Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Undvik antibiotika vid okomplicerad akut bronkit

Antibiotika saknar kliniskt meningsfull effekt på akut bronkit hos i övrigt lungfriska. I en metaanalys av 17 randomiserade studier som jämfört antibiotika mot placebo sågs i genomsnitt en förkortad tid med hosta och sjukdomskänsla på en halv dag.

Hosta är ett av de vanligaste besvär som patienter söker i primärvården för. Akut bronkit eller luftrörskatarr är en övergående inflammation i de nedre luftvägarna med hosta som dominerande symtom. Orsaken är nästan alltid en virusinfektion, där rhinovirus, RS-virus och influensavirus hör till de allra vanligaste.

Det finns ingen klar gräns mellan akut bronkit och övre luftvägsinfektion (ÖLI), men vid ÖLI förekommer i högre grad snuva, nästäppa och halsont. ÖLI pågår oftast inte mer än två veckor men hosta vid akut bronkit är besvärlig och håller oftast i sig i tre veckor, 10 procent kan hosta i fem till sex veckor. Det finns heller ingen skarp gräns mot pneumoni, men hosta i kombination med feber, tackypné, tackykardi, andningskorrelerad bröstsmärta och allmänpåverkan talar för pneumoni. Färgade sputa är vanligt vid akut bronkit och saknar diagnostiskt värde för att skilja bronkit från pneumoni.

Vid akut bronkit kan orent andningsljud och/eller ronki bilateralt förekomma. Hos barn kan obstruktivitet bli uttalad. Vid pneumoni finns ibland fokala biljud (rassel/ronki) eller fokalt nedsatta andningsljud.

Vidare utredning

En opåverkad patient utan annan lungsjukdom med anamnes och symtom som vid akut bronkit behöver inte utredas vidare [1]. När symtom och fynd föreligger som inger misstanke om pneumoni, finns skäl att utreda vidare i första hand med CRP och ibland även lungröntgen. CRP>100 kan tala för pneumoni hos vuxna [1]. Etiologisk diagnostik vid akut bronkit är sällan av värde i det individuella fallet. Vid hosta mer än fem till sex veckor hos såväl vuxna som barn bör vidare utredning inklusive lungröntgen göras avseende underliggande orsak som till exempel cancer, TBC, obstruktiv lungsjukdom, främmande kropp, cystisk fibros och kikhosta. Observera att provtagning för kikhosta bör utföras i ett tidigt skede om spädbarn finns i omgivningen. Även annan etiologisk diagnostik kan komma ifråga.

Antibiotika saknar kliniskt meningsfull effekt på akut bronkit hos i övrigt lungfriska. I en metaanalys [2] av 17 randomiserade studier som jämförde antibiotika mot placebo sågs i genomsnitt en förkortad tid med hosta och sjukdomskänsla på en halv dag. Tetracyklin användes i fyra av studierna, erytromycin i fyra och amoxicillin i tre av studierna. Det finns heller ingen evidens för att antibiotika har effekt på bronkiter orsakade av Mycoplasma pneumoniae [3] eller andra bakterier. Den senaste och största bronkitstudien [4] inkluderade 2 061 primärvårdspatienter från tolv europeiska länder inklusive Sverige. Patienterna var över 18 år med symtom på akut nedre luftvägsinfektion men utan tecken på pneumoni. De randomiserades till amoxicillin 1 g tre gånger dagligen i sju dagar eller placebo. Medelåldern var 48,9 år och de hade varit sjuka i 9,5 dagar vid inklusion. Patienterna förde symtomdagbok i 28 dagar. Det blev ingen säkerställd skillnad i utläkningen. Symtom som klassades som måttligt svåra eller värre försvann efter sex till sju dagar i bägge grupperna, symtomens svårighetsgrad skiljde sig inte åt, tre patienter blev inlagda på sjukhus (två från placebogruppen). Däremot var det något färre i amoxicillingruppen som återkom till allmänläkaren på grund av utebliven förbättring, 15,9 procent jämfört med 19,3 procent i placebogruppen. Vidare var det något fler i amoxicillingruppen som besvärades av illamående, utslag och diarré – 28,7 procent respektive 24,0 procent.

Elektronisk receptundersökning

Strama Stockholm tar fram avidentifierade diagnoskopplade data om antibiotikaförskrivning från alla vårdcentraler i Stockholms län i PrimärvårdsKvalitet. År 2018 fanns data från 167 vårdcentraler. Vid cirka 29 000 tillfällen sattes en ICD 10-kod motsvarande akut bronkit (J20.9/J22.9) och 25 procent av patienterna fick antibiotika. I PrimärvårdsKvalitets indikator för uppföljning anges att <10 procent av patienter med diagnosen akut bronkit bör få antibiotika. I normalfallet ska således inte akut bronkit behandlas med antibiotika.

Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för infektionssjukdomar

Källa

  1. Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård. Behandlingsrekommendation 2008
  2. Smith SM, Fahey T, Smucny J, Becker LA. Antibiotics for acute bronchitis. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Mar 1;3:CD000245
  3. King DE, Williams WC, Bishop L, Shechter A. Effectiveness of erythromycin in the treatment of acute bronchitis. J Fam Pract 1996;42(6):601-5
  4. Little P, Stuart B, Moore M, Coenen S, Butler CC, Godycki-Cwirko M et al. Amoxicillin for acute lower-respiratory-tract infection in primary care when pneumonia is not suspected: a 12-country, randomised, placebo-controlled trial. Lancet Infect Dis. 2013 Feb;13(2):123-9
  5. Folkhälsomyndigheten. Att följa upp förskrivning av antibiotika i primärvård, en vägledning
  6. Sveriges kommuner och landsting. PrimärvårdsKvalitet – ett stöd för kvalitetsarbete i primärvården

Uppdaterad: 2019-01-15

Senast uppdaterat
2019-01-15
(ursprungligen publicerat 2015-01-19)

Detta är ett av
2019 års Kloka råd


De Kloka råden utgår från medicinska områden där det finns stora möjligheter att förbättra läkemedelsanvändningen. Råden har tagits fram av Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd inom olika terapiområden.