Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Acetylsalicylsyra

Klassificering: 2

Preparat: Acetylsalicylic acid Bluefish, Acetylsalicylsyra ABECE, Acetylsalicylsyra Actavis, Acetylsalicylsyra APL, Acetylsalicylsyra Apofri, Acetylsalicylsyra Ellem, Acetylsalicylsyra G.L. Pharma, Acetylsalicylsyra Orifarm, Acetylsalicylsyra Teva, Acetylsalicylsyra/Koffein ABECE, Acetylsalicylsyra/Koffein Apofri, Albyl® minor, Alka-Seltzer®, Amolita, Apernyl Mit Acetylsalicylsäure, Asasantin Retard, Asasantin® Retard, Aspegic Inject, Aspirin, Aspirin i.v. 500 mg, Aspirin®, Bamyl®, Bamyl® koffein, Diprasorin, Hjertealbyl, Magnecyl, Magnecyl brus, Magnecyl-koffein, Magnecyl-koffein brus, Migpriv, Paraflex® comp., Tiplo, Tiplo Citrus, Treo Hallon, Treo®, Treo® citrus, Treo® comp, Trombyl®

ATC kod: B01AC06, B01AC30, M03BB53, N02AJ09, N02BA01, N02BA51

Substanser: acetylsalicylat-DL-lysin, acetylsalicylsyra, acetylsalicylsyra - lågdos

Bedömning

Acetylsalicylsyra skall inte användas för regelbunden kontinuerlig behandling i sen graviditet i de doser som används för smärtlindring och som febernedsättande medel. Risk finns för bland annat för tidig slutning av ductus arteriosus, minskad mängd fostervatten och nedsatt njurfunktion hos fostret och den nyfödda. Om indicerat, och förskrivet som trombocytaggregationshämmande medel, kan dock acetylsalisylsyra med fördel användas i låg dos (50-150 mg/dag) under hela graviditeten. Vid användning under tidig graviditet, tycks inte acetylsalicylsyra öka risken fosterskador.

Bakgrund

Acetylsalicylsyra används dels i låg dos som trombocytaggregationshämmande medel, dels som analgetikum och antipyretikum, ibland i kombination med koffein, eller med koffein och kodein. Acetylsalicylsyra ingår också i kombination med metoklopramid.

Talrika studier finns gjorda över användning av acetylsalicylsyra i tidig graviditet. Dels finns fallrapporter, dels mera systematiska studier. De flesta kontrollerade prospektiva studier har inte kunnat påvisa någon teratogen effekt av acetylsalicylsyra.

En del undersökningar har dock försökt knyta användning av acetylsalicylsyra till en ökad risk för fosterskador. Många av dessa är retrospektiva fallkontrollstudier och en del av de positiva associationer man funnit kan förklaras av metodologiska svagheter, främst så kallad ”recall bias”. En annan felkälla kan vara att kvinnan använt acetylsalicylsyra som febernedsättande medel vid virusinfektioner, som i sig kan öka risken för missbildning. Användning av acetylsalicylsyra i tidig graviditet har till exempel satts i samband med uppkomst av gastroschisis och tunntarmsatresi.

Det är känt att acetylsalicylsyra kan framkalla kluven läpp hos möss, skelettskador hos råtta och hjärtfel hos kanin. Detta verkar dock inte ha någon relevans för människa.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 9730 barn vars mödrar uppgivit användning av acetylsalicylsyra som analgetikum/antipyretikum, tillfälligt eller under längre tid, under tidig graviditet. Det finns 208 barn som hade någon missbildningsdiagnos mot 201 förväntade. Frekvensen missbildningar var alltså helt normal (2,1%) och ingen speciell typ av missbildning föreföll ökad. Ett barn hade gastroschisis (1 förväntat) och antalet läppgomspalter och gomspalter var till och med litet lägre än väntat (nio mot 13-14 förväntade).

Bland 6601 barn vars mödrar i tidig graviditet använt acetylsalicylsyra i låg dosering som trombocytaggregationshämmare, hade 152 barn en missbildning (2,3%), mot 137 förväntade, alltså en helt normal missbildningsfrekvens. Dock hade en klart förhöjd andel av barnen någon hjärt/kärl-missbildning (63 barn mot 46 förväntade). Av de 63 barnen med hjärtmissbildningar hade 29 ventrikelseptumdefekter, och hela 21 barn hade förmaksseptumdefekt (9 förväntade). Vidare var antalet barn med hydronefros kraftigt förhöjt (19 barn mot 9 förväntade).

Annars var det inte någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad. Åtta barn (mot 9-10 förväntade) hade någon gom- eller läppspalt och inget barn hade gastroschisis. Dock sågs en klart ökad andel av för tidigt födda barn (13% mot 6% förväntat), lågviktiga barn (6,7% mot 4,3% förväntat) och barn som var lätta för tiden (3,4% mot 2,7% förväntat). Det är rimligt att anta att den ökade frekvensen av dessa sistnämnda förlossningsutfall beror på bakomliggande sjukdom hos modern.

Gynnsamma effekter av lågdosbehandling under graviditet diskuteras. I en dubbelblindstudie av effekten av lågdoserat acetylsalicylsyra vid graviditeter hos kvinnor, som tidigare fött ett tillväxthämmat eller intrauterint dött barn eller haft placentaavlossning, fann man en halvering av frekvensen tillväxthämning i den behandlade gruppen jämfört med placebogruppen. Tillägg av dipyridamol till acetylsalicylsyra ökade inte effekten. Vid sådana behandlingsförsök med lågdoserat acetylsalicylsyra uppstår frågan om ogynnsamma biverkningar. En studie undersökte cirkulationen hos foster och den nyfödde efter sådan behandling och fann inga skillnader mot en placebogrupp.

Acetylsalicylsyra hämmar prostaglandinsyntesen och användning i hög dos mot slutet av graviditeten ökar risken för komplikationer på liknande sätt som NSAID-preparat. Behandling kan då orsaka konstriktion eller slutning av ductus arteriosus intrauterint, vilket kan leda till pulmonell hypertension och andningsproblem hos det nyfödda barnet. Exponering kan även hämma njurfunktionen hos fostret med minskad mängd fostervatten och neonatal anuri som följd. Vidare kan acetylsalicylsyra motverka livmoderns sammandragningar, vilket kan resultera i långsammare förlossning. Hämningen av prostaglandiner försämrar också trombocyternas funktion och ökar risken för blödning.

Uppdaterat: 2018-11-28

Uppgifterna ur födelseregistret är från: 2017-04-01

Referenser

  1. Briggs G, Freeman RK. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 10th ed; 2015.
  2. Keim SA, Klebanoff MA. Aspirin use and miscarriage risk. Epidemiology 2006;17:435-9. PubMed
  3. Norgard B, Puho E, Czeizel AE, Skriver MV, Sorensen HT. Aspirin use during early pregnancy and the risk of congenital abnormalities: a population-based case-control study. Am J Obstet Gynecol 2005;192:922-3. PubMed
  4. Abe K, Honein MA, Moore CA. Maternal febrile illness, medication use, and the risk of congenital renal anomalies. Birth Defets Research Part A 2003;67:911-8. PubMed
  5. Kozer E, Costei AM, Boskovic R, Nulman I, Nikfar S, Koren G. Effects of aspirin consumption during pregnancy on pregnancy outcomes: meta-analysis. Birth Defects Res B Dev Reprod Toxicol 2003;68:70-84. PubMed
  6. Kozer E, Nikfar S, Costei A et al. Aspirin consumption during the first trimester of pregnancy and congenital anomalies: a meta-analysis. Am J Obstet Gynecol 2002;187:1623-30. PubMed
  7. Werler MM, Sheehan JE, Mitchell AA. Maternal medication use and risks of gastroschisis and small intestinal atresia. Am J Epidemiol 2002;155:26-31. PubMed
  8. Torfs CP, Katz EA, Bateson TF et al. Maternal medications and environmental exposures as risk factors for gastroschisis. Teratology 1996;54:84-92. PubMed
  9. Di Sessa TG, Moretti ML, Khoury A et al. Cardiac function in fetuses and newborns exposed to low-dose aspirin during pregnancy. Am J Obstet Gynecol 1994;171:892-900. PubMed
  10. Uzan S, Beaufils M, Breart G et al. Prevention of fetal growth retardation with low-dose aspirin: findings of the EPREDA trial. Lancet 1991;337:1427-31. PubMed
  11. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  12. Richards ID. A retrospective enquiry into possible teratogenic effects of drugs in pregnancy. Adv Exp Med Biol 1972;27:441-55. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Stockholms läns landsting.