Okunskap driver antibiotikaresistensen

Nyhet 2013-12-16

Vid ett seminarium på den Medicinska riksstämman berördes både nationella och internationella perspektiv på antibiotikaresistens.

Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och ordförande för det internationella nätverket ReAct (Action on antibiotic resistance) belyste antibiotikaanvändningen och de enorma skillnader som finns globalt. I Sverige använder vi i genomsnitt 7 gram antibiotika per år, i Kina är motsvarande siffra 138 gram.

– Det spelar roll vad vi gör i Sverige. Med kloka och långsiktiga beslut kan vi behålla det jämförelsevis goda läget vi har nu. Dessutom kan vi verka som en god förebild för andra länder. Globalt finns mycket stort behov av utbildning, okunskapen är enorm, sade Otto Cars. Tillgång till effektiva antibiotika måste ses som en global utvecklingsfråga, ända upp i FN, som klimatfrågan.

Resistenta tarmbakterier
Ett exempel kom från Italien av Gian Maria Rossolini, professor i klinisk mikrobiologi Universities of Florence and of Sienna. Där har det skett en mycket snabb spridning av ESBLCARBA. År 2007 fanns inte många fall registrerade, och nu är cirka 30 procent av isolerade Klebsiella pneumoniae karbapenemresistenta. Bärarna av bakterien innebär en stor risk för andra och cirka 10 procent av bärarna blir så småningom också själva infekterade.

Smittskyddsinstitutet representerades av Karin Tegmark Wisell, överläkare, chef på enheten för antibiotika och vårdhygien.

– I Sverige har antibiotikaanvändningen halverats sedan början av 90-talet. Men vi har ändå också kraftiga ökningar av viss antibiotikaresistens, bland annat ESBL och det förekommer utbrott även i Sverige. Läget för ESBLCARBA är ganska bra relativt andra länder men dessa ökar även i Sverige. Vi ser bland annat att patienter som varit sjukhusvårdade utomlands tar med sig resistenta bakterier hem, sade Karin Tegmark Wisell.

Lätt göra rätt
Hans Fredlund, smittskyddsläkare Örebro och ordförande Stramanätverket poängterade vikten av att hela kedjan fungerar – hygienrutiner, labdiagnostik etcetera.

– Man måste se till att det är lättare att göra rätt än att göra fel i det enskilda fallet. Strama har i 20 år arbetat med resistensproblematiken, tagit fram hjälpmedel till förskrivare (till exempel Antibiotikasmart), informerat och rekommenderat, sade Hans Fredlund. Infektionsverktyget kan bli ett ytterligare viktigt hjälpmedel om det får utvecklas fullt ut för både sjukhusvården och primärvården.


Elin Jerremalm Källa

Uppdaterad: 2013-12-16

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se