Satellitapotek ledde till effektivare läkemedelsbehandling av hivpatienter

Björn Södergård, som själv har arbetat som apotekare på ett satellitapotek för hivpatienter på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, har studerat följsamheten till läkemedelsordinationen bland 946 hivpatienter i hela landet åren 2003–2004. Dessutom har han gjort en mindre studie på hivmottagningen i Huddinge. Resultatet presenteras i avhandlingen Adherence and Readiness to Antiretroviral Treatment.

– I den rikstäckande studien följde 63 procent ordinationen på ett tillfredsställande sätt. Äldre patienter var bättre än yngre på att följa ordinationen. Det beror förmodligen på att de ofta lever ett mer strukturerat liv och kanske är mindre slarviga generellt sett än yngre patienter, som inte heller i samma utsträckning som äldre uppfattar sig som sjuka, Det fanns ingen könsskillnad i fråga om följsamhet, säger Björn Södergård.

Vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ökade följsamheten till läkemedelsordinationen från 28 procent till 57 procent efter det att ett hivspecialiserat apotek, ett satellitapotek, inrättades på hivmottagningen, samtidigt som behandlingsstödet till patienterna förbättrades genom ett nytt arbetssätt. Det visar en jämförelse mellan 1998 och 2002 av två mindre patientgrupper.

– Genom att det fanns ett speciellt apotek på mottagningen behövde inte patienterna besöka det vanliga apoteket, utan kunde få sina läkemedel kombinerat med information i lugn och ro av personal som var speciellt kunniga på just dessa läkemedel. Men även en förenklad behandling, med färre läkemedel, ligger förmodligen bakom den förbättrade följsamheten under den aktuella tiden, säger Björn Södergård.

Satellitapoteket ledde även till att samarbetet mellan sjukvårdspersonalen och apotekets personal förbättrades, liksom samordningen av läkemedelsinformationen till patienten.

Det förändrade arbetssättet innebar bland annat att sköterskorna alltid var tillgängliga för patienten genom att de bar trådlösa telefoner, och att patienten alltid fick träffa samma team med läkare, sköterska och kurator.

– Vi vet att följsamheten förbättras om patienterna känner stor tillit till personalen, och den ökar om patienten alltid får komma till samma läkare, sköterska eller kurator, säger Björn Södergård.

Med hjälp av en statistisk analysmetod kunde Björn Södergård även studera hur mycket patientens beredskap inför en behandlingsstart påverkade följsamheten. En bra mental beredskap innebär en bättre följsamhet.

– Den första behandlingen är den mest effektiva, sedan finns det risk för bland annat resistensproblem. Därför är kartläggningen av vilka som känner sig redo för behandlingsstart, och vilka som behöver ytterligare interventioner, av stor betydelse. Med den här analysmetoden borde man kunna screena vilka patienter som tillhör den ena eller den andra gruppen, säger Björn Södergård.