Paracetamol fortsatt rekommenderat till gravida vid behov

I studien av språkutveckling ingick 754 barn från den så kallade Selmastudien (www.selmastudien.se) som omfattar gravida kvinnor i Värmland år 2007-2010 [1]. Kvinnorna rekryterades vid första besöket inom mödrahälsovården och tillfrågades om de hade använt paracetamol och i så fall hur många tabletter. För en mindre grupp gravida mätte forskarna även urinkoncentrationen av paracetamol. Information om barnens språkutveckling hämtades från rutinkontrollen på BVC vid 30 månaders ålder.

Resultaten visade ett samband mellan intag av paracetamol och försämrad språkutveckling hos flickor, oddskvot 4,6 (konfidensintervall 1,02–21,5), det vill säga knapp statistisk signifikans. Högre intag (>6 tabletter) och högre urinkoncentrationer hade starkare koppling till försämrad språkutveckling.

I den andra studien har forskare från Norge kopplat förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn i det norska patientregistret till intag av paracetamol i MoBa-studien (Norwegian Mother and Child Cohort Study) [2]. MoBa-studien omfattar nära 115 000 födda barn 1999–2008 och information om deras mödrar samt om en stor andel av papporna. Rekryteringen till MoBa skedde via frågeformulär som skickades ut i samband med rutinultraljudet. Resultaten visade att barn till mammor som hade använt paracetamol under längre tid än 29 dagar under graviditeten hade en två gånger högre risk för ADHD (hazardkvot 2,2; konfidensintervall 1,5-3,2). Behandling med paracetamol kortare tid än 8 dagar minskade istället risken för ADHD. Studien visade även ett samband mellan pappornas intag av paracetamol före graviditeten och ADHD hos barnen.

Tveksamt orsakssamband

Då paracetamol används av många gravida kvinnor, skulle det onekligen vara bekymmersamt om läkemedlet skulle påverka barnens kognitiva utveckling negativt. Mycket talar dock för att det inte finns något orsakssamband mellan paracetamol och försämrad språkutveckling respektive ADHD.

Det var stora skillnader i bakgrundsfaktorer mellan kvinnor som använt paracetamol i den svenska studien och forskarna hade endast möjlighet att korrigera för ett fåtal sådana. Sannolikt fanns betydligt fler omständigheter, t.e.x genetiska faktorer och moderns hälsotillstånd/sjukdomar som är troligare förklaringar till fynden. Om det hade varit ett äkta orsakssamband mellan paracetamol och språkutveckling, borde man ha sett detta även hos pojkar trots skillnaderna i språkutveckling mellan könen.

Den norska studien är välgjord och hade fördelen att forskarna kunde justera för ADHD-symptom hos föräldrarna (symptomen inhämtades via egenuppskattningar av föräldrarna) och även för indikationerna för behandlingen. Fyndet att pappornas intag av paracetamol också ökade risken för ADHD tyder ändå på att man inte lyckades justera för störfaktorer i tillräckligt hög utsträckning.

Socialstyrelsen har tidigare visat att intag även av NSAID under graviditeten har en koppling till ADHD (opublicerade data). Detta styrker ytterligare vår teori att andra faktorer än användning av analgetika under graviditeten, ligger bakom en eventuell försämrad kognitiv utveckling hos barnen.

Vi bedömer att paracetamol är ett säkert läkemedel under graviditeten. Däremot bör gravida kvinnor kontakta läkare vid återkommande besvär som kräver längre tids behandling.

Redaktionen för Janusmed fosterpåverkan
Ulrika Nörby
Patrik Sköld
Katarina Wide
Birger Winbladh
Karin Källén

Källa

1. Bornehag CG, Reichenberg A, Hallerback MU, Wikstrom S, Koch HM, Jonsson BA, Swan SH. Prenatal exposure to acetaminophen and children's language development at 30 months. Eur Psychiatry. 2017 Nov 10. pii: S0924-9338(17)32989-9
2. Ystrom E, Gustavson K, Brandlistuen RE, Knudsen GP, Magnus P, Susser E, Davey Smith G, Stoltenberg C, Surén P, Håberg SE, Hornig M, Lipkin WI, Nordeng H, Reichborn-Kjennerud T. Prenatal Exposure to Acetaminophen and Risk of ADHD. Pediatrics. 2017 Nov;140(5)