Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Kort tarm och läkemedelsbehandling

Sammanfattningsvis kan flera faktorer påverka absorption av läkemedel vid kort tarm. Beroende på vilken del och hur mycket tarm man förlorat påverkas läkemedelsabsorption i olika utsträckning. Olika läkemedel och beredningsformer påverkas dessutom i olika stor utsträckning. Det är därför viktigt att utvärdera effekt av läkemedelsbehandlingen hos dessa patienter. Om det är möjligt bör koncentrationsmätning övervägas. Depotberedningar och läkemedel med förlångsammat utsläpp är ofta olämpliga för patienter med kort tarm.

Kort tarm kan påverka absorptionen av oralt administrerade läkemedel på flera sätt. Detta försvårar behandlingen och kan påverka effekten av läkemedlen. Karakteristika hos såväl läkemedlet som patienten har betydelse. Absorption av läkemedel kan påverkas beroende på var läkemedlet normalt tas upp och vilken del av tarmen som tagits bort.

Generellt bör effekten av oralt administrerad läkemedelsbehandling utvärderas noga vid kort tarm. Om det är möjligt bör läkemedelskoncentrationer monitoreras och särskild försiktighet iakttas med läkemedel med smal terapeutisk bredd. Dosjustering, förändrad doseringsfrekvens, byte av administrationsform samt byte av administrationsväg eller preparatbyte kan övervägas för att möjliggöra adekvat behandling. Depottabletter bör vanligen undvikas hos patienter som genomgått omfattande tarmresektion.

Många läkemedel påverkas

Den huvudsakliga platsen för absorption av många läkemedel är övre delen av tunntarmen. Detta beror primärt på att det där finns en stor tarmslemhinneyta, men även på intensiv peristaltik, högt blodflöde och optimalt pH för absorption av de flesta läkemedel. Många läkemedel kan dock absorberas längs hela tarmens längd. Efter en resektion genomgår kvarvarande tarm förändringar som ökar dess absorptionsförmåga. Vid resektion av jejunum kan ileum till viss del anta strukturella och funktionella karakteristika för jejunum. Jejunum är dock inte lika föränderlig vid resektion av ileum. För många läkemedel är det okänt i vilken del av tarmen de normalt absorberas samt vilka faktorer som bidrar.

Vid normalt gastriskt pH absorberas läkemedel som är svaga syror i magen, ett exempel på detta är acetylsalicylsyra. De flesta vanligt använda läkemedel är svaga baser, dessa absorberas i övre delen av tunntarmen. Absorption av svaga baser beror på hur fort de når tarmen. För vissa läkemedel sker fullständig absorption i kolon av den del av läkemedlet som inte tagits upp i tunntarmen. Exempel på sådana läkemedel är diklofenak, metoprolol och nifedipin.

Vilken effekt en tarmresektion har på läkemedelsabsorption beror alltså på vilken del av, samt hur stor del av tarmen som tagits bort.

Om en stor del av tarmens yta är borttagen påverkar det i första hand läkemedel med låg eller variabel oral biotillgänglighet, exempel på sådana läkemedel är levaxin och ciklosporin.

Snabb tömning av maginnehåll till tarmen, såsom hos patienter med jejunostomi, kan leda till minskad lösningstid för fasta orala läkemedel vilket i sin tur kan påverka upptag av läkemedlet.

En snabb transittid genom tunntarmen minskar tiden för absorption. Detta kan ha stor betydelse för läkemedel som har måttlig permeabilitet eller löslighet, såsom digoxin, samt läkemedel med kontrollerat utsläpp eller enterodragerade läkemedel, och kan resultera i minskad biotillgänglighet.

Både vid jejunostomi och resektion av ileum kan den enterohepatiska recirkulationen av gallsalter påverkas och absorptionen av fett reduceras. Detta kommer att påverka absorptionen av fettlösliga läkemedel såsom ciklosporin och alfacalcidol. Även läkemedel som genomgår enterohepatisk recirkulation efter absorption kan påverkas, särskilt om det är läkemedel som omvandlas till aktiva metaboliter i levern, exempelvis digoxin och loperamid. Koleretisk diarré kan också påverka transittid i kolon.

Förändringar i den intestinala bakteriefloran kan också påverka absorption av läkemedel. Patienter med kort tunntarm och kvarvarande kolon kan ha mer laktobaciller som producerar mjölksyra vilket kan påverka absorption av vissa läkemedel.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för mag- och tarmsjukdomar

Källa

  1. Effinger A, O'Driscoll CM, McAllister M, Fotaki N. Impact of gastrointestinal disease states on oral drug absorption - implications for formulation design - a PEARRL review. J Pharm Pharmacol. 2018 May 16. doi: 10.1111/jphp.12928
  2. Ward N. The impact of intestinal failure on oral drug absorption: a review. J Gastrointest Surg. 2010 Jun;14(6):1045-51
  3. Severijnen R, Bayat N, Bakker H, Tolboom J, Bongaerts G. Enteral drug absorption in patients with short small bowel : a review. Clin Pharmacokinet. 2004;43(14):951-62

Senast ändrad 2019-07-01