Metformin kan i kombination med akuta sjukdomstillstånd och intorkning ge upphov till laktatacidos

En känd allvarlig biverkan till metforminbehandling är laktatacidos. De flesta fall rapporteras i kombination med annan allvarlig sjukdom med risk för intorkning och det är ovanligt att metformin ensamt orsakar laktatacidos.

Det är svårt att få fram siffror på hur vanligt förekommande metforminorsakad laktatacidos är. Enligt Läkemedelsverkets biverkningsdatabas, Swedis, har det inkommit 455 biverkningsrapporter för metformin mellan 1979–2013, varav mer än hälften (238 rapporter) var metabolisk rubbning. Av dessa var 152 stycken laktatacidos, 13 acidos och övriga elektrolytrubbningar.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, uppskattar risken för laktatacidos orsakad av metformin till 5/100 000/år. Populationsstudier uppskattar frekvensen till 2–9 fall/100 000 personer/år.

Metformin är förstahandsbehandling vid diabetes typ 2. Under 2016 uthämtades i Stockholms läns landsting 53 000 metforminrecept. Nästan 1 300 patienter hämtade ut kombinationspreparat med metformin och antingen DPP-4 hämmare, SGLT2-hämmare eller pioglitazon.

Laktatacidos är ovanligt och för att minska risken för laktatacidos vid metforminbehandling rekommenderas följande:

• Personer med sjukdom som kan ge hypoxi såsom lungsjukdom, hjärtsvikt, grav arterioskleros, njursvikt och alkoholism bör inte förskrivas metformin.
• GFR beräknas regelbundet. En välinformerad patient kan efter övervägande behandlas med metformin även om njurfunktionen understiger 60 ml/min, men överväg reducerad dos och njurfunktionen bör kontrolleras minst två gånger per år. Vid eGFR 30–45 kan metforminbehandling eventuellt fortsätta att ges i reducerad dos max 1 gram fördelat på två doser. Metformin bör sättas ut vid eGFR < 30 ml/min.
• Även äldre med normalt plasmakreatinin har ofta nedsatt njurfunktion varför metformin i dessa fall bör användas med försiktighet. Om GFR inte kan beräknas/uppskattas bör förskrivning av metformin undvikas.

Det är inte ovanligt att patienter förutom metformin även har RAAS-blockad (ACE-hämmare eller ARB) som också kan ge akut njurpåverkan vid akut sjukdom med intorkning.

Alla patienter som behandlas med metformin och/eller RAAS-blockad behöver information att tillfälligt göra uppehåll med medicineringen vid akut sjukdom med allmänpåverkan som medför risk för intorkning för att undvika akut njurpåverkan och risken att utveckla laktatacidos.

Information för utskrift till patient angående metforminbehandling finns att tillgå på Janusinfo Pdf, 54.9 kB.

Vid kontraindikation för metformin (till exempel hög ålder, nedsatt njurfunktion, annan organsvikt) rekommenderas i första hand insulinbehandling.