Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Traumatiska sårinfektioner

Etiologi

Sårets lokalisation och skadetyp är avgörande för handläggningen. Sår gjorda av stickande och skärande föremål är oftast lätta att behandla med gott funktionellt och kosmetiskt resultat. Djupa skrubbsår kontaminerade med grus och asfalt är svårare. Sår orsakade av roterande verktyg leder ofta till omfattande vävnadsskada med mjukdelsdefekt.

Symtom

Hudpenetration, som leder till smärta och blödning.

Diagnostik

Undersök alltid cirkulation, motorik och känsel distalt om skadan. Misstänk alltid skada på underliggande vävnad, till exempel sena, ledkapsel, kärl och skelett. Beakta tidpunkt för skadan, skadeorsak, misstanke om främmande kropp samt individens stelkrampsskydd.

Vid misstanke om underliggande skada eller främmande kropp görs röntgenundersökning innan skadan åtgärdas. Ultraljudsundersökning lämpar sig bäst för att hitta glasbitar.

Vid misstänkt bortfall av sen-/nervfunktion eller cirkulationsstörning kontaktas ortoped eller handkirurg akut innan såret åtgärdas.

Behandling

Smärtlindring

För adekvat behandling krävs ofta smärtlindring. Var frikostig med analgetika och lokalbedövning, gärna med tillsats av adrenalin men inte på fingrar eller tår.

Rengöring

Sårrengöring med kroppsvarmt kranvatten, duscha gärna. Vid revision är steril nagelborste ett bra hjälpmedel. Penetrerande skador och stickskador som är kontaminerade kan spolas med steril koksaltlösning och ett venflon utan nål. Rakning av hår ökar infektionsrisken, klippning är att föredra.

Suturering

Förslut såret, oftast med icke resorberbara enstaka suturer. Även sår äldre än åtta timmar kan sutureras men lösare. Vid blödning kan resorberbar sutur användas för ligering av kärl.

Tjockleken på tråd avgörs av sårets lokalisation:

  • 5–0 för ansikte och händer.
  • 4–0 för armar, ben och skalp.
  • 3–0 för buk, thorax och rygg.

Vissa sår, till exempel i ögonbryn, lämpar sig väl för tejpning.

Val av antibiotika

Antibiotika behövs sällan. Kan vara indicerat vid sår som inte går att rengöra adekvat samt för sår nära senor och leder. Generell profylax minskar inte infektionsfrekvensen.

Förstahandsval

  • Flukloxacillin 1 g–1,5 g x 3 i 7 dygn.

Vid pc-allergi typ I klindamycin 300 mg x 3 i 7–10 dygn.

Risken för tetanus är låg men tillfället bör tas i akt för optimering av skyddet. Stelkramp med difteritillsats (diTebooster) ges om patienten inte har fullgott skydd. Om patienten tidigare har fått tre doser kan en boosterdos ges när minst 10 år gått sedan tredje dosen. Om patienten fått fyra doser ska 20 år ha gått innan ny booster ges. Ovaccinerad individ ges immunoglobulin samt vaccination.

Uppföljning

Borttagning av suturer sker efter olika tid beroende på lokalisation:

  • Ansikte efter 5–7 dygn.
  • Buk, ben, skalp och armar efter 8–10 dygn.
  • Rygg och händer efter 10–12 dygn.

Marcus Ahl och Åsa Fröberg

Senast ändrad 2018-06-29