Syfte
Denna rapport vänder sig till primärvårdsläkare och syftar till att ge en allmän orientering om det aktuella kunskapsläget, när det gäller icke-kirurgiska behandlingsprinciper vid ventrikelcancer. Även om förekomsten av ventrikelcancer stadigt sjunker i Sverige, är denna cancer en viktig orsak till för tidig död. Majoriteten (cirka 95 procent) är adenocarcinom, och denna beskrivning berör endast dessa fall.
Vid exempelvis lymfom finns flera effektiva medicinska tumörbehandlingar. Även vid den ovanliga tumörformen gastrointestinal stromacellstumör (GIST), vilken ofta startar i ventrikeln, finns flera läkemedel, bland annat imatinib (Glivec) med mycket goda behandlingsresultat.
Operation är den viktigaste behandlingen vid adenocarcinom från ventrikeln och görs, om den bedöms kunna antingen bota patienten eller lindra tumörorsakade symptom.
Prevention
Det finns ingen etablerad medicinsk behandling för att förebygga uppkomsten av ventrikelcancer, och sådan rekommenderas heller inte. Det finns dock ett klart samband mellan infektion med helicobacter pylorii och uppkomst av ventrikelcancer. Behandling mot helicobacter pylorii kan därför teoretiskt reducera framtida risk. Motiv för att behandla asymptomatiska bärare (om dessa hittas) för att förebygga ventrikelcancer saknas dock ännu.
Behandling
Patienter med ventrikelcancer behandlas vanligen i tre sjukdomsstadier:
- Pre-och postoperativ (perioperativ) behandling.
- Postoperativ adjuvant behandling.
- Metastatisk sjukdom.
A. Pre- och postoperativ behandling, så kallad neo-adjuvant och adjuvant behandling
Två europeiska randomiserade studier av tilläggsbehandling med cytostatika både före och efter operationen visade att risken för återfall minskade, och överlevnaden ökade något (med 13-14 procentenheter från cirka 30 procent till drygt 40 procent). Sådan behandling rekommenderas om patienten är i skick för den. I en nu pågående randomiserad studie (CRITICS) får alla patienter cytostatika (epirubicin, oxaliplatin och capecitabin) under nio veckor före operationen
Efter operationen randomiseras patienterna till fortsatt cytostatikabehandling i nio veckor, vilket är rutinbehandlingen eller till cytostatika- och strålbehandling i kombination under fem till sex veckor.
En amerikansk randomiserad studie har visat att tillägg av postoperativ cytostatika med strålning ökade 5-årsöverlevnaden med cirka 14 procentenheter.
B. Postoperativ adjuvant cytostatikabehandling
Sådan behandling rekommenderas inte, då flera randomiserade studier inte visat tillräckligt bra tilläggseffekt (cirka 2–4 procentenheters minskad risk för recidiv).
C. Palliativ cytostatikabehandling vid metastaserad cancer
Vid spridd eller på annat sätt avancerad obotlig ventrikelcancer förlänger cytostatika överlevnaden med mellan tre till nio månader (i medeltal i sex månader), lindrar tumörrelaterade symptom och förbättrar livskvaliteten hos cirka hälften av patienterna. Behandling kan därför rekommenderas till patienter som fortfarande är i relativt gott allmäntillstånd.
Flera olika cytostatika (bland annat 5-FU, cisplatin/oxaliplatin, irinotecan, docetaxel, epirubicin) har effekt, och de kombineras på olika sätt. I regel ges bara en linje, men om patienten fortsatt är i gott allmäntillstånd efter svikt på denna, kan en andra linje prövas med några andra cytostatika.
Flera nya antitumörläkemedel har studerats vid ventrikelcancer. Några kliniskt meningsfulla förbättringar har inte rapporterats med ett undantag. En antikropp, trastuzumab (Herceptin), som har en omfattande användning vid bröstcancer, har tillsammans med cytostatika (5-FU och cisplatin) gett förlängd överlevnad (från 11 till cirka 13 månader) hos de patienter vars tumör uttrycker HER-2-receptorn i hög grad. Denna behandling har införts som rutinbehandling i Sverige.