Förord | Bedömning | Referensnyckel | Referenslista
Den ursprungliga amningslistan togs fram av Läkemedelsinformationscentralen på Karolinska universitetsjukhuset (Karolic) 1987, efter initiativ från Barnkliniken.
Observera att listan inte täcker alla substanser och preparat. Informationen har omarbetats ett antal gånger och utökas successivt med fler substanser och referenser. För nya och uppdaterade texter anges datum för uppdatering. Texter som saknar datumangivelse är författade under åren 2002 till 2004.
Register
Klicka i det alfabetiska registret för att söka på substans-, läkemedelsnamn eller grupp.
För frågor som rör enskild patient ska behandlande läkare alltid kontaktas i första hand. Saknas information om någon substans eller preparat kan sjukvårdspersonal inom Stockholms läns landsting ställa frågor till Karolic, läkemedelsinformationscentralen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge respektive Solna. Övrig sjukvårdspersonal hänvisas till regional Läkemedelsinformationscentral för rådgivning.
Medicinskt ansvarig för textinnehåll är Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.
Kontaktperson vid Janusredaktionen är informationsfarmaceut Elisabeth Törnqvist, janusredaktionen@sll.se.
Medicinskt verksamhetsansvarig är
professor Lars L Gustafsson.
Copyright för materialet har Läkemedelscentrum, Stockholms läns landsting.
Förord
Läkemedel som intas av en ammande moder kan passera över till bröstmjölk men behöver för den skull inte ge effekter på barnet. Risken för farmakologisk effekt på barnet beror, förutom på läkemedelskoncentrationen i mjölken, även på barnets förmåga att ta upp och eliminera läkemedlet.
Om indikation för medicinering av ammande mödrar föreligger bör en bedömning där nyttan med amningen vägs mot eventuell påverkan på barnet göras i varje enskilt fall. Vid kortare tids medicinering kan ibland möjligheten att pumpa ur bröstmjölken och kassera den övervägas. Särskild vaksamhet bör iakttas när det gäller prematura barn eller vid långtidsbehandling av modern eftersom långtidsstudier saknas för många läkemedel.
Bedömning
Målsättningen är att ge en generell rekommendation. På grund av bristfällig dokumentation kan det dock vara svårt att ge ett entydigt svar.
I de fall en generell rekommendation inte kunnat ges (Ja/Nej) har vi med pil (
) markerat att kommentaren bör läsas för ett individuellt ställningstagande. Vid oklarheter eller behov av ytterligare information kontakta gärna Karolic, telefon 08-585 81060 eller e-post: karolic.huddinge@karolinska.se
Som ett mått på barnets läkemedelsexposition via bröstmjölk, "barndosen", presenteras antingen en barndos beräknad på intag av en liter mjölk eller den viktjusterade maternella dosen. Denna beräknas enligt följande formel, under antagandet att barnet dricker 150 ml mjölk/kg/dygn och att modern väger 60 kg.
Referensnyckel
Dok = Dokumentationens art anges med siffrorna 0, 1 eller 2.
0 = Ingen klinisk dokumentation. I vissa fall kan ett ställningstagande baseras på fysikal-kemiska egenskaper hos läkemedlet eller på en jämförelse med likartade läkemedel.
1 = Enstaka fallrapporter och opublicerade data.
2 = Studier på transport till bröstmjölk och/eller studier på plasmakoncentrationer hos ammade barn/ effekter på ammade barn.
Referenserna anges med siffra inom parentes i kommentaren.