Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL är en irreversibel funktionsnedsättning i luftrören som ofta är progressiv. För att ställa diagnosen KOL krävs spirometri. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket kom hösten 2015 ut med nya riktlinjer för vård respektive behandling vid KOL.
Behandlingen ska pågå in i palliativt skede då den är symtomlindrande och förhindrar exacerbationer. Beakta samsjuklighet (komorbiditet), enligt riktlinjer för respektive tillstånd.
Exacerbationer är vanligt vid KOL och är av stor betydelse för den enskilda patienten. KOL-behandlingen är symtomlindrande och förhindrar exacerbationer. KOL ska därför behandlas aktivt in i livets slutskede.
Andra kroniska sjukdomar är vanligt vid KOL och ska behandlas enligt gällande riktlinjer för respektive sjukdom. Som alltid är det viktigt att följa upp effekter och biverkningar av insatt behandling och vid behov ompröva behandlingen för att undvika onödig polyfarmaci.
Hjärtkärl-komorbiditet är vanligast och förekommer hos cirka 50 procent. Vid indikation för betablockad bör en kardioselektiv betablockerare till exempel bisoprolol eller metoprolol väljas för att minimera risken för obstruktivitet.
Rökstopp är till nytta också för de mest sjuka äldre. Vaccination mot influensa, pneumokocker och covid-19 ska erbjudas enligt gällande riktlinjer.
Vårdgivarguiden, vaccinationer
Fokus på nutrition är viktigt. Erbjud nutritionsbehandling till personer med KOL med ett BMI som är lägre än 22. Instruktioner i andnings- och/eller sekretmobiliseringsteknik kan vara av värde. Hjälp till fysisk aktivitet. Se även Fyss.se.
Viktigt att kontrollera inhalationsteknik. För patienter som kan inhalera korrekt och med tillräcklig kraft är pulverinhalator att föredra, annars bör sprayinhalatorer med spacer prövas. I sista hand kan inhalation via nebulisator användas.
Behandlingsriktlinjerna skiljer sig inte från övriga åldersgrupper. KOL ska behandlas utifrån symtom och exacerbationsrisk. För läkemedelsval se Kloka listan.
Syrgasbehandling
Vid svår KOL och dokumenterad kronisk respiratorisk insufficiens med hypoxi kan syrgasbehandling komma i fråga. Syrgasbehandlingen är symtomlindrande och har dokumentation för ökad överlevnad då den används minst 15 timmar per dygn.
Övrigt
Vid svår KOL är vätskeretention vanligt och patienten kan behöva stå på lågdos diuretika. Vid mycket svår dyspné kan låga doser opioider prövas. Behandlingseffekten ska utvärderas och opioidbehandlingen kvarstå endast vid tillfredsställande behandlingseffekt.
Majoriteten av exacerbationerna är infektiösa. Även om virus är lika vanligt som bakteriell orsak rekommenderas snabbt insättande av antibiotika till patienter när sputum blir mera missfärgat (purulent) oavsett CRP-nivå.
Inga läkemedel som i dag används för att behandla KOL ska sättas ut enbart på grund av stigande ålder/ökande sjuklighet, eftersom de lindrar symtom och förebygger exacerbationer. Syrgasbehandling ska fortgå.
Viktigast är att regelbundet bedöma inhalationsteknik och vid behov byta från pulverinhalator till alternativa beredningsformer som spray med andningsbehållare eller, i sista hand, nebulisator. Vid planerad utsättning av inhalationssteroider respektive perorala steroider bör dessa trappas ut. Perorala och subkutana luftrörsvidgande läkemedel rekommenderas inte.
Vårdgivarguiden, vaccinationer
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård av astma och KOL 2015
Nationellt vårdprogram för KOL
Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Behandlingsrekommendationer 2015
Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2017
The global initiative for chronic obstructive lung disease, GOLD. Strategy for the diagnosis, management, and prevention of chronic obstructive pulmonary disease (2011) med uppdateringar (2015)
Poole P, Chong J, Cates CJ. Mucolytic agents versus placebo for chronic bronchitis or chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2015 Jul 29;7:CD001287
Senast ändrad
Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
Inledning
Akut konfusion
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
Demens
Depression
Diabetes
Epilepsi
Förmaksflimmer
Förstoppning
Hjärtsvikt
Hudbesvär
Hypertoni
Ischemisk hjärtsjukdom
Ischemisk stroke
Kronisk njursjukdom (CKD)
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär sjukdom
Oro/ångest
Osteoporos
Parkinsons sjukdom
Smärtlindring
Syrarelaterad sjukdom/symtom i matstrupe och magsäck
Sömnstörningar
Urinträngningar och trängningsinkontinens
Urinvägsinfektioner
Vaccinationer
Vulvovaginal atrofi