Frågor & svar om läkemedelsuppföljning

Vad omfattar SLL:s kostnadsansvar för läkemedel och läkemedelsnära varor?

Hur stor del av de samlade läkemedelskostnaderna betalar SLL?>

Vem betalar för recepten?

Vem betalar för hjälpmedel för glukosbestämning i hemmet?

Hur fungerar förmånssystemet för läkemedel

Vad omfattar läkemedelsstatistiken för data om förskrivningen från enskilda mottagningar och kliniker?

Kan man få uppgifter om enskilda förskrivares receptförskrivning?

Vilken statistik finns för läkemedel som rekvirerats?

Varför ökar försäljningen mot rekvisition på bekostnad av recepten?

Kan SLL upphandla läkemedel att lämnas ut mot recept?

Hur undviker man i läkemedelsuppföljningen att komma i konflikt med personuppgiftslagen PUL?

Varför är läkemedelsstatistiken i SLL:s Uppföljningsportal på substansnivå?

Hur många läkemedel används i Stockholms län?

Vad kostade läkemedlen i SLL år 2010?

Hur stor var förändringen i totalbelopp för läkemedel inom Stockholms län jämfört med övriga landet 2010?

Vilka enskilda läkemedel var mest kostsamma 2010?

Vilket läkemedel förskrivs till flest personer?

Vad omfattar SLL:s kostnadsansvar för läkemedel och läkemedelsnära varor?

• Kostnaden för den generella subventionen av läkemedel på recept.
• Direkta kostnader för rekvisition av främst läkemedel till SLL-drivna verksamheter. Akutsjukhusen har störst kostnadsandel. Indirekta kostnader för motsvarande rekvisitioner till ej SLL-drivna verksamheter.
• Kostnader för helt eller delvis fria läkemedel för invånare i Stockholms län. Läkemedel enligt Smittskyddslagen (SML) har störst kostnadsandel.
• Kostnader för läkemedelsnära hjälpmedel och livsmedel till barn enligt hjälpmedelskort respektive livsmedelsanvisning och som distribueras via apotek.
• Kostnader för läkemedelsnära varor såsom hjälpmedel vid diabetes och stomiartiklar vilka upphandlas och distribueras av SLL och dess entreprenör.
• Kostnader för vissa läkemedelsanknutna tjänster som utförs av främst apotek, till exempel maskinell dosdelning.

Från och med 2010 infördes ett stegvis decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel på recept för vårdgivarna. Till att börja med omfattas akutsjukhusen, vuxenpsykiatri samt större delen av avtalad geriatrisk verksamhet.


Hur stor del av de samlade läkemedelskostnaderna betalar SLL?
Länsinvånarnas läkemedelsutköp mot recept har under de senaste åren betalats till i genomsnitt tre fjärdedelar av SLL via den allmänna läkemedelssubventionen. Procentsatsen varierar något över tid på grund av frikortssystemet. SLL betalar dessutom direkt hela kostnaden för de varor som rekvireras till läkemedelsförråd inom SLL-driven vård liksom i särskilt boende i kommunerna. Totalt uppgick SLL:s kostnadsandel 2010 till drygt 80 procent.


Vem betalar för recepten?
Landstinget betalar för läkemedelssubventionen, det vill säga den del av totalbeloppet som omfattas av det allmänna högkostnadsskyddet. Beslut om vilka läkemedel som ska omfattas av läkemedelssubventionen fattas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Utöver den allmänna läkemedelsförmånen betalar SLL resterande belopp, egenavgiften, till exempel för läkemedel enligt Smittskyddslagen (SML) eller för psykofarmaka till patienter utan sjukdomsinsikt. Landstinget får statsbidrag för delar av sina läkemedelskostnader.

Vem betalar för hjälpmedel för glukosbestämning i hemmet?
Ordinerade diabeteshjälpmedel till länsinvånarna upphandlas av SLL och distribueras kostnadsfritt direkt till patienten.


Hur fungerar förmånssystemet för läkemedel?
Personer som är bosatta i Sverige eller arbetar här har rätt till högkostnadsskydd för läkemedel utskrivna på recept i Sverige. Förmånen gäller för ett enskilt läkemedel endast om det finns ett prisbeslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Läkemedlet måste dessutom ha ordinerats vid sjukdom eller för födelsekontroll.

Högkostnadsskyddet gäller från första receptköp under en rullande tolvmånadersperiod. Upp till totalbeloppet 900 kronor gäller ingen förmån. Därefter ökar läkemedelsförmånen stegvis till 1800 kr då frikort utfärdas för den resterande delen av tolvmånadersperioden. För ytterligare detaljer, se TLV:s hemsida.


Vad omfattar läkemedelsstatistiken för data om receptförskrivningen från enskilda mottagningar och kliniker?I landstingets VAL-databas finns uppgifter från Receptregistret om arbetsplatsernas förskrivning på detaljerad arbetsplatsnivå. Den statistik som ligger öppen på SLL:s uppföljningsportal är i aggregerad form för hela SLL. Uppgifter om enskild arbetsplats är lösenordsskyddade med gemensam åtkomst till samtliga verksamheter för alla som har lösenord. Verksamhetschef kan ansöka om användarrättighet för sig själv och underställda förutsatt att personen är upptagen i landstingets elektroniska katalog EK. Den som önskar uppgifter om läkemedelsförskrivningen från viss arbetsplats men inte är upptagen i EK hänvisas i första hand till den aktuella arbetsplatsens verksamhetschef.


Kan man få uppgifter om enskilda förskrivares receptförskrivning?
Enligt Receptregisterlagen från 1997 får uppgifter om enskild förskrivares förskrivning endast lagras i Receptregistret under tre månader. Därefter raderas uppgifterna. Utdrag ur Receptregistret får endast delges förskrivaren själv och dennes verksamhetschef. Blanketter för beställning av förskrivarprofil finns att hämta på Apotekens Service AB:s hemsida.


Vilken statistik finns för läkemedel som rekvirerats?
Det finns endast uppgift om försålda läkemedel till art och mängd. Uppgifter om förbrukaren såsom ålder och kön saknas i läkemedelsstatistiken.


Varför ökar försäljningen mot rekvisition på bekostnad av recepten?
Valet av hur patienten ska erhålla specialläkemedel, det vill säga vissa, ofta kostsamma läkemedel inom specialiserad vård, kunde tidigare vara slentrianmässigt. Den specialiserade vården har numera det direkta kostnadsansvaret för dessa medel oavsett hur de levereras. Kostsamma specialläkemedel blir oftast ekonomiskt förmånligast för SLL om de rekvireras. Läkemedel som patienten själv kan tillföra brukar dock förskrivas på recept. Användare av receptförskrivna specialläkemedel uppnår ofta snabbt maxbeloppet för egenavgifter inom läkemedelsförmånen varför SLL i praktiken får ersätta hela kostnaden även i detta fall.


Kan SLL upphandla läkemedel att lämnas ut mot recept?
Landstinget kan endast upphandla läkemedel att distribuera mot rekvisition.


Hur undviker man i läkemedelsuppföljningen att komma i konflikt med personuppgiftslagen PUL?
De uppgifter ur Receptregistret som ligger till grund för den läkemedelsstatistik som nås via SLL:s uppföljningsportal kan identifieras för enskilda individer. I enlighet med sekretesslagen är dessa uppgifter om läkemedelsförskrivning i princip allmän handling. Enligt PUL får inte enskilda personliga förhållanden kunna röjas i läkemedelsstatistiken. Om man i en sökning tar fram uppgifter om läkemedelsförbrukningen hos till exempel 104 åriga kvinnor i allmänhet och inom en specifik kommun i synnerhet, skulle det kunna anses vara i strid med PUL. Därför är det viktigt att i sådan läkemedelsstatistik som ska publiceras i någon form, inte göra avgränsningar som skulle kunna bryta mot PUL. Det finns idag inga uttalade spärrar i statistiksystemen. Var och en som söker ut läkemedelsstatistik har därför ansvar att inte publicera statistik som skulle kunna uppfattas som integritetskränkande.


Varför är läkemedelsstatistiken i SLL:s Uppföljningsportal på substansnivå?
Läkemedelsrekommendationerna i Kloka Listan är på produktnivå; detta främst grundat på att generisk förskrivning inte är godkänd. Vid förskrivning av utbytbara läkemedel på recept gäller dock i praktiken förskrivning av substans, se Utbytbara läkemedel i Begrepp & definitioner. I enskilda fall kan förskrivaren ange på receptet att utbyte inte får ske. Orsaken kan vara känd intolerans mot andra utbytbara produkter, farhågor om bristande följsamhet vid ständiga byten av förpackningar av itererat läkemedel och så vidare. Patienten kan också mot merkostnad erhålla dyrare utbytbar vara än vad läkemedelssubventionen medger. Om ordinationen på receptet gäller en halv tablett, måste en eventuellt utbytt produkt innehålla delbara tabletter. Av dessa skäl sker uppföljningen av läkemedelsförsäljningen oftast som lägst på substansnivå, ibland med produktexempel.


Hur många läkemedel används i Stockholms län?
Totalt används inom Stockholms län cirka 1600 olika substanser. Antalet olika fabrikat/produkter har under senare år ökat kraftigt. Det beror på kraftigt ökad tillgång på så kallade generiska synonymläkemedel. Större delen av läkemedelsförskrivningen avser ganska få läkemedel. En distriktsläkare förskriver oftast kring 400 läkemedel varav 100 står för 90 procent av volymen. Totalt inom länet, alla förskrivare inom alla specialiteter, svarar ungefär 300 läkemedel för 90 procent av de samlade kostnaderna. Därutöver svarar omkring 1400 läkemedel för resterande tio procent, det vill säga läkemedel som förskrivs väldigt sällan och/eller är förhållandevis billiga.


Vad kostade läkemedlen i SLL år 2010?
Totalbeloppet för apotekslevererade varor var 8,2 miljarder kronor, därav var SLL-kostnaden 5,8 miljarder kronor. Totalbeloppet för läkemedel var 7,9 miljarder. Av detta var landstingets direkta eller indirekta läkemedelskostnad 5,5 miljarder kronor. I totalbeloppet ingår förutom läkemedel läkemedelsnära produkter och hjälpmedel. Till dessa belopp ska läggas beloppen för läkemedelsnära varor samt de kostnader eller tilläggskostnader för läkemedel mot recept som fakturerats Stockholms Läns Landsting såsom läkemedel enligt Smittskyddslagen (SML).

Landstingets direkta kostnader för rekvirerade läkemedel är kostnader som fakturerats landstingsdrivna vårdenheter. Kostnaderna för läkemedel som rekvirerats av vårdgivande enheter med vilka landstinget har vårdavtal ingår i vårdersättningen till dessa enheter och är därigenom att se som indirekta läkemedelskostnader. Den absoluta huvuddelen av beloppet för rekvirerade läkemedel avser lanstingsdriven verksamhet, särskilt akutsjukhusen. Kostnadsvolymen för rekvirerade läkemedel är avsevärt mindre än för receptläkemedel. Totalbeloppet för rekvirerade läkemedel inom länet betraktas som en landstingskostnad i statistiken.

Receptförskrivna läkemedel svarade för 72 procent av sjukvårdens samlade kostnader för läkemedel 2010. Landstingets kostnad för receptförskrivna läkemedel ökade med 1 procent jämfört med 2009 och landstingets kostnad för läkemedel på rekvisition minskade med 3 procent.

Mer information finns i rapporten Totalöversikt.


Hur stor var förändringen i totalbelopp för läkemedel inom Stockholms län jämfört med övriga landet 2010?
Då många kostnadstunga läkemedel mot allvarliga sjukdomstillstånd inom specialiserad vård förordnas i olika grad på recept respektive rekvisition i olika län, redovisas summan av totalbeloppet för recept och rekvisitioner per tusen invånare och dag, se Figur 1.

Region/län Kr/1000 inv dag Diff (2010-2009) 2010 2009 Kr (%) Västerbotten 11 227 11 335 -108 -1,0 Norrbotten 11 057 10 865 192 1,8 Skåne 10 935 11 060 -125 -1,1 Värmland 10 748 10 823 -75 -0,7 Dalarna 10 637 10 697 -60 -0,6 Uppsala 10 571 10 650 -80 -0,7 Gotland 10 548 10 653 -105 -1,0 Västernorrland 10 475 10 448 27 0,3 Stockholm 10 467 10 723 -256 -2,4 Kronoberg 10 327 10 264 63 0,6 Södermanland 10 285 10 239 45 0,4 Västmanland 10 219 10 229 -10 -0,1 Gävleborg 10 144 10 139 4 0,0 Blekinge 10 127 9 895 232 2,3 Kalmar 10 063 9 953 110 1,1 Halland 9 964 9 816 148 1,5 Östergötland 9 906 9 766 139 1,4 Västra Götaland 9 885 10 022 -137 -1,4 Örebro 9 684 9 738 -54 -0,6 Jönköping 9 661 9 723 -61 -0,6 Jämtland 9 448 9 468 -20 -0,2

Figur 1.Sammanlagt totalbelopp för humanläkemedel recept och rekvisitioner i kronor per 1000 invånare och dag per region/län och riket. Källa: Apotekens Service AB, Concise


Vilka enskilda läkemedel var mest kostsamma 2010?
Det mest kostsamma läkemedlet till invånare i Stockholms län 2010 var etanercept (Enbrel) med användning mot svåra reumatoida sjukdomar (199 Mkr). Etanercept är ett specialläkemedel, vilka inom Stockholms län förskrivs främst från den högspecialiserade vården vid Karolinska Universitetssjukhuset. På topplistan över de mest kostsamma läkemedlen är flertalet specialläkemedel. Det basläkemedel som kostade mest under 2010 var en fast kombination till inhalation av det luftrörsvidgande medlet formoterol och det inflammationshämmande medlet budesonid (Symbicort Turbuhaler) med användning mot astma och KOL (137 Mkr).

En tabell över de mest kostsamma läkemedlen i länet totalt finns i rapporten Totalöversikt och uppdelat på recept respektive rekvisition i rapporten Topplista.


Vilka läkemedel förskrevs till flest personer?

Att ett läkemedel förskrivs mest räknat i antal dygnsdoser DDD eller som flest receptuttag betyder inte nödvändigtvis att det också förskrivs till flest patienter. Socialstyrelsens läkemedelsregister innehåller läkemedelsförbrukarnas personnummer i krypterad form och med hjälp av dessa data går det att besvara hur många faktiska personer i Stockholms län som köper ut olika läkemedel på recept. En topplista över de tio substanser som flest stockholmare köpte ut under 2010 redovisas nedan.

Substans Användnings-område Antal patienter Andel av befolkniningen (alla åldrar) Total-belopp Mkr Fenoximetylpenicillin (penivillin V) Infektion 218 790 11% 30,9 Paracetamol Smärta 168 704 8% 40,9 Diklofenak Inflammation 154 579 8% 22,7 Simvastatin Blodfettsänkande 123 820 6% 24,3 Acetylsalicylsyra Proppförebyggande 122 739 6% 22,5 Omeprazol Magsyrarelaterade symtom 118 572 6% 26,0 Metoprolol Hjärtsvikt, högt blodtryck 108 862 5% 48,8 Etylmorfin-kombination Hosta 108 226 5% 23,4 Mometason Allergisk rinnit 101 871 5% 34,3 Efedrin-kombination Hosta 92 139 5% 17,9

Figur 2. Topplista över de 10 vanligaste utköpta substanserna bland stockholmare 2010 med avseende på antal patienter. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister