Inled med citalopram eller sertralin vid indikation för läkemedelsbehandling av lätt till medelsvår depression

Studier ger inget entydigt svar på om något enskilt antidepressivt läkemedel är att föredra framför andra. Men när effekt, biverkningar, interaktionspotential, prisbild, risk för miljöpåverkan och längden på erfarenhet av preparaten vägs samman rekommenderas citalopram eller sertralin som förstahandsval vid insättande av läkemedel mot depression, eventuellt undantaget svår depression.

Samtliga godkända SSRI preparat har statistiskt signifikant bättre effekt än placebo vid depression. Detta gäller både utfallsmåtten remission (under ett visst tröskelvärde på den använda skattningsskalan, det vill säga i stort sett avsaknad av depressiva symtom) och respons (ofta 50-procentig minskning av initiala poängen på skattningsskalan).

Den äldre preparatgruppen tricykliska antidepressiva (TCA) har sannolikt något bättre effekt vid djupare depressioner eller för inneliggande patienter, men medlen är som regel inte aktuella som förstahandspreparat på grund av besvärande biverkningar och toxicitet.

Generellt sett är effekten, det vill säga skillnaden mot placebo, av antidepressiva läkemedel större vid svårare depressioner. Det har också framförts att effekten av antidepressiva skulle vara begränsad till patienter med svårare depression. Detta gäller även för SSRI-preparat. Olika metaanalyser har lett till divergerande slutsatser i denna fråga och för närvarande finns det inte tillräckligt säkert underlag för att begränsa användningen till dem med de djupaste depressionerna.

Flera preparat kan behöva prövas
I genomsnitt får endast kring hälften av alla patienter tillfredsställande effekt av det först insatta läkemedlet. Vid bristande effekt av det initialt provade SSRI-preparatet kan läkemedel med delvis andra verkningsmekanismer och annan biverkningsprofil användas, framför allt alfa-2-antagonisten mirtazapin eller serotonin-noradrealinåterupptagshämmaren (SNRI) venlafaxin. En alternativ strategi kan vara att byta till klomipramin.

Ett antal metaanalyser har utförts på senare tid som skulle kunna besvara frågan om något enskilt antidepressivt läkemedel är att föredra framför andra på basis av effekt, biverkningar/behandlingsavbrott och prisbild. Vissa jämförelser har lyft fram enskilda preparat, men något hållbart mönster över de olika metaanalyserna kan knappast försvaras.

En sammanvägning av effekt, biverkningar, interaktionspotential, prisbild risk för miljöpåverkan och längden på erfarenhet av preparaten har lett till citalopram eller sertralin rekommenderas som förstahandsval vid insättande av läkemedel mot depression, eventuellt undantaget svår depression. För svåra depressioner bör även alternativen TCA och ECT övervägas.


Referenser
  1. Cipriani A, Furukawa TA, Salanti G, et al. Comparative efficacy and acceptability of 12 new-generation antidepressants: a multiple-treatments meta-analysis. The Lancet 2009; 373:746-758. PubMed, Fulltext (endast inom SLL)


  2. Fournier JC, DeRubeis RJ, Hollon SD, Dimidjian S, Amsterdam JD, Shelton RC, et al. Antidepressant drug effects and depression severity: a patient-level meta-analysis. JAMA. 2010;303:47-53. PubMed, Fulltext (endast inom SLL)


  3. Melander H, Salomonson T, Abadie E, van Zwieten-Boot B. A regulatory Apologia—A review of placebo-controlled studies in regulatory submissions of new-generation antidepressants. Eur. Neuropsychopharmacol 2008;18:623-627. PubMed, Fulltext (endast inom SLL)


  4. Nutt D J. Prescribing antidepressants post Cipriani et al. J Psychopharmacol. 2009;23:865. PubMed, Fulltext (endast inom SLL)


  5. SBU. Behandling av depressionssjukdomar 2004.


  6. TLV. Genomgången av läkemedel mot depression 2008.


  7. Kirsch I, Deacon BJ, Huedo-Medina TB, Scoboria A, Moore TJ, Johnson BT. Initial severity and antidepressant benefits: a meta-analysis of data submitted to the Food and Drug Administration PLoS Med 2008;5(2):e45. Pubmed


  8. Khan A, Leventhal RM, Khan SR, Brown WA. Severity of depression and response to antidepressants and placebo: an analysis of the Food and Drug Administration database. J Clin Psychopharmacol 2002;22(1):40-45. Pubmed