Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Atomoxetin

Klassificering: 2

Preparat: Atomoxetin Actavis, Atomoxetin Glenmark, Atomoxetin Medical Valley, Atomoxetin Mylan, Atomoxetin Orion, Atomoxetine Sandoz, Atomoxetine STADA, Audalis, Strattera

ATC kod: N06BA09

Substanser: atomoxetin, atomoxetinhydroklorid

Bedömning

Erfarenheten av behandling med atomoxetin under graviditeten är begränsad. Förskrivning bör därmed ske med viss återhållsamhet. Viss erfarenhet finns dock av behandling med andra läkemedel vid ADHD/ADD, framför allt metylfenidat. Det finns inga säkra data som tyder på att läkemedlen ökar risken för fosterskador. Däremot tycks en något ökad risk finnas för neonatala symptom, särskilt CNS-påverkan. Det saknas systematisk kunskap när det gäller hur användning under graviditet kan påverka barnens utveckling på längre sikt.

Bakgrund

Gemensamt för ADHD-läkemedel

Antalet personer som behandlas med läkemedel för ADHD ökar kraftigt. Viss erfarenhet finns numera av behandling under graviditet. Studier med det vanligaste läkemedlet, metylfenidat, har inte visat någon ökad risk för missbildningar [1-6], förutom möjligen en liten ökad risk för hjärtfel [7]. När det gäller neonatala symptom har en svensk studie påvisat en måttligt ökad risk för vård på neonatalavdelning för ADHD-läkemedel som grupp (metylfenidat utgjorde 90% av exponeringarna) [1]. Det var framförallt centralnervös påverkan som var vanligare. [1]. Då det var stora skillnader i bakgrundskarakteristika mellan kvinnor som behandlats med ADHD-läkemedel och inte, går det inte att säkert avgöra i vilken utsträckning behandlingen påverkade utfallet. I studien sågs även en liten riskökning för måttlig prematuritet, vilket även andra forskare har sett [8]. Tidigare studier har också visat en koppling till låg Apgar och risk för missfall [2,4,5]. Undersökningarna var dock små och många kvinnor hade andra riskfaktorer, t.ex. samtidig behandling med läkemedel mot depression och oro.

Vid amfetaminberoende under graviditet (då kvinnorna ofta använt flera olika droger) har effekter på fostret och framför allt på barnets vidare utveckling iakttagits, där också sociala faktorer har spelat in [9,10]. Det är svårt att avgöra vad som beror på intaget av substanserna och vad som är följden av barnens situation i övrigt. Någon teratogen effekt av betydelse har inte setts i de flesta studier med amfetaminpreparat [7, 11, 12]. Rapporter finns dock om att amfetamin kan öka risken för prematur födsel, neonatal morbiditet och utsättningssymptom men fler konklusiva undersökningar behövs [11-16].

Data ur födelseregistret

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 931 barn registrerade vars mödrar rapporterat att de använt någon medicin mot ADHD under tidig graviditet. Av barnen, hade 22 någon missbildningsdiagnos (19 förväntade). Missbildningsfrekvensen var alltså tämligen normal. Det var inte heller någon typ av missbildning som var överrepresenterad. Andelen barn som var födda för tidigt var däremot signifikant förhöjd (85 mot 58 förväntat), och det fanns också fler barn än förväntat som hade låg Apgarpoäng efter 5 minuter (22 barn mot 14 förväntade). Andelen barn som var små för tiden var dock inte ökad (1,6% mot 2,7% förväntat).

Förlossningsutfallet var således tämligen gott, men det finns indikationer på att barnen kan vara påverkade av utsättningssymptom. Mot slutet av graviditeten bör lägsta möjliga dos som ger adekvat symptomlindring eftersträvas.

Specifikt om atomoxetin

Erfarenheten av atomoxetin under graviditet är begränsad. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 56 barn vars mödrar uppgett användning av atomoxetin under tidig graviditet. Tre av barnen hade någon missbildningsdiagnos mot 1-2 förväntade. Missbildningsfrekvensen var något, men inte statistiskt säkerställt, förhöjd. Ett av barnen hade dextrokardi, ett hade polydaktyli, och ett barn hade en medfödd skolios.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen ADHD-läkemedel är från 2017-04-01. De individuella siffrorna för atomoxetin är från 2016-03-15).

Uppdaterat: 2018-10-10

Uppgifterna ur födelseregistret är från: 2017-04-01

Referenser

  1. Nörby U, Winbladh B, Källén K. Perinatal Outcomes After Treatment With ADHD Medication During Pregnancy. Pediatrics. 2017 Nov 10. pii: e20170747. PubMed
  2. Diav-Citrin O, Shechtman S, Arnon J, Wajnberg R, Borisch C, Beck E et al. Methylphenidate in Pregnancy: A Multicenter, Prospective, Comparative, Observational Study. J Clin Psychiatry. 2016;77:1176-1181. PubMed
  3. Pottegård A, Hallas J, Andersen JT, Løkkegaard EC, Dideriksen D, Aagaard L et al. First-trimester exposure to methylphenidate: a population-based cohort study. J Clin Psychiatry. 2014;75:e88-93. PubMed
  4. Haervig KB, Mortensen LH, Hansen AV, Strandberg-Larsen K. Use of ADHD medication during pregnancy from 1999 to 2010: a Danish register-based study. Pharmacoepidemiol Drug Saf. 2014;23:526-33. PubMed
  5. Bro SP, Kjaersgaard MI, Parner ET, Sørensen MJ, Olsen J, Bech BH et al. Adverse pregnancy outcomes after exposure to methylphenidate or atomoxetine during pregnancy. Clin Epidemiol. 2015;7:139-47. PubMed
  6. Dideriksen D, Pottegård A, Hallas J, Aagaard L, Damkier P. First trimester in utero exposure to methylphenidate. Basic Clin Pharmacol Toxicol. 2013;112:73-6. PubMed
  7. Huybrechts KF, Bröms G, Christensen LB, Einarsdóttir K, Engeland A, Furu K et al. Association Between Methylphenidate and Amphetamine Use in Pregnancy and Risk of Congenital Malformations: A Cohort Study From the International Pregnancy Safety Study Consortium. JAMA Psychiatry. JAMA Psychiatry. 2017 Dec 13. doi: 10.1001/jamapsychiatry.2017.3644. [Epub ahead of print]. PubMed
  8. Cohen JM, Hernández-Díaz S, Bateman BT, Park Y, Desai RJ, Gray KJ, Patorno E, Mogun H, Huybrechts KF. Placental Complications Associated With Psychostimulant Use in Pregnancy. Obstet Gynecol. 2017 Nov 3. doi: 10.1097/AOG.0000000000002362. PubMed
  9. Eriksson M, Jonsson B, Zetterström R. Children of mothers abusing amphetamine: head circumference during infancy and psychosocial development until 14 years of age. Acta Paediat 2000;89:1474-78. PubMed
  10. Eriksson M, Jonsson B, Steneroth G et al. Amphetamine abuse during pregnancy: environmental factors and outcome after 14-15 years. Scand J Public Health 2000;28:154-7. PubMed
  11. Besag FM. ADHD treatment and pregnancy. Drug Saf. 2014;37:397-408. PubMed
  12. Källén B, Borg N, Reis M. The use of central nervous system active drugs during pregnancy. Pharmaceuticals (Basel). 2013;6:1221-86. PubMed
  13. Golub M, Costa L, Crofton K, Frank D, Fried P, Gladen B et al. NTP-CERHR Expert Panel Report on the reproductive and developmental toxicity of amphetamine and methamphetamine. Birth Defects Res B Dev Reprod Toxicol. 2005;74:471-584. PubMed
  14. Ladhani NN, Shah PS, Murphy KE, Knowledge Synthesis Group on Determinants of Preterm/LBW Births. Prenatal amphetamine exposure and birth outcomes: a systematic review and metaanalysis. Am J Obstet Gynecol. 2011;205:219e1-7. PubMed
  15. Chomchai C, Na Manorom N, Watanarungsan P, Yossuck P, Chomchai S. Methamphetamine abuse during pregnancy and its health impact on neonates born at Siriraj Hospital, Bangkok, Thailand. Southeast Asian J Trop Med Public Health. 2004;35:228-31. PubMed
  16. Thaithumyanon P, Limpongsanurak S, Praisuwanna P, Punnahitanon S. Perinatal effects of amphetamine and heroin use during pregnancy on the mother and infant. J Med Assoc Thai. 2005;88:1506-13. PubMed

Författare: Katarina Wide, Ulrika Nörby, Karin Källén

- för Stockholms läns landsting.