Gerd Lärfars i heta stolen

Nyhet 2017-09-19

Gerd Lärfars i heta stolen

Gerd Lärfars som är ordförande i både NT-rådet* och Stockholms läns läkemedelskommitté har satt sig i Heta stolen för att utveckla sitt resonemang kring särläkemedel, ordnat införande av nya terapier, läkemedelspriser, sekretessbelagda avtal, uppföljning och framtidens läkemedel. Nyligen gav NT-rådets ledamöter en replik på ett inlägg med frågan ”Vad är det värt att ge våra barn ett bättre liv?” i Svenska Dagbladet. Det är svåra frågor NT-rådet tar ställning i och debatt är inte det bästa formatet för att ge läsaren en fördjupad förståelse. Här svarar Gerd på några följdfrågor.

Samhället är villigt att acceptera högre kostnader för effektiv behandling av svåra tillstånd än för lindrigare tillstånd. Men det finns en övre gräns. Var beslutas den gränsen? Finns det en transparens där i resonemanget kring gränsvärden?

– Gränsen för samhällets betalningsvilja beslutas av TLV. Det är ett viktigt ställningstagande som påverkar om ett läkemedel ska inkluderas i förmånen eller ej. För varje receptläkemedel är det alltså ett myndighetsbeslut som avgör priset. När det gäller läkemedel som ges på sjukhus (rekvisitionsläkemedel) sätts priset av läkemedelsföreta­get och där blir det en bedömning av NT-rådet om priset kan anses rimligt i förhållande till effekt och patienternas behov. Landstingen, genom NT-rådet, och TLV har bedömt att betalningsviljan kan vara högre om tillståndet är mycket sällsynt. Det­ta för att samhället vill kunna erbjuda även små patientgrupper behandling och det måste löna sig för läkemedelsbolagen att ta fram mediciner även för en liten patientgrupp. Men fortfarande gäller att läkemedlet ska visa bra till mycket bra effekt. Och det finns fortfarande en övre gräns för vad som är en rimlig kostnad.


Läkemedelsföretagen har genom sin prissättning ett ansvar när patienter inte får tillgång till den behandling de behöver. Kan du utveckla det lite?

– Höga priser motiveras oftast av höga utvecklingskostnader och att företagen behöver en vinstmarginal för att kunna utveckla nya läkemedel. Men även om man tar hänsyn till det så ser vi att det för vissa läkemedel sätts ett pris som långt överstiger vad som kan vara rimligt. Den strategin vid prissättningen äventyrar patienternas möjlighet till behandling eftersom det tvingar fram tuffa prioriteringar då landstingens resurser inte är oändliga.


Ibland kan landstingen förhandla och sluta avtal direkt med leverantörer. Hur ser du på detta?

– Dessa förhandlingar är ibland nödvändiga för att vi ska erbjuda patienterna särskilt angelägna läkemedel, eller för att öka kostnadseffektiviteten. Men med enskilda avtal följer bristande transparens och hemliga priser, långsammare processer i samband med förmånsbeslut och rekommendationer och ett ökat administrativt arbete. Det komplicerar också kommunikationen kring vissa beslut och varför det ibland tar lång tid innan allt är klart. Skälet till att företag vill ha sekretessbelagda avtal är att det svenska listpriset blir det referenspris företaget hänvisar till i andra prisförhandlingar på andra marknader utanför Sveriges gränser.


Priset på nya terapier ska stå i rimlig proportion till nyttan. Samtidigt så är många terapier framtagna med ”snabbspår” för godkännande och kunskapen är begränsad. Hur säkra kan ni vara på nyttan i ett så tidigt läge?

– Tyvärr är det sällan vi kan vara säkra på läkemedlets faktiska effekt. Oftast finns bara forskningsdata på mindre patientgrupper och med en begränsad uppföljningsperiod när ett läkemedel godkänns. Sällan finns större publicerade kliniska studier. Det är en svår uppgift för NT-rådet att värdera en möjlig nytta. Därtill måste vi ta ställning till om det är en rimlig användning av våra resurser utifrån att det alltid finns en alternativ användning. Den senare frågan blir allt vanligare genom att nya läkemedel blir allt dyrare.


NT-rådet ger ju också rekommendationer hur användningen ska följas upp. Varför då?

– Vi, både myndigheter – vården och företagen, har stora förhoppningar att kunskapen ska öka genom uppföljning av behandlingsresultat i praktisk sjukvård. Om vi strukturerar och analyserar all den dokumentation om vad som görs i sjukvården så kan vi öka kunskapen om läkemedel i användning. Nackdelen med uppföljningsdata är ju att resultatet kommer först efter att läkemedlet använts en tid och prissatts. Det kan ta många år innan man kan göra en bra bedömning av den faktiska nyttan på viktiga effektmått som ökad överlevnad. Arbetet med att försöka lösa en del ”uppföljningsknutar” prioriteras nu inom landstingen, så att vi ska få snabbare tillgång till data.


Har principen om en högre betalningsvilja vid sällsynta diagnoser påverkat några NT-rekommendationer ännu?

– Ännu så länge är det bara inom ett par terapiområden principen om ett högre pris för läkemedel vid sällsynta sjukdomar prövats. Det är för Gauchers sjukdom, en ovanlig ärftlig inlagringssjukdom. Och vid Soliris-behandling på indikationen aHUS**. För Soliris fann NT-rådet att företaget prissatt produkten så att kostnaden hamnade 10–30 gånger högre än vad som normalt accepteras för läkemedel vid behandling av ovanliga, svåra sjukdomar.


Utvecklingen går snabbt inom många medicinska områden och framtidsspaning är en del i NT-rådets process. Vad har du att säga om framtiden?

– Jag är optimistisk. Trots en del svårigheter är det ändå med stor glädje och tillförsikt jag konstaterar att utvecklingen med nya läkemedel går snabbt. Vi kommer att se många nya behandlingar introduceras i sjukvården framöver. Och introduktionen kommer att ske lika över hela landet, för en jämlik vård.

Vi som arbetar med detta gör vårt bästa för att så många som möjligt så snabbt som möjligt ska få tillgång till bra nya behandlingar.

Malena Jirlow

Läs mer
Svenska Dagbladet. ”Vad är det värt att ge våra barn ett bättre liv?” Nyhet 2017-08-28 
Svenska Dagbladet. ”Vi måste värna allas behov av läkemedel” Nyhet 2017-09-07


Uppdaterad: 2017-09-19

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.

Senaste nytt på Janusinfo
  • Förändringar i Kloka Listan 2018

    Kloka Listan 2018 utökas med fler rekommendationer av läkemedel som ska användas inom den specialiserade vården.

    2017-12-15
  • Förskriv folsyragenerika

    Den 1 januari utträder Folacin som innehåller 5 mg folsyra ur läkemedelsförmånen. Förskriv generika för att utbyte på apotek och expedition inom förmånen ska kunna ske.

    2017-12-14