Studien bygger på förskrivnings- och journaldata för nära 1 700 brittiska patienter med obstruktiv lungsjukdom (astma eller KOL) och en ålder över 75 år [1]. Hos patienterna var risken att drabbas av en fraktur tydligt associerad till den genomsnittliga steroiddos de exponerats för under de senaste nio åren. Den största riskökningen sågs hos individer med genomsnittliga dygnsdoser över 600 ug och hos dessa var frakturrisken mer än fyra gånger högre än hos patienter utan inhalationssteroider.
I analysen korrigerades för skillnader ibland annat ålder, kön samt användning av bronkodilaterare och perorala kortikosteroider. Ytterligare ett stort antal potentiella störfaktorer undersöktes, men de tycktes inte påverka utfallet och inkluderades inte i den slutliga analysen. Trots dessa statistiska korrektioner medför den observationella studiedesignen alltid en viss risk för påverkan av andra, okända störfaktorer.
Liknande resultat har setts i flera tidigare observationsstudier. Studierna har dock kritiserats för korta uppföljningstider och bristfällig information om peroral steroidexposition – båda områden som hanterats bättre i den aktuella studien.
Uppdaterad:
2006-12-27