Brottsrisk hos deprimerade – flera misstänka

Det finns en omfattande litteratur som associerar läkemedelsbehandling med fall respektive fraktur [1]. Bland annat har Socialstyrelsen beskrivit att användning av antidepressiva är associerat med 60 procent ökad risk för fall/höftfraktur hos individer 65 år och äldre [2]. Expertgruppen för äldres hälsa har tidigare lyft fram att fallrisk rutinmässigt bör vägas in som en av flera viktiga faktorer när patientens behandling värderas och optimeras [3].

En svensk populationsbaserad kohortstudie med intressant design visade att risk för höftfraktur är ökad redan innan SSRI-behandlingen påbörjas [4]. I Läkemedelsregistret identifierades drygt 200 000 individer 65 år eller äldre som hämtat ut ett recept på SSRI mellan juli 2006 och december 2011. Individer i registret som inte hämtat ut SSRI matchades avseende födelseår och kön 1:1. Antalet höftfrakturer som inträffade under året före till och med året efter uthämtning av SSRI, eller ett motsvarande datum hos kontrollerna, registrerades.

Störst risk före uttag

Medelåldern bland studiedeltagarna var 80 år och 63 procent var kvinnor. Risken för höftfraktur var ökad jämfört med den hos kontrollpopulationen, både före och efter uttag av receptet. Den allra högsta risken sågs 16–30 dagar före uttag (OR 5,76; 95 procent konfidensintervall, 4,73–7,01) och i detta tidsintervall var riskökningen större hos män än hos kvinnor. Den absoluta förekomsten av fraktur var dock större hos kvinnor än hos män, både före och efter behandlingsstart (3,1–3,9 procent respektive 2,2–2,8 procent). Risken samvarierade inte med förskriven dos. Individerna som hämtat ut antidepressiva hade fler kroniska diagnoser och läkemedel än jämförelsegruppen.

Författarna konkluderar att frakturrisken är påtagligt ökad både före och efter uthämtning av antidepressiva läkemedel. Detta skulle delvis kunna förklaras av faktorer specifikt relaterat till depression, eller samsjuklighet vid depression. Exempel som lyfts fram av andra författare inkluderar stillasittande, malnutrition, alkoholintag, psykomotrisk påverkan eller hormonella och inflammatoriska tillstånd associerat med depression [5]. Studieförfattarna poängterar också att studien inte utesluter att SSRI-behandlingen skulle kunna ha en farmakologisk effekt på benomsättningen som bidrar till att risken för fraktur ökar [6].

Det är viktigt att tänka på att många läkemedel som förknippats med fall och frakturer är välbeprövade och nödvändiga. Fallrisk är inte alltid ett skäl att avstå effektiv läkemedelsbehandling som patienten är i behov av. Snarare bör fallrisk rutinmässigt vägas in som en av flera viktiga faktorer när patientens behandling värderas och optimeras [7]. En klinisk bedömning av fallrisk kan behöva genomföras redan då indikation för behandling med antidepressiva uppstår, eftersom risken för fraktur tycks hög både före och efter behandlingsstart.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för äldres hälsa

Källa

1. de Filippis R, Mercurio M, Spina G, De Fazio P, Segura-Garcia C, Familiari F et al. Antidepressants and vertebral and hip risk fracture: an updated systematic review and meta-analysis.Healthcare (Basel). 2022 Apr 26;10(5):803
2. Socialstyrelsen. Läkemedel som kan öka risken för fallskada eller mag-tarmblödning hos äldre. Rapport 2016
3. Janusinfo. Fall-risk hos äldre ökar av vanliga läkemedel
4. Brännström J, Lövheim H, Gustafson Y, Nordström P. Association between antidepressant drug use and hip fracture in older people before and after treatment initiation. JAMA Psychiatry. 2019 Feb 1;76(2):172-179
5. Andrade C. Antidepressant drugs and the risk of hip fracture in the elderly: is there more to it than confounding by indication? J Clin Psychiatry. 2019 Jul 30;80(4):19f12999
6. Fernandes BS, Hodge JM, Pasco JA, Berk M, Williams LJ. Effects of depression and serotonergic antidepressants on bone: mechanisms and implications for the treatment of depression. Drugs Aging. 2016 Jan;33(1):21-5
7. Iaboni A, Maust DT. A Status Update on the Association Between Antidepressants and Fractures: Breaking Up? JAMA Psychiatry. 2019 Feb 1;76(2):113-114