Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Skölj med vatten och spotta ut efter inhalationssteroid

Munsköljning och gurgling efter användning av inhalationssteroid rekommenderas vanligen för att minska risken för candida i munhålan. Det är dock vanligt att detta glöms bort, och det förefaller öka risken för kolonisation med candida i munhålan [1]. Hur ska man då göra? I en studie med astmatiker över 70 års ålder konstaterades att gurgling fem sekunder, munsköljning fem sekunder och därefter utspottning av vattnet tre gånger efter varandra var tillräckligt för att skölja bort deponerad inhalationssteroid från munslemhinnan [2]. Vid munsköljningen användes cirka 20 ml vatten. De inhalationssteroider som användes var beklometasonspray respektive flutikasonpropionat i pulverinhalator. Vid användning av pulverberedningen var halten av kvarvarande glukokortikoid i munhålan högre ju lägre PIF (Peak Inspiratory Flow, maximalt inandningsflöde) patienten hade [2].

Eftersom de inhalationssteroider vi idag vanligen använder i Sverige har låg peroral biotillgänglighet [3] bör systemiska effekter av eventuell nedsvald inhalationssteroid vara mycket små, men för att minimera systemisk exponering ska patienten uppmanas spotta ut vätskan efter munsköljning, och inte svälja ner den.

I en annan studie jämfördes etanolbaserad munsköljvätska med vatten (4). Den etanolbaserade munsköljvätskan var inte bättre än vatten på att skölja bort flutikasonpropionatrester i munhålan [4].

I en analys av sex olika randomiserade kliniska prövningar där regelbunden behandling med inhalationssteroider (8 762 individer) jämfördes med fast kombination av budesonid och formoterol, såväl regelbundet som vid behov, så kallad MART (maintenance and reliever therapy; 5 584 individer), kunde ingen statistiskt signifikant skillnad påvisas avseende candidaförekomsten [5]. Exponeringen för inhalationssteroid förefaller i studierna att bli lägre vid användning i kombination med formoterol enbart vid behov (nuvarande förstahandsrekommendation på steg 1 och 2 vid astmabehandling från 12 års ålder), än vid regelbunden behandling med inhalationssteroid (andrahandsrekommendation på steg 2). Tidigare studier av astmabehandling, där daglig behandling med inhalationssteroid jämförts med lägre dos inhalationssteroid i kombination med långverkande beta-2-stimulerare, indikerar också att den lägre inhalationssteroiddosen vid kombinationsbehandling ger lägre risk för oral candida än högre dos inhalationssteroid enbart [6].

Se intruktionsfilmer om olika typer av inhalatorer »

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för lung- och allergisjukdomar

Källa

  1. Kurt E, Yildirim H, Kiraz N, Orman A, Metintas M, Akgun Y, Erginel S. Oropharyngeal candidiasis with dry-powdered fluticasone propionate: 500 microg/day versus 200 microg/day. Allergol Immunopathol (Madr). 2008 Jan-Feb;36(1):17-20
  2. Ohbayashi H, Adachi M. Influence of dentures on residual inhaled corticosteroids in the mouths of elderly asthma patients. Respir Investig. 2012 Jun;50(2):54-61
  3. Baptist AP, Reddy RC. Inhaled corticosteroids for asthma: are they all the same? J Clin Pharm Ther. 2009 Feb;34(1):1-12
  4. Kelloway JS, Wyatt NN, Adlis S, Schoenwetter W. Does using a mouthwash instead of water improve the oropharyngeal removal of inhaled flovent (fluticasone propionate)? Allergy Asthma Proc. 2001 Nov-Dec;22(6):367-71
  5. Sears MR, Radner F. Safety of budesonide/formoterol maintenance and reliever therapy in asthma trials. Respir Med. 2009;103(12):1960-1968
  6. Ducharme FM, Ni Chroinin M, Greenstone I, Lasserson TJ. Addition of long-acting beta2-agonists to inhaled steroids versus higher dose inhaled steroids in adults and children with persistent asthma. Cochrane Database Syst Rev. 2010;(4):CD005533

Senast ändrad