Kloka Listan 2010   


Aktuellt om Kloka Listan »
Lämna synpunkter »
Kontaktpersoner »
Förändringar 2010 »
Hämta fil till journalsystem »
Kloka Listan - pdf »
Beställ Kloka Listan »
Presentationsmaterial » Upphandlade läkemedel »
 
Allergi och anafylaxi
Andningsvägar
Anemi
Anestesi
Barn och läkemedel
Endokrinologi
Graviditet och amning
Gynekologi, obstetrik
Hjärta och kärl
Hud
Infektioner
Matsmältningsorgan
Miljöeffekter av läkemedel
Neurologi
Njursjukdomar
Nutrition
Onkologi och hematologi
Osteoporos
Pre- och postoperativ vård
Psykiatri
Smärta, inflammation
Urologi
Vätsketerapi
Äldre och läkemedel
Ögon
Öron


Utgått/Upptas ej 2010

Graviditet, amning och läkemedel

Det kan vara svårt för läkare och barnmorskor att bedöma vilken risk moderns läkemedelsanvändning innebär för fostret. Under graviditetens första trimester föreligger störst risk för missbildningar, men fostrets nervsystem kan påverkas under hela graviditeten.

Läkemedel kan antingen utgöra en dominerande skadefaktor vid uppkomsten av missbildningar, eller utgöra en komponent i en multifaktoriell bakgrund och medföra en riskökning. Fostret kan under hela graviditeten påverkas av läkemedlets farmakologiska effekter. Utsättningssymtom/ ”abstinenssymtom” kan uppträda hos barnet under nyföddhetsperioden.

Läkemedel kan passera över till bröstmjölk, men behöver inte ge effekter på barnet. Risken för farmakologisk effekt på barnet beror, förutom på läkemedelskoncentrationen i mjölken, även på barnets förmåga att ta upp och eliminera läkemedlet. Nyttan med amningen bör vägas mot eventuell påverkan på barnet. Risken för negativa effekter är större när det gäller prematura barn och vid långtidsbehandling av modern.

För information om olika läkemedel under graviditet respektive vid amning se Läkemedel och fosterskador respektive Läkemedel och amning.

Vid frågor om läkemedel under graviditet och vid amning, kontakta Karolinska läkemedelsinformationscentralen, Karolic
tfn 585 810 60, karolic@karolinska.se.