Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Hitta i sidan

    Vad bör behandlas

    Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL är en irreversibel funktionsnedsättning i luftrören som ofta är progressiv. För att ställa diagnosen KOL krävs spirometri. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket kom hösten 2015 ut med nya riktlinjer för vård respektive behandling vid KOL.

    Exacerbationer och komorbiditet är av stor betydelse för den enskilda patienten. Ännu har inga existerande terapier förhindrat den progressiva lungfunktionsnedsättningen, men genom att förhindra exacerbationer påverkas morbiditeten. I gällande riktlinjer, inklusive GOLD, exkluderas inga patientgrupper i rekommendationerna. Både icke-farmakologiska och farmakologiska strategier gäller alltså även de patienter som är svårt sjuka i KOL och/eller har allvarlig komorbiditet. KOL-behandlingen är symtomlindrande och förhindrar exacerbationer och KOL ska därför behandlas aktivt in i livets slutskede.

    Komorbiditet är mycket vanligt vid KOL, både som oberoende av KOL och med delade orsaksfaktorer, och ska behandlas enligt gällande riktlinjer för respektive sjukdom. Som alltid är det viktigt att följa upp effekter och biverkningar av insatt behandling och vid behov ompröva behandlingen för att undvika onödig polyfarmaci.

    Hjärtkärl-komorbiditet är vanligast och förekommer hos cirka 50 procent. Vid indikation för betablockad bör en kardioselektiv betablockerare till exempel bisoprolol eller metoprolol väljas för att minimera risken för obstruktivitet. Osteoporos är också mycket vanligt.

    Icke-farmakologisk behandling

    Rökstopp – till nytta också för de mest sjuka äldre.

    Vaccination (influensa och pneumokocker).

    Omfattande KOL-rehabilitering blir sällan aktuellt för denna grupp, men särskilt fokus på nutrition är viktigt. Erbjud nutritionsbehandling till personer med KOL och ett BMI som är lägre än 22.

    Bedöm och behandla samsjuklighet och ta ställning till om kardiovaskulära riskfaktorer ska behandlas. Instruktioner i andnings- och/eller slemmobiliseringsteknik kan vara av värde. Hjälp till fysisk aktivitet.

    Vilka läkemedel bör användas

    Viktigt att kontrollera inhalationsteknik. För patienter som kan inhalera korrekt och med tillräcklig kraft är pulverinhalator att föredra, annars bör sprayinhalatorer med spacer prövas. I sista hand kan inhalation via nebulisator användas.

    GOLD A – lindriga eller sporadiska symtom och låg exacerbationsfrekvens.

    Vidbehovsmedicinering

    KORTVERKANDE BETA-2-STIMULERARE

    salbutamol Buventol Easyhaler

    KORTVERKANDE ANTIKOLINERGIKUM

    ipratropium Ipratropiumbromid..., Atrovent

    Bör inte användas tillsammans med långverkande antikolinergikum.

    Båda dessa läkemedel finns även i beredning för nebulisator.

    GOLD B betydande symtom och låg exacerbationsfrekvens.

    Underhållsbehandling

    I första hand

    LÅNGVERKANDE ANTIKOLINERGIKUM (LAMA)

    tiotropium Spiriva Handihaler
    glykopyrron Seebri Breezhaler

    I andra hand

    LÅNGVERKANDE BETA-2-STIMULERARE (LABA)

    indakaterol Onbrez Breezhaler
    salmeterol Serevent Diskus

    KOMBINATIONSPREPARAT LAMA och LABA

    indakaterol + glykopyrron Ultibro Breezhaler

    För patienter som behöver sprayberedning rekommenderas tiotropium (Spiriva Respimat) samt salmeterol (Serevent Evohaler)

    GOLD C – lindriga symtom men upprepade exacerbationer.

    Underhållsbehandling

    I första hand

    LÅNGVERKANDE ANTIKOLINERGIKUM (LAMA)

    tiotropium Spiriva Handihaler
    glykopyrron Seebri Breezhaler

    I andra hand

    KOMBINATIONSPREPARAT LAMA och LABA

    indakaterol + glykopyrron Ultibro Breezhaler

    För patienter som behöver sprayberedning rekommenderas tiotropium (Spiriva Respimat) samt salmeterol (Serevent Evohaler)

    GOLD D – betydande symtom och upprepade exacerbationer. 

    I första hand

    KOMBINATIONSPREPARAT LAMA OCH LABA

    indakaterol + glykopyrron Ultibro Breezhaler

    För patienter som behöver sprayberedning rekommenderas tiotropium (Spiriva Respimat) samt salmeterol (Serevent Evohaler).

    I andra hand – vid fortsatta exacerbationer

    LÅNGVERKANDE ANTIKOLINERGIKUM (LAMA)

    tiotropium Spiriva Handihaler
    glykopyrron Seebri Breezhaler

    och

    KOMBINATIONSPREPARAT LABA OCH STEROID

    budesonid + formoterol Bufomix Easyhaler

    För patienter som behöver sprayberedning rekommenderas salmeterol+flutikason (Seretide Evohaler)

    Enbart LABA+steroid kan övervägas.

    Syrgasbehandling
    Vid svår KOL och dokumenterad kronisk respiratorisk insuf­ficiens med hypoxi kan syrgasbehandling komma i fråga. Syrgasbehandlingen är symtomlindrande och har dokumen­tation för ökad överlevnad då den används minst 15 timmar per dygn.

    Övrigt
    Vid svår KOL är vätskeretention vanligt och patienten kan behöva stå på lågdos diuretika. Vidare är ångest mycket vanligt och låga doser opioider eller kortverkande bensodiazepiner kan behövas.

    Majoriteten av exacerbationerna är infektiösa. Även om virus är lika vanligt som bakteriell orsak rekommenderas snabbt insättande av antibiotika till patienter när sputum blir purulent oavsett CRP-nivå.

    Vilka läkemedel/kombinationer bör användas med försiktighet/undvikas

    • Överväg utsättning av inhalationssteroider vid upprepade pneumonier
    • Undvik icke-selektiva betablockerare, såsom propranolol, för behandling av hjärt/kärlsjukdom på grund av risk för ökad obstruktivitet.
    • Undvik perorala steroider som underhållsbehandling på grund av biverkningsprofil.
    • Undvik teofyllin som underhållsbehandling – snävt terapeutiskt intervall och ogynnsamma biverkningar (har kvar sin plats som akutbehandling på sjukhus i utvalda fall).
    • Vid behandling med roflumilast har patienter från 75 års ålder en ökad risk för sömnstörningar.
    • Undvik underhållsbehandling med kortverkande bronkdilaterare, då de ger sämre effekt än långverkande bronkdilaterare.

    När/hur avsluta läkemedelsbehandling

    Inga läkemedel som i dag används för att behandla KOL ska sättas ut enbart på grund av stigande ålder/ökande sjuklighet, eftersom de lindrar symtom och förebygger exacerbationer.

    Viktigast är att regelbundet bedöma inhalationsteknik och vid behov byta till alternativa beredningsformer som spray med andningsbehållare eller, i andra hand, nebulisator. Vid planerad utsättning av inhalationssteroider respektive perorala steroider bör dessa trappas ut. Kortvariga behandlingar med perorala läkemedel kan provas i sen palliativ fas. Syrgasbehandling ska fortgå.

    Referenser/länkar

    Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård av astma och KOL 2015

    Nationellt vårdprogram för KOL

    Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Behandslingsrekommendationer 2015

    Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2017

    The global initiative for chronic obstructive lung disease, GOLD. Strategy for the diagnosis, management, and prevention of chronic obstructive pulmonary disease (2011) med uppdateringar (2015)

    Poole P, Chong J, Cates CJ. Mucolytic agents versus placebo for chronic bronchitis or chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2015 Jul 29;7:CD001287. PubMed

    Cochrane Library har också flera andra intressanta sammanställningar om KOL.


    Uppdaterad: 2018-03-06

    Hitta i sidan

      För frågor och tips till oss:
      janusredaktionen.hsf@sll.se

      Läkemedels­­rekommendationerna baseras på Kloka Listan 2018.