Till äldre är maxdosen paracetamol 3 gram per dygn (doserat 1 gram x 3). Men undvik att använda maxdosen slentrianmässigt. Doseringen av paracetamol bör utvärderas kontinuerligt och dosen sänkas när det akuta smärttillståndet så tillåter. Vid påtagligt sänkt njurfunktion bör dosen reduceras oavsett ålder.
Äldre exponeras sannolikt för högre plasmanivåer av paracetamol än yngre vuxna vid samma dos [1,2]. En anledning kan vara minskad glukuronidering och sulfatering av paracetamol i levern. Äldre med många läkemedel och kroniska sjukdomar kan vara extra känsliga [2,3]. Enligt klinisk praxis och med stöd från enstaka studier [4] bör 1 gram x 3 per dygn vara högsta dos till äldre, trots att denna dosering inte anges i Fass.
På begäran av Läkemedelsverket reviderades doseringsanvisningen för paracetamol under 2017 till patienter med nedsatt njurfunktion. De nya rekommendationerna anger 500 mg x 4 för patienter med eGFR 10–50 ml/min [5,6]. Denna förändring av SPC-texten är ännu inte genomförd för alla preparat innehållande paracetamol.
För äldre individer bör man undvika att slentrianmässigt ge paracetamol 1 gram x 3. Doseringen bör i stället utvärderas kontinuerligt och dosen sänkas när det akuta smärttillståndet så tillåter. Lägre dos än 1 gram x 3 dagligen är ofta tillräckligt. Hos individer med eGFR <50 ml/min bör maxdosen reduceras till 500 mg x 4 oavsett ålder.
Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för äldres hälsa
Källa
Senast ändrad
Viss.nu
Publicerat
2018-11-06