinnor.

Incidensen av stroke verkar ha minskat under de senaste åren vilket man tror kan vara resultatet av bättre primär- och sekundärprevention. Det finns dock fortfarande personer som idag insjuknar i TIA/stroke som skulle kunna undvika det med bättre förebyggande läkemedelsbehandling.

I ett forskningsprojekt stött av ALF-medel från Stockholms läns landsting har vi studerat ojämlikhet i strokevård i Stockholm och faktorer som är associerade med användning av förebyggande strokebehandling.

SLL:s Vårdanalysdatabas, VAL, har uppgifter om sluten- och öppenvårdsdiagnoser, uthämtade läkemedel mm. Data samkördes med information om kön, ålder och socioekonomi från Statistiska Centralbyrån. År 2011 använde fler män än kvinnor med förmaksflimmer antikoagulantia (53 procent av männen, 48 procent av kvinnorna). Fyra år senare, år 2015, hade könsskillnaden i princip försvunnit. Dessutom hämtade högre andel av personer med förmaksflimmer ut antikoagulantia (70 procent av männen, 71 procent av kvinnorna). En liten skillnad kvarstår i den allra äldsta gruppen där färre kvinnor hade antikoagulantia.

Långt till målet om statiner

Enligt Socialstyrelsens mål ska minst 75 procent av de som haft TIA/stroke ha statiner som sekundärprofylax. Det är tveksamt om vi i Stockholm kommer att nå det målet. Inte ens 2/3 hämtar ut läkemedlen på längre sikt efter ischemisk stroke/TIA.

I våra studier fann vi att sannolikheten att en person som haft ischemisk stroke hämtade ut statiner ökade om personen var man, välutbildad, höginkomsttagare och hade diagnos stroke satt inom primärvården. Endast hälften av patienter som haft stroke har fått diagnosen i primärvården. Det är ett stort problem eftersom diagnosen underlättar att man kan identifiera dessa patienter samt har visats leda till bättre behandling.



Varför vi har så dålig följsamhet till statinbehandling är omdebatterat. Det är förvisso inte helt ovanligt med biverkningar men ofta kan de hanteras med preparatbyte eller dossänkning. Det har även förekommit debatt i medierna om vikten av statinbehandling för att förebygga framtida hjärt-kärlhändelse.

Det finns dock god evidens för statiner som sekundärprevention efter ischemisk stroke och TIA, även vid väsentligen normala kolesterolnivåer. De könsskillnader som påvisats vad gäller statinbiverkningar är motstridiga men en stor metaanalys fann att män hade mer svåra biverkningar än kvinnor. Läs mer om detta på Janusmed kön och genus.

Det är viktigt att komma snabbt till sjukvård vid stroke eftersom akutbehandlingarna som finns är effektivare ju tidigare de startas och inte är meningsfulla om det gått för lång tid. I en studie har vi analyserat larmsamtal rörande personer med stroke för att bättre förstå hur stroke kan identifieras. En dryg tredjedel av alla larmsamtal om kvinnor med stroke ringdes av hemtjänsten jämfört med vart tionde samtal om män med stroke. Detta speglar sannolikt att kvinnor är äldre än män när de får sin stroke.

Något som var slående i studien var att det var dubbelt så vanligt att samtal om kvinnor med stroke klassades som ”påverkat mentalt status” (36 procent hos kvinnor jämfört med 18 procent hos män). Detta stämmer väl med litteraturen där man finner att medvetandepåverkan, talstörning (som ibland kan tolkas som förvirring eller påverkat mentalt status) och allmän svaghet var vanligare hos kvinnor. De flesta studier visar också att kvinnor har mer omfattande
stroke än män.

Vi ser dock inga könsskillnader i andelen kvinnor och män som får tillgång till akutbehandling med trombektomi eller trombolysbehandling vid ischemisk stroke. Effekten av behandlingarna är inte beroende av kön eller ålder.

Mia von Euler docent, överläkare, ordförande i expertrådet för neurologiska sjukdomar samt ordförande i regionala strokerådet Stockholm Gotland.


Uppdaterad: 2018-01-30

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

Stroke

Stroke är en folksjukdom och varje år insjuknar cirka 25 000 personer i stroke i Sverige, 20 procent avlider och 25 procent återinsjuknar. Stroke kan inträffa i alla åldrar men är vanligare i högre åldersgrupper. Sjukdomen är ungefär lika vanlig hos män som hos kvinnor men män insjuknar vanligen i yngre ålder än kvinnor. Snittinsjuknandeåldern för stroke i Sverige är 73 år bland män och 78 år bland kvinnor, för TIA cirka ett år lägre.

Senaste nytt på Janusinfo
  • Risk för ketoacidos vid typ 2-diabetes

    LCHF-kost i kombination med SGLT2-hämmare och metformin kan ha bidragit till att allvarlig intensivvårdskrävande ketoacidos utvecklats hos två patienter.

    2018-08-16
  • Möjligt att söka licens på läkemedel för hela sjukhus

    Enligt Läkemedelsverkets nya föreskrifter om licens blir det möjligt för förskrivare att skicka in motivering om behovet av ett licensläkemedel för större vårdenheter, till exempel ett helt sjukhus.

    2018-08-15