Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Försiktighet rekommenderas vid användning av sibutramin i tidig graviditet

Publicerat 2007-04-25

Sibutramin (Reductil) bör inte användas under graviditet men om exponering skett i tidig graviditet finns av detta skäl ingen orsak att diskutera ett avbrytande. Det överskott av missbildningar som påvisats i det svenska Medicinska födelseregistret kan bero på slumpen eller hänga ihop med mödrarnas obesitas.

Sibutramin är ett läkemedel som används vid övervikt och har en inhiberande effekt på återresorptionen av serotonin och noradrenalin. Föga är känt om eventuella risker med användning av sibutramin i tidig graviditet. En liten studie, omfattande 52 exponeringar, fann inget fall av allvarlig missbildning bland barnen [1].

SSRI-preparat är i regel inte teratogena men skillnader mellan olika preparat med denna generella verkningsmekanism kan finnas, så som diskuteras när det gäller paroxetin och hjärtfel.

Användning av sibutramin under graviditet betraktas enligt företagets bipacksedel och texten i Fass som olämplig (kategori B:3), och fertila kvinnor uppmanas att använda säker antikonception under behandlingsperioden. Detta råd synes främst baserat på försök på kanin med höga doser av preparatet och avsaknad av humandata.

I det Svenska Medicinska födelseregistret finns nu 90 barn, vilkas mödrar uppgivit användning av sibutramin i tidig graviditet. Den förväntade förekomsten av övervikt och obesitas föreligger: av de 90 var BMI känd i 85 fall: 13 var överviktiga och 64 obesa medan åtta intressant nog hade normalt BMI (19,8-25,9).

Dubbelt mot förväntat värde

Bland de födda barnen hade nio någon form av missbildning vilket är ungefär dubbelt mot förväntat värde. Bland de missbildade barnen hade ett trisomi 18, vilket inte rimligen kan sammanhänga med läkemedelsanvändning under graviditeten, och tre hade allvarliga missbildningar: ett hade gallvägsatresi med förmaksseptumdefekt, ett hade en ansiktsmissbildning med grava öronmissbildningar, ett hade mikroftalmi och hypospadi.

Bland övriga hade ett barn ventrikelseptumdefekt, ett median gomspalt, ett hydronefros, ett en ospecificerad hudmissbildning och ett polydaktyli. Den skiftande bilden av missbildningstyp talar mot ett samband med läkemedelsexponeringen.

Överskottet av missbildningar kan bero på slumpen eller sammanhänga med patienternas obesitas. Flera studier har påvisat ett samband mellan obesitas hos modern och en ökad risk för vissa missbildningar, t.ex. hjärtfel [2]. Men även för den obesa gruppen med ett BMI över 30 är den förväntade frekvensen av någon missbildning inte mer än 5 procent och de funna 10 procent innebär alltså minst en dubbling. Bland de missbildade barnens mödrar var sju obesa och två överviktiga.

I väntan på ytterligare data skall behandling i tidig graviditet respektive graviditet under pågående behandling undvikas. Om en exponering i tidig graviditet trots detta sker finns det emellertid av denna orsak inget skäl att ta upp frågan om ett avbrytande av graviditeten. Riskökningen är måttlig och ännu osäker.

Bengt Källén
Professor, Tornbladinstituet, Lunds Universitet

Källa:
  1. De Santis M, Straface G, Cavaliere AF, Carducci B, Caruso A. Early first-trimester sibutramine exposure: pregnancy outcome and neonatal follow-up. Drug Safety 2006; 29: 255-259. PubMed
  2. Cedergren M, Källén B. Maternal obesity and infant heart defects. Obesity Res 2003; 11: 1065-1071. PubMed

Senast ändrad 2018-04-05