Nya nationella riktlinjer för vård vid epilepsi

Nyhet 2018-03-19

Vikten av tidig diagnos, korrekt uppföljning samt avancerad utredning vid farmakologiskt terapiresistent behandling betonas i riktlinjerna. 

Behandling av epilepsi är många gånger komplex och så många som en tredjedel får inte tillfredsställande effekt av läkemedel. Det är viktigt att diagnosen ställs tidigt för att kunna ge bästa möjliga behandling. Vid misstänkt epilepsi bör en neurologisk bedömning göras av specialist inom fyra veckor, och för barn under två år inom två veckor. Barn med epilepsi kan ha problem med inlärning, uppmärksamhet, motorik, psykisk ohälsa och nedsatt social förmåga vilket också är en anledning till att ställa diagnos snabbt. 

Avancerad utredning hög prioritet

Behandlingen vid epilepsi består i första hand av läkemedel, som är symtomatiska. Patienter som inte får tillfredsställande effekt av läkemedel bör få en avancerad utredning för ställningstagande till alternativa behandlingsmetoder eller mer omfattande läkemedelsutprovning. Vuxna som inte har effekt av läkemedel har nämligen en ökad risk för psykiatrisk samsjuklighet, intellektuell eller motorisk funktionsnedsättning och för tidig död. 

Remittering till avancerad utredning har prioritet 1 i den 10-gradiga skala där 1 har högst och 10 lägst prioritet. Om genomgången avancerad utredning indikerar resektiv epilepsikirurgi (vävnad där anfallen startar tas bort) har det också prioritet 1. Prognosen är bättre ju tidigare operationen utförs. För närvarande är det cirka 40–50 personer som opereras per år men enligt Socialstyrelsen borde minst dubbelt så många ha nytta av en operation.

Viktigt med uppföljning

Patienter och anhöriga behöver lära sig mer om epilepsi, dess risker och behandling för att få bättre insikt om sjukdomen. Det är också viktigt att läkemedlens effekt och biverkningar följs upp kontinuerligt. När anfallsfrihet inte uppnås med läkemedel behövs ofta ett multiprofessionellt team (flera olika kompetenser) som regelbundet kan ge stöd och behandling, till exempel inom habilitering, primärvård och övrig specialistvård. 

Personer som lider av epilepsi följs ofta upp på neurologisk mottagning. Uppföljningen sker dock på olika sätt i landet och behöver på många platser förbättras. 

Eftersom epilepsivården idag är bristfällig och ojämlik är tanken att de nationella riktlinjerna ska vara ett stöd för hälso- och sjukvården att förbättra vården. Riktlinjerna innehåller även bedömningar av hur införandet av rekommendationerna skulle påverka kostnader och organisation.  

De nya nationella riktlinjerna är en remissversion och den slutgiltiga versionen kommer under våren 2019.


Susanne Elfving Källa
  1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi – Stöd för styrning och ledning – Remissversion. 2018-3-9

Uppdaterad: 2018-03-19

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.

Senaste nytt på Janusinfo
  • Psykisk sjukdom en riskfaktor för diabetes

    Tidningen Evidens: Många med psykisk ohälsa har även diabetes mellitus. Insjuknandet kan gå åt båda hållen. 

    2018-06-25
  • Var snabb med behandling vid gikt

    Tidningen Evidens: Patienter med gikt och en eller flera riskfaktorer bör få förebyggande behandling tidigt i förloppet. Målet är att undvika kronisk gikt och ledskador.

    2018-06-20