Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Disseminerad intravasal koagulation (DIC)

Definition

Patologiskt intravaskulär aktivering av koagulationssystemet. Konsumtion av koagulationsfaktorer och trombocyter med fibrinutfällning i mikro-cirkulationen. Sekundär aktivering av fibrinolysen.

Orsaker

Ofta i samband med septikemi, trauma, stor kirurgi, malignitet, obstetriska komplikationer mm.

Klinisk bild

Varierande klinisk bild från enbart laboratoriefynd till multipel organsvikt. Blödningsbenägenhet med spontana blåmärken. Generell blödnings-benägenhet i svåra fall. Ökad trombosbenägenhet. Njursvikt, leverpåverkan, ARDS, multiorgansvikt.

Utredning

D-dimer, PK och APTT är förhöjt. TPK, fibrinogen och ATIII är sänkt.
Lindrig DIC/Risk för svår DIC: PK 1,3-1,7; TPK 50-100.
Svår DIC: PK >1,7; TPK <50.

Behandling

Åtgärda den bakomliggande orsaken om möjligt. Lindrig DIC bör i regel inte behandlas. Följ prover och klinik. Vid svår DIC och blödning ges plasma 10-20 ml/kg. Trombocytkoncentrat ges vid blödning om TPK är <20 x 109/l. Överväg tillförsel av fibrinogenkoncentrat vid P-Fibrinogen <1,0 g/l. Andra koagulationsfaktorer kan ges i svåra fall. Diskutera med koagulations-specialist vb.

Uppdaterad: 2018-05-23