Vaccin för barn på lika villkor

Vaccin för barn på lika villkor

Det lilla barnets tillgång till vaccin är inte alltid helt självklart och beror på föräldrars inställning, olika regioners politiska beslut, samt på hur vaccinförsörjningen fungerar nationellt.

Efter en tids arbete med barns hälsa i humanitära kriser var det med stor förväntan som jag hoppade på ett vikariat som barnhälsovårdsöverläkare i Stockholms län. Nu skulle jag få chansen att vara en del av världens bästa barnhälsovård. Dessa två år har varit späckade av upplevelser och jag kan inte annat än känna beundran över verksamheten vid barnavårdscentraler, BVC, och deras betydelse för vårt vaccinationsprogram samt det stora arbete sjuksköterskor i barnhälsovården, BHV, gör för barn och deras föräldrar. Men det har också varit år med utmaningar som vid vaccinbristen 2015 och nu senast mässlingsutbrottet i norra Stockholm. Barnens tillgång till vaccin är en nyckelfråga i vårt arbete.

Det är mitt under vårens mässlingsutbrott när jag är på Rinkeby BVC. Det ligger en oro i luften. Många föräldrar har ringt och bett om att få tidigarelägga mässlingsvaccinationen av sina barn. Under dagen har jag talat om mässling med alla. Särskilt minns jag en förälder som spärrade upp ögonen av rädsla:  ”Jag vet, jag har sett mässling med egna ögon” och med emfas ”barnen blir jättesjuka”.  

Trots detta väljer vissa föräldrar att vänta med sitt barns mässlingsvaccination. I en del fall handlar det om barn som inte kommit igång med talet och där det finns en oro för att vaccinet ytterligare ska försena talförmågan. En farhåga som lever kvar ända sedan vaccinet felaktigt förknippades med autism efter en fallstudie av 12 barn 1998 [2]. Ett sådant samband har inte kunnat påvisas vetenskapligt, se faktaruta i pdf-versionen av Evidens. [1,3]

Du läser en artikel från Evidens tema Vacciner.
Läs pdf-versionen istället, så får du faktarutor, bilder och fler artiklar.
Evidens nr 3, 2017. Tema Vaccinationer

När mässlingsutbrottet i slutet av mars ebbade ut, var det ett kvitto på att infektionen inte hittade någon grogrund i Stockholm, något som kan tillskrivas den höga vaccinationstäckningen i länet. Ett faktum som bekräftas när barnhälsovårdens årsrapport för 2016 precis sammanställts. Täckningsgraden för mässlingsvaccinet i länet ligger idag på 96 procent, strax över den tröskel på 95 procent som krävs för att skydda mot utbrott. Ett par områden i Stockholm ligger under tröskeln med ökad risk för utbrott, däribland Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista på 84­­−85 procent [4].

Jämfört med Sverige ligger övriga Europa påtagligt lägre i sin vaccinationstäckning för mässling vilket också orsakat större utbrott. Ett exempel är Rumänien där 5 290 fall av mässling, inklusive 25 dödsfall, rapporterades till den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC mellan januari 2016 och början av maj 2017 [5]. Hälften av de som rapporterats insjuknade mellan oktober 2016 och mars 2017 var under 5 år och 96 procent var ovaccinerade. Mellan januari och april 2017 har Tyskland rapporterat 500 fall och Italien nära 2 000 fall [5].

Under ett mässlingsutbrott behöver runt en fjärdedel av de som rapporteras vara sjuka sjukhusvård. Oftast beror det på sjukdomens vanligaste komplikationer som diarré eller lunginflammation. Men även den fruktade hjärninflammationen som drabbar ungefär ett barn på tusen är en orsak. Den kan i sin tur orsaka dövhet, blindhet, hjärnskador och död.

Tillförlitlig information

Föräldrar i Sverige är generellt välinformerade om vaccin. Tillgången till pålitliga kunskapskanaler om vaccin är en förutsättning för att föräldrar ska kunna göra ett informerat val för sina barn. Det är inte alltid lätt att på internet urskilja informationskällor som sprider felaktig och ovetenskaplig information om vaccin och detta ställer höga krav på föräldrar och på att BVC-personal kan bemöta föräldrars frågor och hänvisa till rätt informationskälla. Se tips i pdf-versionen av Evidens.

Det är viktigt att föräldrar i slutändan känner att de får svar på sina frågor och får tillgång till balanserad och fördjupad vaccininformation där både nytta och biverkningar av vaccin objektivt läggs fram. En nyligen publicerad Cochrane-översikt visade att en bristande kommunikation eller dålig relation till hälsovårdspersonal kan påverka vårdnadshavares beslut kring vaccin [6]. Den centrala barnhälsovårdsenheten i Stockholms län arbetar aktivt med att utveckla sina informationskanaler till BVC-personal och föräldrar. Idag erbjuder vi vaccinseminarier till föräldrar med mycket funderingar där BVC inte räcker till. Föräldrar som helt väljer att avstå från vaccin behöver också noggrant informeras om hur de ska agera vid till exempel sårskador, se faktaruta i pdf-versionen av Evidens.

Vaccinbrist utmanar

Under 2015 stod barnhälsovården inför en helt annan utmaning vad gäller barnens tillgång till vaccin − en internationell vaccinbrist. Förklaringen var en ökad efterfrågan på vaccin i kombination med produktionsproblem. Det drabbade samtidigt BCG-vaccinet mot tuberkulos, TBC, och det fyrvalenta 5-årsvaccinet som skyddar mot sjukdomarna difteri, stelkramp, kikhosta och polio.  Bristen påverkade en majoritet av BVC-verksamheter och ställde krav på stor flexibilitet och uthållighet hos BHV-sjuksköterskorna.  Över 70 procent av BVC-enheterna i Stockholms län tvingades lägga om sin verksamhet för att anpassa sig till vaccinbristen [7]. Många 5-åringar fick bokas på nytt besök och särskilda vaccinmottagningar fick upprättas för att kunna hushålla med vaccinförpackningar och senare för att hinna vaccinera upp alla barnen. Ändå gick runt 1 000 barn i Stockholms län miste om BCG-vaccin inför sommarens resor till släkt i andra länder och många femåringar fick komma på ett extra BVC-besök endast för vaccination [8].

På nationell nivå tydliggjorde vaccinbristen avsaknaden av samordning för vaccinförsörjning samt mekanismer som i tidigt skede kunde förebygga vaccinbristens effekter på verksamheterna och i slutändan, de yngsta barnen. Eftersom ansvaret inte tydligt låg på någon myndighet tog Sveriges kommuner och landsting, SKL, ett samordningsinitiativ för att utforska olika lösningar till att motverka effekten av vaccinbrist på vaccintillgången nationellt. Detta är något som barnhälsovårdsenheten följer på nära håll.

I dagsläget ligger vaccinförsörjningsansvaret för förskolebarn på regional nivå vilket gör att vaccintillgången i varje enskild region kan påverkas av regionens kapacitet att bedriva ett vaccinförsörjningsarbete. Det riskerar därmed att bli ojämlikt. Ett tydligt exempel är hur olika snabbt barn i olika regioner får tillgång till vaccin. I Stockholms län har barnen fått tillgång till vaccin mot lunginflammation, hepatit B och nu senast rotavirus, ett par år före de flesta andra barn i Sverige. Rotavirusvaccin erbjuds fortfarande endast i mindre än hälften av alla Sveriges regioner och landsting.

Rotavirusvaccination började erbjudas i Stockholms län under 2014, men även inom länet kvarstår utmaningar för att uppnå en jämn vaccinationstäckning mellan länets kommuner och stadsdelar. Enligt Smittskydd Stockholm har det under rotasäsong skett en kraftig nedgång av antalet sjukhusvårdade barn i länet med svår magsjuka efter introduktionen av rotavirusvaccin. Ändå varierar täckningsgraden av vaccination mellan 69 procent i Södertälje och 92 procent på Östermalm [4]. Lärdomen är att introduktion av vaccin kräver en noggrann uppföljning med riktade informationskampanjer.

Sammanfattningsvis är barnens tillgång till vaccin inte alltid helt självklar och beror på många olika faktorer alltifrån föräldrars inställning, olika regioners politiska beslut och kapacitet och inte minst att vaccinförsörjningen fungerar nationellt. Här har barnhälsovården en del utmaningar att fortsätta jobba med direkt i sin verksamhet men även genom att föra barnets talan för rätten till vaccin på lika villkor.

Sahar Nejat. Foto Anna Molander.

Bilden högst upp: Susanne Einarsson, enhetschef och distriktssköterska vid Rinkeby BVC, vaccinerar Aisha. Foto Anna Molander.


Sahar Nejat, Barnhälsovårdsöverläkare Stockholms län. Ledamot i expertrådet för vaccinationer.

Uppdaterad: 2017-06-05

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.

Senaste nytt på Janusinfo
  • Nya amerikanska hypertoniriktlinjer skärper kraven

    Efter ett par års debatt om SPRINT-studien kom nu de nya amerikanska riktlinjerna om förhöjt blodtryck. Läs kommentaren från Stockholms läns landstings expertråd för hjärt-kärlsjukdomar.

    2017-11-24
  • SVT rapporterar om nya dyra läkemedel

    Flera miljoner kronor per år och patient är priset för läkemedlet nusinersen (Spinraza) mot muskelsjukdomen spinal muskelatrofi, SMA. Aktuellt i SVT rapporterar i nyhetssändning om läkemedelsbolagets prissättning och NT-rådets arbete i förhandling.

    2017-11-24