Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

D-vitamintillskott och covid-19 – evidens saknas

Det saknas evidens för att bedöma om äldre på särskilda boenden bör substitueras med D-vitamin för att minska risken för covid-19. Tills vidare bör behovet av D-vitamintillskott bedömas individuellt.

D-vitamintillskott har föreslagits kunna skydda mot covid-19, baserat på fynd från vissa randomiserade studier på andra luftvägsinfektioner [1–3]. Kunskapen om eventuell effekt vid covid-19 är dock oklar och tillgängliga studier baseras framför allt på observationella data [4]. En nyligen publicerad klinisk studie utvärderar tillskott av ett prehormon till D-vitamin till medelålders patienter som vårdas på akutsjukhus på grund av covid-19 i Spanien [5]. Studien är liten och har risk för bias [6] men visar att tillskottet av prehormon minskar risken för intensivvård. Studien ger inte underlag för att bedöma om äldre individer eller individer som bor på SÄBO bör substitueras med D-vitamintillskott för att minska risk att insjukna i covid-19, eller att utveckla allvarlig sjukdomsbild.

Tills vidare bör behovet av D-vitamintillskott bedömas individuellt. Livsmedelsverket gör bedömningen att personer över 75 år kan ha ökad risk för suboptimala D-vitaminnivåer i blod. Detta gäller i första hand individer med otillräckligt intag av D-vitamininnehållande mat såsom mejerivaror, kött och fet fisk, eller som inte vistas utomhus flera gånger per vecka under sommaren. Hos dessa patienter bör D-vitamintillskott övervägas om behovet inte kan tillgodoses via kost eller utevistelse [7]. I första hand rekommenderas egenvårdspreparat.

I Storbritannien har The national institute for health and care excellence, NICE, bedömt att evidens saknas för att tillskott av D-vitamin skyddar mot covid-19 [4]. Däremot har man nyligen antagit en Nationell strategi för att säkerställa att individer som tillhör riskgrupper för låga D-vitaminnivåer ska få tillgång till tillskott [8].

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för äldres hälsa i samråd med Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för endokrina sjukdomar

Källa

  1. Weir EK, Thenappan T, Bhargava M, Chen Y. Does vitamin D deficiency increase the severity of COVID-19? Clin Med (Lond). 2020 Jul;20(4):e107-e108
  2. Martineau AR, Jolliffe DA, Hooper RL, Greenberg L, Aloia JF, Bergman P et al. Vitamin D supplementation to prevent acute respiratory tract infections: systematic review and meta-analysis of individual participant data. BMJ. 2017 Feb 15;356:i6583
  3. Bergman P. The link between vitamin D and COVID-19: distinguishing facts from fiction. J Intern Med. 2020 Jul 11:10.1111/joim.13158
  4. The national institute for health and care excellence, NICE. COVID-19 rapid evidence summary: vitamin D for COVID-19. Evidence summary 2020-06-29
  5. Entrenas Castillo M, Entrenas Costa LM, Vaquero Barrios JM, Alcalá Díaz JF, López Miranda J, Bouillon R, Quesada Gomez JM. "Effect of calcifediol treatment and best available therapy versus best available therapy on intensive care unit admission and mortality among patients hospitalized for COVID-19: A pilot randomized clinical study". J Steroid Biochem Mol Biol. 2020 Oct;203:105751
  6. The national institute for health and care excellence, NICE. Vitamin D supplementation for preventing intensive care admissions in people with COVID-19 associated pneumonia. Medicines evidence commentary september 2020
  7. Livsmedelsverket. Råd om D-vitamintillskott till riskgrupper. Risk- och nyttohanteringsrapport 2018, ISSN 1104-7089
  8. The national institute for health and care excellence, NICE. National policy and strategy for preventing vitamin D deficiency. NICE pathways

Senast ändrad 2020-11-25