Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Betametason

Klassificering: 2

Preparat: BENTELAN 0,5 mg, Betametason AB Unimedic, Betametason Alternova, Betametason Evolan, Betametason Trimb, Betametason-neomycin i Essex kräm APL, Betamethasone American Regent, Betapred, Betnesol, Betnovat, Betnovat®, Betnovat® med chinoform, Betnovat® med neomycin, Betnovate, Bettamousse, Calcipotriol/Betamethasone Sandoz, CELESTAMINE N0,5 Tabletten, Celeston®, Celeston® bifas®, Celeston® valerat, Celeston® valerat med chinoform, Celeston® valerat med gentamicin, Daivobet, Daivobet®, Diproderm®, Diprolen®, Diprosalic, Diprosalic®, Diprotit, Dovobet, Dovobet®, Enstilar, Enstilar®, Fusidinsyra/Betametason LEO, Kalcipotriol/Betametason Ebb, Xamiol, Xamiol®

ATC kod: D05AX52, D07AC01, D07BC01, D07CC01, D07XC01, H02AB01, S02BA07, S03BA03

Substanser: betametason, betametasonacetat, betametasondipropionat, betametasonnatriumfosfat, betametasonvalerat

Bedömning

Systemisk användning av betametason under graviditet skall ske efter särskilt övervägande och på strikt indikation. Alltför utbredd användning av starka kortikosteroidsalvor, speciellt under ocklusion, skall också för säkerhets skull undvikas under graviditet. Den eventuella individuella riskökningen är dock inte så stor att det finns anledning till oro, om kvinnan har använt betametason utvärtes i tidig graviditet.

Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider

Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är deras användning i djurexperimentellt framkallad teratogenes, speciellt gomspalt hos vissa musstammar, beskriven redan på 1950-talet. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 7 115 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 155 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1%). Andelen barn med läppgomspalt var inte signifikant förhöjd: 12 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (10 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildningar som var överrepresenterad.

Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 procent för tidigt födda (mot förväntade 6,2%) och 5,9 procent hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet.

Vid behandling av stora ytor med kortikosteroidsalva/kräm och speciellt under ocklusion kan systemiskt signifikant absorption ske. Det är dock inte troligt att dessa mängder skulle kunna utöva någon missbildningsframkallande effekt och troligen inte heller någon effekt på fostrets tillväxt. I ett arbete tyckte man sig se en ökad frekvens av kluven läpp eller gom efter att modern använt kortikosteroider utvärtes medan man i ett annat ganska litet arbete inte såg några ogynnsamma effekter. Resorptionen från rektal applikation är större än motsvarande användning på huden, men varierar betydligt mellan olika steroider.

I det svenska Medicinska Födelseregistret finns 2 567 barn vars mödrar uppgivit användning av någon stark kortikosteroidsalva/kräm – 46 av barnen hade någon missbildningsdiagnos (1,8%) mot 53 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således, om något, lägre än förväntat, och det fanns inte heller någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad. Frekvensen läppgomspalter var inte signifikant förhöjd (6 barn mot 3-4 förväntade).

Specifikt om betametason

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 1346 barn vars mödrar rapporterat systemisk användning i tidig graviditet av betametason. Bland dem hade 23 barn en missbildning (1,7%) mot 28 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således, om något, aningen låg. Det var inte heller någon typ av missbildning som var överrepresenterad.: Åtta barn, (mot 9-10 förväntade) hade någon hjärt/kärlmissbildning, ett barn hade läppgomspalt (2 förväntade), tre hade någon missbildning i eller kring njurarna (2 förväntat), ett barn hade hypospadi (3-4 förväntat), ett barn hade en fotfelställning, och fem andra barn hade andra skelettmissbildningar (5-6 förväntade).

Det finns 975 fall där modern rapporterat användning av hudsalvor innehållande betametason. Av dessa hade 21 barn (2,2%) någon missbildningsdiagnos mot 20-21 förväntade. Även här var det således en normal missbildningsfrekvens, och inte heller här fanns det någon överrepresentation av någon speciell typ av missbildning.

Örondroppar innehållande betametason rappporterades av 26 mödrar – inget av barnen hade någon missbildningsdiagnos.

Betametason ingår också tillsammans med kalcipotriol i ett kombinationspreparat för behandling av psoriasis. Det finns 39 barn med denna exponering i registret – inget av barnen hade någon missbildningsdiagnos. Samma indikation har kombinationen salicylsyra-betametason. Det finns 88 barn födda av kvinnor som uppgav sig ha använt en sådan kombination i registret – ett av barnen hade någon missbildningsdiagnos: en ventrikelseptumdefekt.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen kortikosteroider är från 2017-04-01. De individuella siffrorna för betametason var aktuella 2012-08-25). 

Uppdaterat: 2018-05-17

Uppgifterna ur födelseregistret är från: 2017-04-01

Referenser

  1. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4. PubMed
  2. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40. PubMed
  3. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  4. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92. PubMed
  5. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70. PubMed
  6. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101. PubMed
  7. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed
  8. Chi CC, Wang SH, Wojnarowska F, Kirtschig G, Davies E, Bennett C. Safety of topical corticosteroids in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2015;10:CD007346. PubMed
  9. Edwards MJ, Agho K, Attia J, Diaz P, Hayes T, Illingworth A et al. Case-control study of cleft lip or palate after maternal use of topical corticosteroids during pregnancy. Am J Med Genet 2003;120A:459-63. PubMed
  10. Mygind H, Thulstrup AM, Pedersen L, Larsen H. Risk of intrauterine growth retardation, malformations and other birth outcomes in children after topical use of corticosteroid in pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand 2002;81:234-9. PubMed
  11. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Stockholms läns landsting.