SammanfattningCirka 10 % av nyfödda barn får någon form av ytlig, oftast lindrig infektion, till exempel pyodermi, pemfigus, navelinfektion, konjunktivit eller paronyki. Vanligtvis räcker lokal- eller per oralbehandling, ibland krävs intravenös behandling.
Mellan 1-5 % av nyfödda, fullgångna barn och 30-60 % av underburna barn <28 veckor får en allvarlig invasiv infektion i form av sepsis, meningit, nekrotiserande enterokolit (NEC) eller pneumoni med bakteriemi. Det är viktigt med snabbt insatt antibiotikabehandling i dessa fall.
Obstetriska riskfaktorer
- maternell infektion
- prematur förlossning
- vattenavgång > tolv timmar
- långdraget värkarbete
- instrumentell förlossning
Neonatala riskfaktorer
- sänkt immunförsvar, relaterat till gestationsålder
- bristande antikroppsproduktion hos modern
- återupplivning vid partus
- överbeläggning och underbemanning
- dålig handhygien, som kan leda till vårdrelaterad sepsis
Definition
Tidig debut < 48 timmar efter partus. Oftast vertikal smitta mellan mor och barn.
Sen debut > 48 timmar efter partus. Oftast vårdrelaterad smitta.
Etiologi
Tidig debut
- vanligast, 70-80 % av fallen, är grupp B-streptokocker (GBS)
- därefter E. coli, streptokocker A, D, G, Staphylococcus aureus, koagulasnegativa stafylokocker samt övriga gramnegativa såsom klebsiellaarter, enterobakter, Proteus mirabilis, Pseudomonas aeruginosa och Haemophilus influenzae
- mer sällan Serratia, Acinetobacter samt anaerober. Listeria monocytogenes är mycket sällsynt.
Sen debut
- vanligast är koagulasnegativa stafylokocker, 80 % av fallen
- därefter kan nämnas S. aureus och candida
- vårdrelaterade gramnegativa infektioner ses mera sällan, men de senaste åren har beskrivits utbrott av Enterobacter, vanligen resistenta mot cefalosporiner
Symtom
Ibland kan man få infektionssignaler redan från fostret i form av patologiskt CTG, mekoniumfärgat fostervatten samt oförklarlig asfyxi.
Kliniska tecken från barnet är
- andningsbesvär
- dålig perifer cirkulation
- chock
- hypotension
- apnéer/pulsfall
- mag-tarm symtom
- CNS-symtom
- blödningsbenägenhet – DIC
- temperaturregleringssvårigheter
Diagnostik
Sepsis
- Sepsiskriterier positiv blododling
- LPK <5 eller >20
- TPK < 100CRP >15
- ökat syrgasbehov
- ökat behov av andningsunderstöd
- förhöjt blodglukos
Sepsis = positiv blododling och minst 3 kliniska tecken/laboratoriefynd. Observera att vid diagnossättning får inte alla 3 vara från samma kategori.
Klinisk infektion/sepsis = negativ blododling och minst 3 kliniska tecken/laboratoriefynd.
Kontamination = endast positiv blododling och ingen klinik/laboratoriefynd.
Behandling
Tidig debut
- bensylpenicillin 50 mg/kg x 2-3 iv + gentamicin 4 mg/kg x 1 iv till nyfödda fullgångna
- rådgör med neonatolog för aminoglykosiddos till prematura barn och när koncentrationsbestämning ska göras
- vid Listeria-misstanke ges ampicillin 50 mg/kg x 2-3 iv + gentamicin enligt ovan
Sen debut
- vankomycin uppladdningsdos 15 mg/kg iv och därefter 10-15 mg/kg iv x 2-3 som justeras efter förkoncentration på vankomycin, 14-18 mg/L + gentamicin enligt ovan
- vid Listeria-misstanke ges ampicillin 50 mg/kg x 2-3 iv + gentamicin enligt ovan
Vid klinisk infektionsmisstanke men negativa odlingar efter 48 timmar, behandla 5-7 dygn om CRP är förhöjt. Sätt ut antibiotika om CRP är normalt och klinik tillåter. Om symtomen är lindriga eller snabbt övergående kan man efter 1-2 dygn övergå till per oral behandling med
- fenoximetylpenicillin 25 mg/kg x 2-3 alternativt
- amoxicillin 20-40 mg/kg/dygn
Positiv blododling = sepsis. Styr behandlingen efter odlingssvar och resistensmönster och behandla till normaliserat CRP och klinik, 10-14 dygn.
Vid klinisk infektionsmisstanke men negativa odlingar efter 48 timmar, behandla 5-7 dygn om CRP är förhöjt. Sätt ut antibiotika om CRP är normalt och klinik tillåter. Om symtomen är lindriga eller snabbt övergående kan man efter 1-2 dygn övergå till per oral behandling med
- fenoximetylpenicillin 25 mg/kg x 2-3 alternativt
- amoxicillin 20-40 mg/kg/dygn
Meningit
Alternativ 1
- amoxicillin 50 mg/kg x 2-3 iv + tillägg av cefotaxim 50-100 mg/kg x 3 iv
Alternativ 2
- meropenem 40 mg/kg x 3 iv
Vid växt av koagulasnegativa stafylokocker i likvor
- alternativ 1 eller 2 + tillägg av rifampicin 10 mg/kg x 1 iv
Betastreptokocker grupp B-meningit (GBS-meningit)
- singelterapi av cefotaxim är tillräckligt
- omodla i likvor 1 gång/v
Behandlingstid 14-21 dygn, det senare vid gramnegativ meningit.
Nekrotiserande enterokolit (NEC)
Alternativ 1
- bensylpenicillin 50 mg/kg x 2-3 iv eller vankomycin enligt ovan under sen debut + gentamycin enligt ovan under tidig debut + metronidazol 7,5 mg/kg x 2 iv i 10-14 dygn
Alternativ 2
- imipenem/meropenem 10 mg/kg x 4 + eventuellt vankomycin enligt ovan under sen debut i 10-14 dygn
Urinvägsinfektion
Är ovanligt i nyföddhetsperioden. Diagnosen bör alltid säkerställas med odling från blåspunktat eller eventuellt kateterurin.
Behandling inleds vanligen som
- tidig debut behandling, alternativt cefotaxim 50 mg/kg x 3 iv
Barn med intrauterint känd urinvägsmissbildning får antibiotikaprofylax från första levnadsdygnet med trimetoprim 10 mg/ml, 1 mg/kg x 1 per os.
Referenser
Modi N, Doré CJ, Saraswatula A, Richards M, Bamford KB, Coello R, Holmes A. A case-definition for national and international neonatal bloodstream infection surveillance. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed 2009; 94: F8-F12.
I M Gould. A review of the role of antibiotic policies in the control of antibiotic resistance 1999; 43: 459-65.
P de Man, Verhoeven B A N, Verbrugh H A, Vos M C, van den Anker J N. An antibiotic policy to prevent emergence of resistant bacilli. Lancet 2000; 355: 973-78.
Gordon A, Isaacs D, Late onset infection and the role of antibiotic prescribing policies. Curr Opin Infect Dis 2004; 17: 231-36.
Carlin P, Fung T, Killion A, Terrin N, Barza M. Favourable impact of a multidisciplinary antibiotic management program conducted during 7 years. Inf Control and Hosp Epidemol 2003; 24: 699-706.
Uppdaterad:
2011-02-09