Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Ulkusprofylax vid medicinering med COX-hämmare/ASA bör endast ges till patienter med tidigare ulkussjukdom

Patienter som medicinerar med COX-hämmare/ASA riskerar utveckling av erosioner och ulcerationer i ventrikeln och duodenum. Tidigare ulkussjukdom, dosen av COX-hämmare/ASA och hög ålder är väsentliga riskfaktorer.

I Sverige är incidensen av övre gastrointestinala blödningar, som krävt inläggning på sjukhus, ungefär 60 per 100 000 invånare och år. Hälften av dessa blödningar utgörs av ulkus [1]. Uppskattningsvis en tredjedel av blödningarna är relaterade till användning av COX-hämmare/ASA.

Risken för slemhinneskador och blödningar hos patienter som behandlas med COX-hämmare/ASA minskar genom profylax med syrahämmare och då i första hand protonpumpshämmare, PPI.

Flera studier har rapporterat samband mellan PPI-medicinering och allvarliga biverkningar [3–7]. De mest rapporterade och diskuterade biverkningarna är pneumoni, gastroenterit inklusive Clostridium difficile-enterit samt fraktur. Minskad effekt av ASA som kardiovaskulär profylax vid samtidig medicinering med PPI har rapporterats [8].

I en rapport från SBU fastslås att förebyggande behandling med PPI, till personer med kända riskfaktorer för blödande magsår, kan minska risken för blödande magsår om de medicinerar med COX-hämmare eller trombocytaggregationshämmare [9]. Det finns dock uppgifter i litteraturen om högre totalmortalitet bland dem som fått ulkusprofylax med PPI [10–14].

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för mag- och tarmsjukdomar

Källa

  1. Åhsberg K, Höglund P, Kim W-H, Staël von Holstein C. Impact of aspirin, NSAIDs, warfarin, corticosteroids and SSRIs on the site and outcome of nonvariceal upper and lower gastrointestinal bleeding. Scand J Gastroenterol 2010; 45:1401-15
  2. Collaborative meta-analysis of randomised trials of antiplatelet therapy for prevention of death, myocardial infarction, and stroke in high risk patients. BMJ 2002; 324: 71-86
  3. Janusinfo. Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för mag- och tarmsjukdomar. Systematisk översikt sammanfattar evidensen för biverkningar vid behandling med protonpumpshämmare
  4. Eom C-S, Jeon CY, Lim J-W, Cho E-G, Park SM, Lee KS. Use of acid-suppresive drugs and risk of pneumonia: a systematic review and meta-analysis. CMAJ 2011;183:310-9
  5. Janarthanan S, Ditah I, Adler DG, Ehrinpreis MN. Clostridium difficile. Am J Gastroenterol 2012;107:1001-10
  6. Ngamruengphong S, Leontiadis GI, Radhi S, Dentino A, Nugent K. Proton pump inhibitors and risk of fracture: a systematic review and meta-analysis of observational studies. Am J Gastroenterol 2011;106:1209-18
  7. Herzig SJ, Howell MD, Ngo LH, Marcantonio ER. Acid-suppressive medication use and the risk for hospital-acquired pneumonia. JAMA 2009;301(20):2120-28
  8. Charlot M, Grove EL, Riis Hansen P, Olesen JB, Ahlehoff O, Selmer C et al. Proton pump inhibitor use and risk of adverse cardiovascular events in aspirin treated patients with first time myocardial infarction: nationwide propensity score matched study. BMJ 2011;342:342:d2690
  9. SBU. Blödande magsår. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2011. SBU-rapport nr 206
  10. Scheiman JM, Devereaux PJ, Herlitz J, Katelaris PH, Lanas A et al. Prevention of peptic ulcers with esomeprazole in patients at risk of ulcer development treated with low-dose acetylsalicylic acid: a randomized, controlled trial (OBERON). Heart 2011;97:797-802
  11. Gaglia MA, Torgurson R, Hanna N, Gonzalez MA, Collins SD, Syed AI et al. Relation of proton pump inhibitor use after percutaneous coronary intervention with drug-eluting stents to outcomes. Am J Cardiol 2010;105:833-38
  12. Muñoz-Torrero JFS, Escudero D, Suárez C, Sanclemente C, Pascual MT, Zamorano J et al. Concomitant use of proton pump inhibitors and clopidogrel in patients with coronary, cerebrovascular, or peripheral artery disease in the FRENA registry. J Cardiovasc Pharmacol 2011;57:13-9
  13. van Boxel OS, van Oijen MGH, Hagenaars MP, Smout AJPM, Siersema PD. Cardiovascular and gastrointestinal outcomes in clopidogrel users on proton pump inhibitors: results of a large Dutch cohort study. Am J Gastroenterol 2010;105:2430-6
  14. Wu C-Y, Chan F K-L, Wu M-S, Kuo KN, Wang C-B,Tsao C-R et al. Histamine2-receptor antagonists are an alternative to proton pump inhibitor in patients receiving clopidogrel. Gastroenterology 2010;139:1165-71

Senast ändrad 2019-11-22

Författare

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för mag- och tarmsjukdomar

Läs mer från expertgruppen

Senast uppdaterat
2019-11-22
(ursprungligen publicerat
2011-04-06)

Denna sida använder cookies. För mer information kan du läsa här OK