Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Alkohol kan bidra till symtom, sjukdom eller dålig behandlingseffekt. Var uppmärksam, erbjud stöd och behandling vid riskbruk av alkohol

Alkohol påverkar alla vävnader i kroppen och kan bidra till de symtom eller den sjukdom som en patient söker för. Såväl medicinsk som kirurgisk behandling kan påverkas av alkohol.

Psykiskt kan alkohol till exempel ge ångest, depression, sömnpåverkan, beteendestörningar och minnesproblem. Alkohol kan även öka risken för demens.

Fysiskt kan alkohol bland annat öka känsligheten för infektioner, påverka lever, hjärta och kärl, med högre risk för hypertoni och hjärtsvikt. Risken för blödningar blir större på grund av nedsatt koagulationsförmåga. Alkohol ökar även risken för anemi, cancer, pankreatit, näringsbrist, polyneuropati och balansproblem med risk för trauma.

Alkoholens effekt på kognitionen kan påverka följsamheten till behandling. Alkohol kan även interagera med läkemedel, till exempel samverka med CNS-aktiva läkemedel och därmed öka risken för biverkningar som sedering, konfusion och fallrisk. Det finns ingen säker gräns för alkoholkonsumtion.

Beroendesjukdomen kan göra att personen har svårt att acceptera att de har problem med alkohol. Stigmatisering kan leda till att patienten inte söker hjälp i tid trots att det finns bra stöd. Det kan också leda till att personen söker vård för komplikationer av alkoholbruket snarare än bruket i sig.

Erbjud stöd och behandling vid riskbruk av alkohol

Det finns läkemedel för nykterhet och för kontrollerat drickande, men de är underutnyttjade. Samtalsstöd kan ges inom primärvård, socialtjänst och specialiserad vård. Rådgivande samtal är rekommenderat vid riskbruk av alkohol. Vid alkoholberoende eller om rådgivande samtal inte haft effekt på alkoholkonsumtionen rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupper för psykisk hälsa, äldres hälsa, endokrina sjukdomar och nervsystemets sjukdomar samt Regionalt programområde levnadsvanor

Källa

  1. Rehm J, Gmel Sr GE, Gmel G, Hasan OSM, Imtiaz S, Popova S et al. The relationship between different dimensions of alcohol use and the burden of disease-an update. Addiction. 2017 Jun;112(6):968-1001
  2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Insatser vid riskbruk av alkohol, rekommendationer till hälso- och sjukvården 2023
  3. Berglund M, Franck J. Läkemedelsbehandling av beroendetillstånd. I: SOU 2011:6
  4. Socialdepartementet. Missbruket, kunskapen, vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. Delbetänkande av Missbruksutredningen. Socialdepartementet; 2011. p. 329–64
  5. Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling 2021
  6. Wallhed Finn S. Fler kan få beroendebehandling om den integreras i primärvård. Läkartidningen 42/2018
  7. Williams B, Mancia G, Spiering W, Rosei EA, Azizi M, Burnier M et al. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. Eur Heart J. 2018 Sep 1;39(33):3021-3104
  8. McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm Met al. 2021 ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure. Eur Heart J. 2021 Sep 21;42(36):3599-3726
  9. Europeiska kodexen mot cancer - Internationella centret för cancerforskning (IARC). Europeiska kommissionen: 12 sätt att minska risken att drabbas av cancer

Senast ändrad