Utredning viktig för astmadiagnosen

Nyhet 2017-02-22

Utredning viktig för astmadiagnosen

En tredjedel av kanadensiska patienter som under de senaste fem åren fått en astmadiagnos hade inte astma vid ny utredning. 

I den kanadensiska studien undersöktes drygt 600 patienter som fått en astmadiagnos under de senaste fem åren. Patienterna valdes ut genom slumpvis uppringa telefonnummer i Kanadas tio största städer. Om någon vuxen i hushållet angavs ha fått astmadiagnos under de senaste fem åren gick de vidare i studien. Patienter som stod på orala kortikosteroider exkluderades.

Patienterna diagnosticerades först med spirometri. Om FEV1 förbättrades med ≥12 procent och ≥200 ml efter bronkdilatering med salbutamol ansågs patienten ha astma. Övriga gick vidare till nästa steg som var metakolintest. Om astma inte kunde konfirmeras halverades dosen av inhalerade kortikosteroider och alla långverkande bronkdilatorer och metakolintest utfördes igen efter tre veckor. För de patienter som fortfarande inte uppvisade några tecken på astma sattes astmamedicinen ut och ett nytt metakolintest utföredes efter tre veckor. De som fortfarande var symtomfria gick vidare till utredning av en lungläkare. Patienter utan astma eller annan diagnos följdes upp igen efter ett halvår och ett år.

Av 613 patienter var det 181 stycken som vid ettårsuppföljningen fortfarande inte uppvisade några tecken på astma. I gruppen som inte hade astma var det färre som ursprungligen hade diagnosticerats med spirometri, metakolinprovokation eller PEF-kurvor, 44 procent jämfört med 56 procent i den grupp vars astmadiagnos kunde verifieras.

Inga symtom

Vid studiestart var det 273 patienter som använde astmamediciner dagligen och av dessa var det 68 stycken som trots att de slutat med alla astmamediciner var helt symtomfria vid ettårsuppföljningen. Många med astmadiagnos vid studiestart hade redan slutat med daglig medicinering och för dessa var det lägre sannolikhet att astmadiagnosen kunde bekräftas.

Att astmadiagnosen inte kunde bekräftas i många fall kan bero på spontan remission eller feldiagnosticering. Det kan också bero på att vissa patienter med allergisk astma inte exponerades för de utlösande faktorerna under de 15 månader de följdes i studien. En svaghet i studien är att sensitivitet och specificitet för lungfunktionstesterna inte är 100-procentig.

Kommentar från Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar:

Det är viktigt att utreda i samband med att en astmadiagnos ställs. Förslag till utredningsgång finns bland annat i Läkemedelsverkets behandlingsriktlinjer från 2015. Vid terapisvikt trots att patienten tar sina läkemedel med god inhalationsteknik bör diagnosen alltid omprövas. Vuxna patienter som inte når astmakontroll trots behandling på steg 4 i Läkemedelsverkets behandlingstrappa bör remitteras till specialistmottagning för kompletterande utredning och ställningstagande till behandling, se även Viss.


Elin Jerremalm Källa
  1. Aaron SD, Vandemheen KL, FitzGerald JM, Ainslie M, Gupta S, Lemière C et al. Reevaluation of diagnosis in adults with physician-diagnosed asthma. JAMA. 2017;317(3):269-279. PubMed

Uppdaterad: 2017-02-22

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.

Senaste nytt på Janusinfo