Högt dopamin kopplat till placeboeffekt

Nyhet 2015-12-16

Högt dopamin kopplat till placeboeffekt

I en översiksartikel beskrivs vilka neurotransmittorer och gener som kan vara inblandade i placeboeffekter. Dopamin är mest välstuderat.

Individer med högre dopamin-nivåer eller högre dopaminerg aktivitet verkar vara mer benägna att svara på placebo. Till exempel har polymorfism i en gen som kodar för katekol-O-metyltransferas, COMT, ett enzym som metaboliserar dopamin, i studier visats påverka utfallet av såväl placebo som läkemedel.

I en randomiserad studie på IBS (irritable bowel syndrome) undersöktes tre placebobehandlingar: icke-behandlingskontroll (diagnos+observation), placeboakupunktur samt placeboakupunktur+omhändertagande. Den sista behandlingsgruppen, med mest åtgärder, hade störst effekt på symtomen. Vid en genanalys framkom att patienter med en COMT-genvariant som ger upphov till höga dopaminnivåer hade störst placeborespons och genvarianten som ger lägre dopaminnivåer hade minst placeborespons. Liknande resultat har framkommit vid studier på akut smärta.

Genetiska variationer i dopamin-beta-hydroxylas, ett enzym som omvandar dopamin till noradrenalin, har studerats vid till exempel alkoholberoende. Individer med en särskild genvariant uppvisade bättre resultat med placebobehandling än med naltrexon.

– Dopamin verkar vara ett viktigt kugghjul när hjärnan processar information. Dopaminsystemet är ju inblandat vid en mängd sjukdomstillstånd, till exempel Parkinsons sjukdom, adhd och psykossjukdomar, säger docent Predrag Petrovic, forskare i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.

Författarna betonar att studier av placeboeffekten behöver inkludera en icke-behandlingsgrupp, men detta är väldigt ovanligt i dagens forskning. Placeboeffekten kan ju annars vara ett resultat av spontan förbättring eller naturliga variationer i sjukdomsförloppet. Viktigt är också att sjukdomen i sig kan påverkas av olika genvarianter.

Hjärnans processer styr

– Det finns indikationer på att placeboeffekten beror på hjärnans förväntningseffekter samt hur hjärnan processar och omtolkar information. Verklighetsuppfattningen är en kompromiss mellan de intryck som når hjärnan och hjärnans förväntningar på den inkommande informationen. Om hjärnan uppfattar att inkommande signaler inte passar med verklighetsuppfattningen, det vill säga modellen, kan både hjärnans bearbetning av signalerna och själva modellen ändras, säger Predrag Petrovic.

Andra signalvägar som i studier associerats med placeboeffekt är de för opioider, serotonin och cannabinoider. Fler studier behövs för att säkerställa sambanden och eventuellt kunna använda kunskaperna när randomiserade studier planeras.


Elin Jerremalm Källa

Uppdaterad: 2015-12-16

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se