Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Vid halsfluss, tag endast prov för streptokocker när minst tre centorkriterier är uppfyllda

För att ställa diagnosen faryngotonsillit krävs en kombination av anamnestiska uppgifter, klinisk undersökning och snabbtest. Tag endast prov för streptokocker vid halsfluss när minst tre av fyra centorkriterier är uppfyllda.

Användning av de fyra så kallade centorkriterierna vid klinisk undersökning rekommenderas i syfte att hitta de patienter där sannolikheten för bakteriell infektion är störst. Centorkriterierna är:

  1. Feber ≥38,5 grader.
  2. Rodnade svullna tonsiller hos barn 3–6 år, alternativt belagda tonsiller hos äldre barn och vuxna.
  3. Ömmande adeniter i käkvinklarna.
  4. Frånvaro av hosta.

Syftet med detta kloka råd är inte att undvika antibiotika vid en streptokockorsakad halsinfektion, utan att undvika behandling hos patienter där antibiotika inte gör klinisk nytta. Vid korrekt diagnosticerad streptokocktonsillit kan penicillin förkorta smärta och andra symptom med mellan 1–2,5 dagar.

Akut halsont är en vanlig orsak till sjukvårdsbesök och cirka 70 000–100 000 tonsillitepisoder diagnosticeras per år i Stockholms län. Av dessa behandlas majoriteten, cirka 70 procent, med antibiotika trots att faryngotonsillit oftare orsakas av virus än av bakterier. Vid virusinfektion förekommer ofta andra symtom på övre luftvägsinfektion såsom snuva och hosta. De dominerande symtomen vid bakteriell faryngotonsillit är ont i halsen, sväljningssmärtor och feber. Den dominerande bakteriella etiologin är betahemolyserande streptokocker grupp A (Streptococcus pyogenes), men även grupp C och G orsakar faryngotonsillit.

Det är svårt att korrekt diagnostisera faryngotonsillit enbart med hjälp av klinisk undersökning. Det finns snabbtest för diagnostik av grupp A-streptokocker (Strep A) som har god specificitet och sensitivitet för påvisning av grupp A-streptokocker. Förekomst av samtidig hosta och snuva talar dock starkt för virusorsakad halsinfektion och snabbtest bör då undvikas eftersom det kan ge falskt positiva svar. Det är vanligt med bärarskap av grupp A-streptokocker, vilket gör att snabbtestet i sig inte kan användas isolerat utan klinisk bedömning. Därför rekommenderas en kombination av anamnestiska uppgifter, klinisk undersökning och snabbtest när detta är indicerat.

Indikation för snabbtest föreligger om tre eller fyra centorkriterier är uppfyllda, och bör annars undvikas. Om tre eller fyra centorkriterier uppfylls och snabbtestet är positivt rekommenderas antibiotikabehandling med penicillin V. Det finns ingen rapporterad resistens mot penicillin hos betahemolyserande streptokocker grupp A, C eller G.

Andra behandlingsalternativ med antibiotika finns vid recidiverande tonsilliter och vid allergi mot penicillin, men dessa (cefadroxil, klindamycin) har större ekologisk inverkan. Om en halsinfektion som mononukleos av misstag behandlas med amoxicillin finns en ökad risk för exantem, och därmed även felaktig misstanke om läkemedelsallergi.

Risken för komplikation med halsböld eller annan djup halsinfektion var i en undersökning i Stockholms län 32 per 10 000 episoder för den obehandlade gruppen och 41 per 10 000 episoder för den antibiotikabehandlade gruppen. Trots att behandlings­rekommendationerna blev mer restriktiva över åren verkade inte risken för komplikationer öka. Många patienter med halsböld hade inte sökt för och/eller diagnosticerats med tonsillit innan halsbölden konstaterades.

Strama Stockholm tar fram avidentifierade diagnoskopplade data om antibiotikaförskrivning från alla vårdcentraler i Stockholms län i PrimärvårdsKvalitet. År 2018 fanns data från 167 vårdcentraler. Vid cirka 36 000 tillfällen sattes en ICD 10-kod motsvarande faryngotonsillit (omfattar diagnoserna J02, J020, J028, J029, J03, J030, J038, J039, J36, J369) och 23 000 patienter antibiotika­behandlades. Av de antibiotikabehandlade patienterna fick 44 procent antibiotika utan att Strep A-test användes eller var negativt och 13 procent fick antibiotika trots negativt Strep A-test. Förbättrad diagnostik vid faryngotonsillit är därför angeläget.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för infektionssjukdomar

Källa

  1. Cars T, Eriksson I, Granath A, Wettermark B, Hellman J, Norman C, Ternhag A. Antibiotic use and bacterial complications following upper respiratory tract infections: a population-based study. BMJ Open. 2017 Nov 15;7(11):e016221
  2. Läkemedelsverket. Faryngotonsilliter i öppenvård. Behandlingsrekomendation 2012
  3. Strama Stockholm. Luftvägsinfektioner i öppenvård

Senast ändrad 2019-07-03

Senast uppdaterat
2019-01-15
(ursprungligen publicerat
2018-01-17)

Detta är ett av
2019 års Kloka råd


De Kloka råden utgår från medicinska områden där det finns stora möjligheter att förbättra läkemedelsanvändningen. Råden har tagits fram av Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd inom olika terapiområden.