Frågor & svar om läkemedelsuppföljning

Vem betalar för recepten?

Hur fungerar förmånssystemet för läkemedel

Vilka läkemedel omfattas inte av läkemedelssubventionen och måste betalas av patienten oberoende av eventuellt frikort?

Vad omfattar SLL:s läkemedelsbudget?

Hur stor del av de samlade läkemedelskostnaderna betalar SLL?

Vem betalar för hjälpmedel för glukosbestämning i hemmet?

Varför ökar försäljningen mot rekvisition på bekostnad av recepten?

Kan SLL upphandla läkemedel att lämnas ut mot recept?

Vilken statistik finns för läkemedel som distribueras från läkemedelsförråd?

Vad omfattar läkemedelsstatistiken för data om förskrivningen från enskilda mottagningar och kliniker?

Kan man få uppgifter om enskilda förskrivares receptförskrivning?

Varför är läkemedelsstatistiken från Läkemedelsstatistik på substansnivå?

Vad kostade läkemedlen år 2009?

Hur stor var förändringen i totalbelopp för läkemedel inom Stockholms län jämfört med övriga landet 2009?

Vilka enskilda läkemedel var mest kostsamma 2009?

Vilket läkemedel förskrivs till flest personer?

Hur många läkemedel används i Stockholms län?

Hur undviker man i läkemedelsuppföljningen att komma i konflikt med personuppgiftslagen PUL?

Vilka begränsningar bör iakttas vid beställning av individrelaterad läkemedelsstatistik ur Socialstyrelsens läkemedelsregister?

Vem betalar för recepten?
Landstinget betalar för läkemedelssubventionen, det vill säga den del av totalbeloppet som omfattas av det allmänna högkostnadsskyddet, se Begrepp & definitioner. Beslut om vilka läkemedel som ska omfattas av läkemedelssubventionen fattas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Utöver den allmänna läkemedelsförmånen betalar SLL resterande belopp, egenavgiften, till exempel för läkemedel enligt Smittskyddslagen SML eller för psykofarmaka till patienter utan sjukdomsinsikt. Landstinget får statsbidrag för delar av sina läkemedelskostnader.


Hur fungerar förmånssystemet för läkemedel?
Personer som är bosatta i Sverige eller arbetar här har rätt till högkostnadsskydd för läkemedel utskrivna på recept i Sverige. Förmånen gäller för ett enskilt läkemedel endast om det finns ett prisbeslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Läkemedlet måste dessutom ha ordinerats vid sjukdom eller för födelsekontroll.

Högkostnadsskyddet gäller från första receptköp under en rullande tolvmånadersperiod. Upp till totalbeloppet 900 kronor gäller ingen förmån. Därefter ökar läkemedelsförmånen stegvis till 1800 kr då frikort utfärdas för den resterande delen av tolvmånadersperioden, se Figur 1. För ytterligare detaljer, se TLV:s hemsida.

Figur 1. Högkostnadsskyddets rabattrappa.


Vilka läkemedel omfattas inte av läkemedelssubventionen och måste betalas av patienten oberoende av eventuellt frikort?

1. Läkemedel som enligt beslut av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, inte ingår i läkemedelssubventionen, till exempel hostmediciner.
2. Läkemedel/förpackningar som tillverkaren inte har bedömt eller förväntat sig att de ska ordineras på recept och därför inte ansökt om att de ska ingå i läkemedelssubventionen, det vill säga inget pris har förhandlats fram med TLV . Det kan vara småförpackningar av tabletter avsedda att försäljas för egenvård liksom klinikförpackningar för maskinell eller manuell läkemedelsdispensering. Vätskor är ett annat exempel på varor som ofta inte ingår i läkemedelssubventionen.

Vad omfattar SLL:s läkemedelsbudget?
Kostnaderna för den allmänna subventionen av läkemedel i öppenvård.

Kostnaderna för apoteksvaror enligt rekvisition.

Tilläggskostnaderna för fria eller delvis fria läkemedel, t.ex. fria läkemedel enligt Smittskyddslagen (SML).

Kostnaderna för vissa läkemedelsnära hjälpmedel och livsmedel till barn som lämnas ut av apotek mot hjälpmedelskort respektive livsmedelsanvisning.

Läkemedelsnära varor såsom hjälpmedel vid diabetes och stomiartiklar vilka upphandlas och distribueras av SLL och dess entreprenör.

Även vissa tjänster som t.ex. dosavgiften betalas via läkemedelsbudgeten.
 
Fr.o.m. 2010 införs stegvis ett decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel i öppenvården. För närvarande omfattas akutsjukhusen, vuxenpsykiatri samt större delen av geriatriken. Ytterligare vårdgrenar förväntas få kostnadsansvar de närmaste åren. Mer information om detta fås från HSN-förvaltningen.


Hur stor del av de samlade läkemedelskostnaderna betalar SLL?
Länsinvånarnas läkemedelsutköp mot recept har under de senaste åren betalats till i genomsnitt tre fjärdedelar av SLL via den allmänna läkemedelssubventionen. Procentsatsen varierar något över tid på grund av frikortssystemet. SLL betalar dessutom direkt hela kostnaden för de varor som rekvireras till SLL-drivna vårdenheters läkemedelsförråd inklusive läkemedelsskåp och indirekt motsvarande läkemedelskostnad för privatdrivna vårdenheter via vårdersättningen.


Vem betalar för hjälpmedel för glukosbestämning i hemmet?
Diabeteshjälpmedel är upphandlade av SLL och distribueras kostnadsfritt för patienten av DiaLink. Landstinget betalar hela kostnaden och det summerade beloppet för s.k. läkemedelsnära produkter återges i rapporten Totalöversikt.



Varför ökar försäljningen mot rekvisition på bekostnad av recepten?
Valet av förskrivningssätt för specialläkemedel, det vill säga vissa, ofta kostsamma läkemedel inom specialiserad vård, kunde tidigare vara slentrianmässigt. Numera finns direktiv om att om möjligt systematiskt rekvirera dessa läkemedel. En fördel med detta är till exempel att eventuella upphandlingsrabatter då kan utnyttjas av SLL. Ett antal kostsamma läkemedelsgrupper, till exempel onkologiska medel, EPO och vissa TNF-alfahämmare, har under de senaste åren rekvirerats istället för att förskrivas på recept.


Kan SLL upphandla läkemedel att lämnas ut mot recept?
Landstinget kan endast upphandla läkemedel att distribueras mot rekvisition.


Vilken statistik finns för läkemedel som distribueras från läkemedelsförråd?
Det finns endast uppgift om läkemedel som rekvirerats till förrådet. Statistik över vilka som förbrukat saknas.


Vad omfattar läkemedelsstatistiken för data om förskrivningen från enskilda mottagningar och kliniker?
I landstingets VAL-databas finns uppgifter från Receptregistret om arbetsplatsernas förskrivning på detaljerad arbetsplatsnivå. Den statistik som ligger öppen på SLL:s uppföljningsportal är i aggregerad form för hela SLL. Uppgifter om enskild arbetsplats är lösenordsskyddade med gemensam åtkomst till samtliga verksamheter för alla som har lösenord. Den som önskar uppgifter om läkemedelsförskrivningen från viss arbetsplats, hänvisas i första hand till arbetsplatsens verksamhetschef.


Kan man få uppgifter om enskilda förskrivares receptförskrivning?
Enligt Receptregisterlagen från 1997 får uppgifter om enskild förskrivares förskrivning endast lagras i Receptregistret under tre månader. Därefter raderas uppgifterna. Utdrag ur Receptregistret får endast delges förskrivaren själv och dennes verksamhetschef. Blanketter för beställning av förskrivarprofil finns att hämta på Apotekens Service AB:s hemsida.


Varför är läkemedelsstatistiken från Läkemedelsstatistik på substansnivå?
Läkemedelsrekommendationerna i Kloka Listan är på produktnivå; detta främst grundat på att generisk förskrivning inte är godkänd. Vid förskrivning av utbytbara läkemedel på recept gäller dock från 2002 i praktiken förskrivning av substans, se Utbytbara läkemedel i Begrepp & definitioner. I enskilda fall kan förskrivaren ange på receptet att utbyte inte får ske. Orsaken kan vara känd intolerans mot andra synonyma produkter, farhågor om bristande följsamhet vid ständiga byten av förpackningar av itererat läkemedel och så vidare. Patienten kan också mot merkostnad erhålla dyrare synonymt alternativ än vad läkemedelssubventionen medger. Om ordinationen på receptet gäller en halv tablett, måste en eventuellt utbytt produkt innehålla delbara tabletter. Av dessa skäl sker uppföljningen av läkemedelsförsäljningen oftast som lägst på substansnivå, ibland med produktexempel.


Vad kostade läkemedlen år 2009?
Totalbeloppet för apotekslevererade varor var 8,1 miljarder kronor, därav var SLL-kostnaden 5,8 miljarder kronor. Totalbeloppet för läkemedel var 7,8 miljarder. Av detta var landstingets kostnadsandel 5,5 miljarder kronor. I totalbeloppet ingår förutom läkemedel läkemedelsnära produkter och hjälpmedel. Till dessa belopp ska läggas beloppen för läkemedelsnära varor från främst DiaLink samt de kostnader eller tilläggskostnader för läkemedel mot recept som faktureras Stockholms Läns Landsting såsom läkemedel enligt Smittskyddslagen (SML).

Landstingets direkta kostnader för rekvirerade läkemedel är kostnader fakturerade till landstingsdrivna vårdenheter. Kostnaderna för läkemedel som rekvirerats av vårdgivande enheter med vilka landstinget har vårdavtal ingår i vårdersättningen till dessa enheter och är därigenom att se som indirekta läkemedelskostnader. Den absoluta huvuddelen av beloppet för rekvirerade läkemedel avser lanstingsdriven verksamhet, särskilt akutsjukhusen. Kostnadsvolymen för rekvirerade läkemedel är avsevärt mindre än för receptläkemedel.
Totalbeloppet för rekvirerade läkemedel inom länet betraktas som en landstingskostnad i statistiken.

Receptförskrivna läkemedel svarade för 71 procent av sjukvårdens samlade kostnader för läkemedel 2009. Landstingets kostnad för receptförskrivna läkemedel ökade med 3 procent jämfört med 2008 och kostnaderna för läkemedel på rekvisition ökade 1 procent. Kostnaderna för läkemedelsnära varor som lämnats ut av apotek minskade med 1 procent.


Kostnader för läkemedel i Stockholms län 2009 uppdelat per distributionssätt

Totalbelopp (Mkr) SLL-kostnad (Mkr) Recept 5577 4077 Rekvisitioner 1458 1458 Receptfritt 771 -

Mer detaljerad information finns i rapporten Totalöversikt.

 

Hur stor var förändringen i totalbelopp för läkemedel inom Stockholms län jämfört med övriga landet 2009?
Då många kostnadstunga läkemedel mot allvarliga sjukdomstillstånd inom specialiserad vård förordnas i olika grad på recept respektive rekvisition i olika län, redovisas summan av totalbeloppet för recept och rekvisitioner per tusen invånare och dag, se Figur 2.

Region/län Kr/1000 inv dag Diff Diff 2009 2008 2009- 2008 (%) Västerbotten 11 336 11 103 232 2,1 Skåne 11 060 10 792 267 2,5 Norrbotten 10 865 10 760 104 1,0 Värmland 10 823 10 416 407 3,9 Stockholm 10 723 10 526 197 1,9 Dalarna 10 697 10 358 339 3,3 Gotland 10 653 10 058 596 5,9 Uppsala 10 650 10 460 191 1,8 Riket 10 504 10 278 226 2,2 Västernorrland 10 449 10 389 59 0,6 Kronoberg 10 264 10 121 143 1,4 Södermanland 10 239 10 043 196 2,0 Västmanland 10 229 9 896 333 3,4 Gävleborg 10 139 9 879 260 2,6 Västra Götaland 10 023 9 881 142 1,4 Kalmar 9 953 9 705 248 2,6 Blekinge 9 895 9 530 364 3,8 Halland 9 816 9 572 244 2,5 Östergötland 9 766 9 458 309 3,3 Örebro 9 738 9 684 54 0,6 Jönköping 9 723 9 658 65 0,7 Jämtland 9 468 9 075 393 4,3

Figur 2. Sammanlagt totalbelopp för humanläkemedel recept och rekvisitioner i kronor per 1000 invånare och dag per region/län och riket. Källa: Apotekens Service AB,  Concise.

 

Vilka enskilda läkemedel var mest kostsamma 2009?
Det mest kostsamma läkemedlet till invånare i Stockholms län 2009 var etanercept (Enbrel) med användning mot svåra reumatoida sjukdomar (188 Mkr). Etanercept är ett specialläkemedel, vilka inom Stockholms län förskrivs främst från den högspecialiserade vården vid Karolinska Universitetssjukhuset. På topplistan över de mest kostsamma läkemedlen är flertalet specialläkemedel. Det basläkemedel som kostade mest under 2009 var en fast kombination till inhalation av det luftrörsvidgande medlet formoterol och det inflammationshämmande medlet budesonid (Symbicort Turbuhaler) med användning mot astma och KOL (126 Mkr).

En tabell över de mest kostsamma läkemedlen i länet totalt finns i rapporten Totalöversikt och uppdelat på recept respektive rekvisition i rapporten Topplista.
 

Vilket läkemedel förskrivs till flest personer?
Att ett läkemedel förskrivs mest räknat i antal dygnsdoser DDD eller som flest receptuttag betyder inte nödvändigtvis att det också förskrivs till flest patienter. Socialstyrelsens läkemedelsregister innehåller läkemedelsförbrukarnas personnummer i krypterad form och med hjälp av dessa data går det att besvara hur många faktiska personer i Stockholms län som köper ut olika läkemedel på recept. En topplista över de receptläkemedel som flest stockholmare köpte ut under 2009 redovisas nedan.

Läkemedel Användnings-område Antal patienter Andel av befolkniningen (alla åldrar) Total-belopp Mkr Fenoximetylpenicillin (penicillin V) Infektion 218 593 11% 28,5 Paracetamol Smärta 162 675 8% 35,7 Diklofenak Inflammation 153 890 8% 23,1 Acetylsalicylsyra Proppförebyggande 122 439 6% 22,9 Simvastatin Blodfettsänkande 119 286 6% 26,3 Omeprazol Magsyrarelaterade symtom 108 560 5% 29,8 Metoprolol Hjärtsvikt, högt blodtryck 106 155 5% 70,2 Etylmorfin-kombination Hosta 99 342 5% 17,8 Efedrin-kombination Hosta 87 360 4% 13,9 Mometason Allergisk rinit 86 909 4% 30,4

Figur 3. Topplista över de 10 vanligaste utköpta läkemedlen bland stockholmare 2009 med avseende på antal patienter. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister.

Hur många läkemedel används i Stockholms län?
Totalt används inom Stockholms län läkemedel cirka 1600 olika substanser. Antalet olika fabrikat/produkter har under senare år ökat kraftigt. Det beror på kraftigt ökad tillgång på så kallade generiska synonymläkemedel.

Större delen av läkemedelsförskrivningen avser ganska få läkemedel. En distriktsläkare förskriver oftast kring 400 läkemedel varav 100 står för 90 % av volymen. Totalt inom länet, alla förskrivare inom alla specialiteter, svarar ungefär 300 läkemedel för 90 procent av de samlade kostnaderna. Därutöver svarar omkring 1400 läkemedel för resterande tio procent, det vill säga läkemedel som förskrivs väldigt sällan och/eller är förhållandevis billiga.


Hur undviker man att i läkemedelsuppföljningen att komma i konflikt med personuppgiftslagen PUL?
De uppgifter ur Receptregistret som ligger till grund för den läkemedelsstatistik som nås via SLL:s uppföljningsportal är avidentifierade och aggregerade, dvs. uppgift om enskild individ saknas helt. I enlighet med sekretesslagen är dessa uppgifter om läkemedelsförskrivning i princip allmän handling. Enligt PUL får inte enskilda personliga förhållanden kunna röjas i läkemedelsstatistiken. Om man i en sökning tar fram uppgifter om läkemedelsförbrukningen hos till exempel 104 åriga kvinnor i allmänhet och inom en specifik kommun i synnerhet, skulle det kunna anses vara i strid med PUL. Därför är det viktigt att i sådan läkemedelsstatistik som ska publiceras i någon form, inte göra avgränsningar som skulle kunna bryta mot PUL. Det finns idag inga uttalade spärrar i statistiksystemen. Var och en som söker ut läkemedelsstatistik har därför ansvar att inte publicera statistik som skulle kunna uppfattas som integritetskränkande.


Vilka begränsningar bör iakttas vid beställning av individrelaterad läkemedelsstatistik ur Socialstyrelsens Läkemedelsregister?
Vid statistikuttag från Läkemedelsregistret får uppgifter inte lämnas ut på sådan nivå att de röjer läkemedelskonsumtionen vare sig hos enskilda patienter eller enskilda förskrivare. Data från registret får användas för statistik, forskning och epidemiologiska undersökningar och lämnas i normalfallet endast ut i krypterad form. För samkörningar krävs forskningsprotokoll och godkänd etikansökan.