Livsvillkoren styr men vården kompenserar

Livsvillkoren styr men vården kompenserar

Varannan person lämnar mötet i vården utan att helt ha förstått vad som sagts. Jämlik hälsa förutsätter att vården arbetar normkritiskt och förvissar sig om patientens hälsolitteracitet, menar Margareta Kristenson, överläkare och professor i socialmedicin och folkhälsovetenskap och ledamot i Kommissionen för jämlik hälsa.

Regeringens mål är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation
och i maj kommer Kommissionen för jämlik hälsa med förslag till hur det kan göras. Margareta Kristenson har särskilt utrett vårdens betydelse för jämlik hälsa.

– Finns det ojämlikheter i hälsa? Ja, det finns skillnader och det är påtagliga skillnader. En svensk i 30-årsåldern med högskoleutbildning kommer till exempel att leva fem år längre än sin klasskamrat som bara gått grundskola, säger hon som själv tidigare arbetat som distriktsläkare.

Tillgänglighet och regionala skillnader i vården är ett hinder för jämlik vård och beskriver skillnaden mellan vårdgivare. Sedan finns också skillnaden hos samma vårdgivare mellan grupper med till exempel olika utbildnings- eller inkomstnivå. Den
är enligt Margareta Kristenson större än skillnaden mellan vårdgivare.

– Alla får inte samma behandling när de väl kommer in i vården. Högt utbildade får dyrare, snabbare och bättre behandling och läkemedel än lågutbildade. När man försöker undersöka orsakerna landar alla analyser i det enskilda mötet mellan patient och vårdprofession.

Du läser en artikel från Evidens tema Jämlik hälsa.
Läs pdf-versionen istället, så får du faktarutor, bilder och fler artiklar.
Evidens nr 2, 2017. Tema Jämlik hälsa, vård och läkemedelsbehandling.


De flesta i vården tycker nog att de behandlar sina patienter lika, menar Kristenson. Men frågan är om man ägnar tillräckligt stor uppmärksamhet åt normkritik eller patientens hälsolitteracitet. Enligt internationella och svenska studier kan hälften
av patienterna inte ta till sig den information som ges vid ett möte med en läkare eller sjuksköterska.


Personalen använder andra ord och uttryckssätt än patienten, som till exempel att provsvaret var positivt vilket kan tolkas på flera sätt. Det handlar också om själva bemötandet och vad man tycker är det viktigaste vid ett möte.

– Vi är mer rädda för att göra fel som att sätta in fel läkemedel än om vi kommunicerar på ett sätt så att patienten kan förstå hur man använder medicinen. Lägg ansvaret på dig själv för detta. Ansträng dig så att patienten kan förstå. Fråga inte om patienten förstod vad du sa, för det är det ingen som vågar svara nej på. Be istället patienten återberätta vad ni kom överens om och förklara att du vill veta om du talade så att det gick att förstå.

Medvetande om normer

Samtalet är konsten och för att bli bra på det måste vårdpersonal öka medvetandet om social kontext och psykologiska faktorer likaväl som om labbsvar. Det behövs också diskussion och reflektion över de normer som vi, ofta omedvetet, tillämpar. Och öppenhet för att det finns helt andra sätt att se på livet än som till exempel en vit, heterosexuell, medelålders kvinna. Deltagande i mammografi och cellprovtagning har exempelvis visat sig vara mycket socialt betingat. Majoriteten av de som inte deltar är invandrare som kanske inte förstår språket i kallelsen eller själva vitsen med undersökningen eller som kommer från ett land där man inte besöker vården om man inte är sjuk.

– Livssituationen påverkar vår hälsa och vård. Makten att styra över sitt liv, att känna självförtroende, tillit till vården och samhället och att ha ett socialt nätverk. I vården är vi väldigt vaksamma över en persons sjukdomshistoria och vad det innebär i sårbarhet om en patient har stått på warfarin eller kortison under en längre period. Men vi borde också tänka på vad det betyder för hälsan om personen haft en långvarig ekonomisk utsatthet eller är socialt isolerad.



Margareta Kristenson

Hon har aldrig hört att någon tycker att det är bra att det är stora skillnader i jämlikhet i hälsa. Men det är inte sällan det dyker upp argument som ”ja, men så har det ju alltid varit. Vissa har det bättre än andra, det är klart det är bättre att vara rik och välutbildad än fattig och utan examen.”

– Visst, livsvillkoren är grunden för hälsan. Men hälso- och sjukvårdens roll är att vara ett kompensatoriskt system för det – inte att förstärka dessa skillnader. Vi behöver träna oss att se, möta, lyssna på och förstå alla utifrån sina behov.


Karin Nordin

Uppdaterad: 2017-05-24

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

Senaste nytt på Janusinfo
  • Nya amerikanska hypertoniriktlinjer skärper kraven

    Efter ett par års debatt om SPRINT-studien kom nu de nya amerikanska riktlinjerna om förhöjt blodtryck. Läs kommentaren från Stockholms läns landstings expertråd för hjärt-kärlsjukdomar.

    2017-11-24
  • SVT rapporterar om nya dyra läkemedel

    Flera miljoner kronor per år och patient är priset för läkemedlet nusinersen (Spinraza). SVT rapporterar i nyhetssändning om läkemedelsbolagets prissättning och NT-rådets arbete i förhandling.

    2017-11-24