Anledningen att vi har rensat bort dem är att de relativt sett är många, endast en liten andel har någon klinisk betydelse och att säkerheten i diagnosen är låg.
Frekvensen ”rensade” missbildningar uppgår till cirka 2,1 procent i det Medicinska födelseregistret, medan frekvensen barn med någon missbildning överhuvud taget i samma källa är cirka 3,5 procent. Tidigare års uppgifter i tjänsten ”Läkemedel och fosterskador” på Janusinfo har baserats på den totala missbildningsfrekvensen.
Man skall även vara medveten om att den missbildningsfrekvens som nämns i texterna på Janusinfo i de flesta fall enbart är baserad på uppgifter från det Medicinska födelseregistret. Vid mer ingående studier (som det ibland refereras till även i texterna i ”Läkemedel och fosterskador”) kan kompletterande källor som Socialstyrelsens särskilda register för fosterskador, registret från de barnkardiologiska enheterna, uppgifter från de klinisk genetiska laboratorerna, samt patientregistret ha använts. Med hjälp av de källorna kan även missbildningar identifieras som upptäckts efter nyföddhetsperioden.
Den ”sanna” missbildningsfrekvensen är beroende av när man undersöker en population. I fyraårsåldern brukar frekvensen i de flesta studier ligga strax över 4 procent. Efter denna ålder upptäcks få fosterskador.
Missbildningsfrekvensen i populationen i stort i vår databas är ett närmevärde avsett för riskbedömning, det vill säga jämförelse mellan en grupp exponerad för ett visst läkemedel och den icke exponerade populationen. Den anger den frekvens som fås fram genom användning av medicinskt födelseregister i okorrigerad form.
Anledningen att de okorrigerade siffrorna används är att snabbt få fram aktuella data och att den tidskrävande korrigeringen och kompletteringen från andra register endast i obetydlig grad påverkar riskbedömningen. Förhållandet mellan antalet missbildningar efter en viss exponering och antalet i den icke exponerade populationen påverkas följaktligen i liten utsträckning av dessa kompletteringar.
Se även avsnittet
Bakgrund och forskningsmetodik.