Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Akut bronkit hos vuxna

Sammanfattning

Vid infektioner i de nedre luftvägarna dominerar de akuta bronkiterna. Akut bronkit är nästan alltid virusorsakad, men oavsett agens självläkande hos lungfriska individer. Trots detta får många svenska patienter som söker läkare med symtom på akut bronkit behandling med antibiotika.

Definition

Inflammatoriskt tillstånd i trakea och bronker.

Etiologi

80–90 procent av de akuta bronkiterna beror på virusinfektion. En mindre del orsakas primärt eller sekundärt av bakterier efter en virusinfektion, framför allt av Mycoplasma pneumoniae, Chlamydophila pneumoniae, Bordetella pertussis, Streptococcus pneumoniae, Moraxella catarrhalis och Haemophilus influenzae.

Symtom

Oftast akut insjuknande med hosta. Hostan kan pågå i 3–6 veckor. Feber, heshet och smärta över larynxområdet ses ibland. Retrosternal smärta är vanligt vid influensa. Då de flesta akuta bronkiter är virusorsakade förekommer ibland även symtom från andra delar av luftvägarna såsom halsont, snuva, öronvärk samt värk över bihålor. Vid lungauskultation hörs oftast normala andningsljud utan biljud. Spridda slembiljud och ibland ronki kan också förekomma. Allmäntillståndet är i de flesta fall relativt gott eller endast lindrigt påverkat.


Det är viktigt att skilja bronkit från pneumoni, då majoriteten av alla patienter med pneumoni bör erhålla antibiotikabehandling.

Misstänk pneumoni om allmäntillståndet är påverkat och patienten har symtom eller fynd som vid pneumoni. Vanliga symtom vid pneumoni är feber, hosta, andningsbesvär och andningskorrelerad bröstsmärta. Vanliga statusfynd vid pneumoni är fokalt nedsatta andningsljud, fokala biljud (rassel/ronki) eller dämpning vid perkussion. Vid pneumoni är det vanligt att patienten har en andningsfrekvens >20 andetag per minut.

Diagnostik

Symtom och fynd enligt ovan. Diagnosen ställs efter klinisk undersökning. Vidare utredning är i regel onödig vid bild som akut bronkit.

Nasofarynxodling

Provtagning från nasofarynx har inte något värde vid akut bronkit, då enbart påvisande av bakterier i sig inte innebär att patienten har en behandlingskrävande infektion. Det är mycket vanligt med bärarskap av pneumokocker, H. influenzae och M. catarrhalis.

Nasofarynxodling kan ha en plats vid komplicerad otit eller pneumoni – i det senare fallet är dock sputumodling att föredra. Vid misstänkt pertussis tas nasopharynxprov för PCR-diagnostik. Vid övriga frågeställningar är det normalt inte indicerat att utföra provtagning från nasofarynx.

Behandling

Behandlingen av akut bronkit är symtomatisk, med rikligt vätskeintag, eventuellt hostdämpande medicin och analgetika. Antibiotika gör ingen nytta hos lungfriska individer med akut bronkit oavsett agens.

Niclas Johansson

Uppdaterad: 2018-06-29