Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Exacerbation av kronisk bronkit/kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Allmänt

Vid akut exacerbation av kronisk bronkit eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är det vanligt att antibiotikabehandling ges i onödan. Många akutiseringar orsakas av virusinfektion och endast ökade mängder av purulenta upphostningar är inte skäl nog att inleda antibiotikabehandling. KOL-patienter är ofta kroniskt koloniserade med bakterier som Haemophilus influenzae och Streptococcus pneumoniae i såväl övre som nedre luftvägar vilket gör det svårt att värdera en sputumodling med växt av dessa bakterier. Därmed är det ej indicerat att regelmässigt ta sputumodling vid exacerbationer.

Definitioner

Kronisk bronkit definieras som produktiv hosta under minst tre månader per år under åtminstone två på varandra följande år. Kronisk bronkit beror på kronisk inflammation i nedre luftvägarna. Rökning är den viktigaste etiologiska faktorn.

Kronisk bronkit betraktas som ett separat tillstånd men uppträder ofta parallellt med KOL. Patienter med kronisk bronkit kan ha en normal lungfunktion, men utan rökstopp finns risk att utveckla KOL med emfysem och reducerad lungfunktion.

Akuta exacerbationer av KOL karakteriseras av en försämring i habitualtillståndet med ökad dyspné, mukopurulenta eller purulenta upphostningar samt ökad mängd slem.

Exacerbationer förekommer både hos patienter med KOL eller kronisk bronkit. Det är den vanligaste anledningen till att KOL-patienter behöver vård. Frekvensen av exacerbationer hos KOL-patienter korrelerar till lungfunktionsförlust och mortalitet.

Etiologi

Cirka 2/3 av exacerbationerna orsakas av bakterier och/eller virus. Virus- och bakterieorsakade infektioner är ungefär lika vanliga. Den vanligaste virala genesen är rhinovirus och den mest frekvent förekommande bakteriella patogenen är Haemophilus influenzae följt av Streptococcus pneumoniae och Moraxella catarrhalis. En mindre del av exacerbationerna är kopplade till luftföroreningar. I många fall kan man inte finna någon utlösande faktor. Det är svårt att på kliniska grunder skilja virala från bakteriella infektioner. Dessutom kan KOL-patienter vara långvarigt koloniserade med mikroorganismer i luftvägarna, speciellt vid mer avancerad sjukdom.

Symtom

Symtom vid exacerbation av KOL är:

  • försämring av habitualtillståndet
  • allmän sjukdomskänsla
  • ökad sputummängd
  • ökad sputumpurulens
  • svårighet att hosta upp sputum
  • ökad dyspné
  • vanligt med ronki och sänkt PEF -värde.

Feber hör normalt inte till bilden.

Allvarliga exacerbationer karakteriseras av flera av ovanstående symtom samtidigt, svårare underliggande lungsjukdom, täta exacerbationer (>4 per år) och/eller förekomst av andra kroniska sjukdomar, främst hjärtsjukdom.

Diagnostik

Diagnos ställs på den kliniska bilden. Grad av respiratorisk insufficiens måste bedömas, inkluderande andningsfrekvens, PEF, hjärtfrekvens och allmäntillstånd. NPH-odling saknar diagnostiskt värde. Sputumodling saknar också värde för att fastställa diagnosen akut exacerbation, på grund hög förekomst av kronisk kolonisation med bakterier i nedre luftvägarna. Resultat av odling kan möjligen vara vägledande vid behandlingssvikt. Ett normalt CRP utesluter inte exacerbation, och ett mycket högt värde talar närmast för pneumoni eller annan invasiv infektion. Man bör vara frikostig med lungröntgen eftersom förekomst av pneumoni är ett allvarligt tecken. Provtagning för influensa och/eller RS-virus bör övervägas vid epidemiologisk misstanke om detta.

Behandling

Vid exacerbation KOL med purulenta sputa och minst ett av symtomen ökad dyspné och ökad sputumvolym är antibiotika indicerat. Övrig behandling kan bestå av slemlösande, bronkdilaterare, perorala steroider och adekvat nutrition.

I första hand:

  • amoxicillin 500–750 mg x 3 i 5–7 dygn eller
  • doxycyklin 200 mg x 1 dag 1–3, därefter 100 mg x 1 i ytterligare 4 dygn.

Vid terapisvikt och fynd av mer resistenta bakterier kan andra alternativ övervägas.

Förebyggande behandling

Rökstopp är den viktigaste profylaktiska åtgärden. Vaccination mot influensa och pneumokocker rekommenderas till alla patienter med kronisk bronkit och KOL.

Niclas Johansson

Uppdaterad: 2018-06-29