Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Vätskebalansrubbningar

Definitioner

Hypovolemi. Alla tillstånd där cirkulerande plasmavolym är reducerad. Dehydrering innebär vattenbrist och leder till hypernatremi.

Klinisk bild

  • Nedsatt organperfusion ger slöhet, ökad törst. Cirkulationspåverkan med hypotension och takykardi. Oliguri. Chock och anuri i svårare fall.
  • Symtom orsakade av elektrolyt- och syra-basrubbningar (muskelsymtom vid kaliumavvikelser, medvetandepåverkan mm vid natriumrubbningar).
  • I blodprov ökning av samtliga komponenter, Hb, Na, urea mm. Kreatinin stiger ofta proportionellt mer.
  • Ultraljudsundersökning visar oftast liten hyperkinetisk vänsterkammare samt smal v cava inferior med stor andningsvariation.

Uppskattning av vätskedeficit vid dehydrering

Lätt dehydrering. Kliniska tecken på intorkning saknas. Patienten kan uppleva törst. Vattenunderskott 2-3 % av kroppsvikten.

Måttlig dehydrering ger nedsatt hud- och slemhinneturgor, minskad urinproduktion och ökad andningsfrekvens. Vattenunderskott ca 5 % av kroppsvikten.

Svår dehydrering ger dessutom cirkulationspåverkan med hypotension och takykardi. Chock och anuri förekommer. Vattenunderskott 8-10 % av kroppsvikten.

Behandling

Pågående vätskeförluster lägges till beräknad brist ovan. Korrektion bör ske snabbt med målet att 50 % av deficit har tillförts inom 4 timmar. Vid kronisk uttalad hyponatremi med cirkulationspåverkan ger man natriumhypotona vätskor första 1-2 dygnen. Se även vårdprogram, ”Hyponatremi”.

Dehydrering med normalt eller måttligt sänkt P-Natrium: Isoton vätska såsom Ringer-Acetat.

Dehydrering med hypernatremi: Vid svår dehydrering med hypotension och hypovolemi starta med inf Ringer-Acetat för att höja blodtrycket, därefter inf Glukos 50 mg/ml med extra natriumtillägg, 40-80 mmol/l. Kaliumtillförsel beroende på aktuellt värde, njurfunktion och urinproduktion.

ICD-koder: Dehydrering E86.9; Hypovolemisk chock R57.1

Uppdaterad: 2018-05-22