Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Amilorid

Klassificering: 2

Preparat: Amiloferm®, Amiloferm® mite, Amilorid Mylan, Amiloride, Midamor, Midamor®, Moduretic, Moduretic®, Moduretic® mite, Normorix, Normorix mite, Sparkal®, Sparkal® mite

ATC kod: C03DB01, C03EA01

Substanser: amilorid, amiloridhydroklorid, vattenfri, amiloridhydrokloriddihydrat

Bedömning

Erfarenheten av användning av amilorid under graviditet är begränsad vilket gör bedömningen osäker. Någon säkerställd fosterskadande effekt har dock inte framkommit. Den eventuella individuella riskökningen är inte så stor att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet.

Antihypertensiva medel har rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet och bör användas med försiktighet under graviditetens andra hälft. Detta får dock inte hindra adekvat terapi av hypertoni och preeklampsi.

Bakgrund

Gemensamt för diuretika

Generellt anses användning av diuretika i tidig graviditet inte öka risken för fosterskada. Antihypertensiva medel har däremot rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet framför allt i form av hypotension, hypoglykemi och tillväxthämning. Hypoglykemi och tillväxthämning kan dock även bero på att mamman har hypertoni eller preeklampsi. Många av dessa barn är underburna vilket också ökar risken för hypotension och hypoglykemi. På basen av de publicerade rapporterna är det inte möjligt att skilja mellan biverkningar av medicineringen och effekten av grundsjukdomen.

Tiazider, tiazidbesläktade diuretika och loop-diuretika kan passera över till fostret och ge elektrolytrubbningar. Med tiazider och tiazidbesläktade diuretika har också trombocytopeni beskrivits. Ansvarig neonatolog bör, helst före förlossningen, informeras om behandlingen.

Data ur födelseregistret

I det svenska Medicinska födelseregistret finns totalt 648 barn vars mödrar rapporterat användning av diuretikum i tidig graviditet. Av dem hade 23 barn någon missbildning (3,5%) mot 13 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen är alltså klart förhöjd. Det är troligt att den förhöjda missbildningsfrekvensen – som framför allt utgörs av en ökad förekomst av hjärtfel beror på mödrarnas underliggande tillstånd då en liknande ökning ses för andra antihypertensiva medel.

Bland barnen hade 12 en hjärtfelsdiagnos (4-5 förväntade), fyra barn hade läppgomspalt eller gomspalt (1 förväntat), två barn hade cystnjurar, ett hade en syndromdiagnos, ett polydaktyli, ett Downs syndrom och två barn hade hypospadi. Övriga barn hade lindriga tillstånd.

Hela 22 procent av barnen var för tidigt födda (förväntat 6,2%) och 9 procent var lätta för tiden (förväntat 2,7%). Fem barn hade dött intrauterint (2 förväntade) och 17 av barnen (9 förväntade) hade låg Apgarpoäng 5 minuter efter födelsen.

Specifikt om amilorid

Inga epidemiologiska data över användning av amilorid under graviditet har återfunnits i litteraturen. I det svenska Medicinska födelseregistret finns endast åtta barn vars mödrar uppgivit användning av amilorid i tidig graviditet. Inget av barnen hade någon missbildningsdiagnos men tre av barnen var för tidigt födda (38% mot 6,2% förväntat).

Kombinationspreparat med hydroklorotiazid hade använts av 134 kvinnor – två av barnen hade en ospecificerad missbildningsdiagnos. Vidare var 20 barn för tidigt födda (15% mot 6% förväntat) och 10 var lätta för tiden (7,5% mot 2,7% förväntat).

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen diuretika är från 2017-04-01. De individuella siffrorna för amilorid var aktuella 2012-08-25).

Uppdaterat: 2018-05-19

Uppgifterna ur födelseregistret är från: 2017-04-01

Referenser

  1. Leather HM, Humphreys DM, Baker P et al. A controlled trial of hypotensive agents in hypertension in pregnancy. Lancet 1968;2:488-90. PubMed
  2. Christianson R, Page EW. Diuretic drugs and pregnancy. Obstet Gynecol 1976;48:647-52. PubMed
  3. Lennestål R, Otterblad Olausson P, Källén B. Maternal use of antihypertensive drugs in early pregnancy and delivery outcome, notably the presence of congenital heart defects in the infants. Eur J Clin Pharmacol 2009;65:615-25. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Stockholms läns landsting.