Mindre antibiotika gav inte fler komplikationer

Mindre antibiotika gav inte fler komplikationer

Den minskade användningen av luftvägsantibiotika i Stockholms läns landsting har inte lett till fler allvarliga komplikationer. Rationell antibiotikaanvändning fungerar visar en ny studie.

Mängden luftvägsantibiotika i Stockholms län minskade med 22 procent under en tioårsperiod från 2006 till 2015. Under samma tid sågs ingen ökning av bakteriella komplikationer som mastoidit, meningit, peritonsillit, streptokocksepsis eller etmoidit. För retrofaryngeala abscesser sågs en liten ökning.

Risken för dessa komplikationer inom 30 dagar efter ett besök i primärvård var mycket liten. Risken per 10 000 primära vårdcentralsbesök var mindre än 1,5 för alla åldersgrupper för alla analyserade bakteriekomplikationer med undantag av peritonsillit där risken var cirka 40 per 10 000 besök. Skillnaden i risk var minimal mellan de som primärt fått antibiotika jämfört med de som inte fått.

Slutsatsen är att den utveckling som skett i Stockholms läns landsting mot mer rationell antibiotikaanvändning inte har resulterat i ökad förekomst av ovanliga bakteriella komplikationer. Vi kan lita på och följa aktuella rekommendationer från Kloka Listan och Strama.

Recept för ”säkerhets skull”

Användningen av antibiotika bidrar till uppkomst och spridning av resistenta bakterier. De flesta antibiotika som förskrivs i den svenska primärvården används för behandling av luftvägsinfektioner. Under de senaste 20 åren har denna användning gradvis minskat. Huvuddelen av denna nedgång beror på att man minskar olämplig antibiotikaanvändning vid virusinfektioner eller självläkande bakterieinfektioner. Detta har sannolikt skett genom ökad följsamhet till nationella och regionala rekommendationer, bland annat de som finns i det så kallade Regnbågshäftet med rekommendationer från Strama.

Vi vet emellertid att ett stort antal antibiotikarecept fortfarande skrivs av läkare ”för säkerhets skull”, i rädsla för komplikationer. För att kvantifiera dessa risker och förhoppningsvis minska viss osäkerhet bland allmänläkare har vi därför studerat sällsynta komplikationer till infektioner i övre luftvägarna. Vi använde data från Stockholms läns regionala sjukvårdsdatabas (VAL) och det svenska läkemedelsregistret. Praktiskt taget alla vårdkontakter som finansieras av Stockholms läns landsting dokumenteras i VAL. Från VAL fick vi följande information: Demografiska data (patientålder och kön), diagnoser enligt ICD-10 i primärvård, specialiserad öppenvård och slutenvård samt konsultationstidpunkter, sjukhusinläggningar och utskrivningsdatum.

Vi inkluderade alla patienter med ICD-10 kod för akut mediaotit, tonsillit, sinuit eller ospecificerad akut infektion i övre luftvägarna (ÖLI) som diagnostiserades inom öppenvården (framför allt primärvård men även specialiserad öppenvård) från och med 1 januari 2006 till 31 december 2015. Vi valde fyra subkohorter för att studera förekomsten av bakteriekomplikationer hos de antibiotikaexponerade och icke-exponerade individerna:

  1. otit-kohort för att studera förekomsten av mastoidit och meningit
  2. tonsillit-kohort för att studera förekomsten av peritonsillit, retrofaryngeal och parafaryngealabscess och invasiv grupp A streptokocksjukdom
  3. sinuit-kohort för att studera förekomsten av akut pansinusit, orbita abscess och extra- och subdural abscess
  4. en kombinerad kohort av patienter med sinuit och ospecifik ÖLI för att studera förekomsten av etmoidit.

Eftersom en infektion kan ge flera diagnosregistreringar för samma patient avgränsades en episod för att kombinera data om diagnoser och behandling. Startdatumet för episoden definierades som datum för den första registrerade diagnosen i avsnittet. Om det var mer än 30 dagar mellan diagnoser tillskrivs den senare diagnosen som en ny infektionsepisod. 30-dagarsperioden grundades på de svenska riktlinjerna för ett flertal infektioner där det framgår att nya symtom inom 30 dagar är ett återfall och inte en ny episod.

Mycket ovanligt med allvarliga komplikationer

Luftvägsantibiotika i SLL minskade med 22 procent från 2006 till 2015. Antalet akuta otiter och sinuiter minskade i öppenvården och antalet tonsilliter ökade från 2006 till 2012 och sjönk sedan kraftigt och var stabilt från 2013 till 2015.

Under samma tidsperiod (2006 till 2015) fanns ingen signifikant trend åt något håll för följande komplikationer: mastoidit, peritonsillit, invasivgrupp A streptokocksjukdom, orbita abscess, extra- och subdural abscess och pansinusit. För meningit och etmoidit sågs en minskning av antalet infektioner från 2006 till 2015 och för retrofaryngeal och parafaryngeal abscess sågs en liten ökning.

Med hjälp av individuella patientdata identifierades cirka 515 000 akuta otiter, 866 000 tonsilliter, 269 000 sinuiter och 2 015 000 sinuiter/ospecificerad ÖLI. Våra data visar att alla bakteriekomplikationer inom 30 dagar hos luftvägspatienter var mycket sällsynta (mindre än 1,5 per 10 000 episoder). Undantaget är peritonsillit efter tonsillit där risken per 10 000 tonsillitepisoder var 32,4 och 41,1 hos patienter utan respektive med antibiotikabehandling.

Vi fann att en stor del av de diagnostiseradebakterie komplikationerna inte föregicks av besök i primärvården för ÖLI. En snabb progress från början av primär ÖLI till bakteriell komplikation kan vara en förklaring till detta. Hos barn går det ofta fort från förkylning till tecken på mastoidit, ofta mindre än 24 timmar.

Nedgången i hjärnhinneinflammation och akut etmoidit i våra analyser är i linje med tidigare studier som visar en liknande minskning av dessa infektioner efter införandet av konjugerat anti-pneumokockvaccin i det allmänna vaccinationsschemat i Stockholm 2007.

Christer Norman
distriktsläkare Salems vårdcentral
informationsläkare, ledamot i Stockholms länsläkemedelskommitté

Anna Granath
med dr, överläkare Patientområde Öron-, näs- och hals, Karolinska universitetssjukhuset
ledamot expertrådet för infektionssjukdomar

Anders Ternhag
med dr, överläkare Patientområde Infektionssjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset


Referens

Cars T, Eriksson I, Granath A, Wettermark B, Hellman J, Norman C, Ternhag A. Antibiotic use and bacterial complications following upper respiratory tract infections: a population-based study. BMJ Open. 2017 Nov 15;7(11):e016221. PubMed

Uppdaterad: 2018-01-24

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.

Senaste nytt på Janusinfo
  • Psykisk sjukdom en riskfaktor för diabetes

    Tidningen Evidens: Många med psykisk ohälsa har även diabetes mellitus. Insjuknandet kan gå åt båda hållen. 

    2018-06-25
  • Var snabb med behandling vid gikt

    Tidningen Evidens: Patienter med gikt och en eller flera riskfaktorer bör få förebyggande behandling tidigt i förloppet. Målet är att undvika kronisk gikt och ledskador.

    2018-06-20