Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Budesonid – för lokal behandling i tarm och matstrupe

Klassificering: 2

Preparat: Budenofalk, Budenofalk®, Budesonid Orifarm, Cortiment, Entocir, Entocord, Entocort, Entocort®, Intesticort, Jorveza, Nefecon

ATC kod: A07EA06

Substanser: budesonid

Bedömning

Budesonid kan användas för lokal behandling i tarmen under graviditet, vid bland annat inflammatorisk tarmsjukdom. Viss absorption sker systemiskt men adekvat behandling av sjukdomen är viktig. Även användning av budesonid som munsönderfallande tablett för behandling av matstrupen, ger systemiskt upptag. Sådan behandling bör ske återhållsamt under graviditet. Om kvinnan har använt läkemedlet i tidig graviditet, är dock en eventuell riskökning inte så stor i det enskilda fallet att det finns anledning till oro.

Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider

Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är deras användning i djurexperimentellt framkallad teratogenes, speciellt gomspalt hos vissa musstammar, beskriven redan på 1950-talet. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 7 115 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 155 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1%). Andelen barn med läppgomspalt var inte signifikant förhöjd: 12 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (10 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildningar som var överrepresenterad.

Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 procent för tidigt födda (mot förväntade 6,2%) och 5,9 procent hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet.

Specifikt om budesonid

Budesonid för lokalbehandling av bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar och eosinofil esofagit medför systemeffekter på grund av viss absorption. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 245 barn registrerade vars mödrar uppgivit användning av budesonid i sådant preparat i tidig graviditet – två av barnen hade missbildningsdiagnos (mot 5 förväntade). Missbildningsfrekvensen var således inte förhöjd, och inget av barnen hade någon läppgomspalt – den missbildningstyp som är förknippad med steroidbehandling. Av barnen var dock hela 23 för tidigt födda (9,4% mot 6,2% förväntat) och 15 hade låg födelsevikt (6,1% mot 4,4% förväntat). Båda fynden kan åtminstone delvis förklaras av grundsjukdomen, enligt ovanstående. Adekvat behandling under graviditet är därför mycket viktig.

Uppdaterat: 2019-04-25

Uppgifterna ur födelseregistret är från: 2017-04-01

Referenser

  1. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4. PubMed
  2. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40. PubMed
  3. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  4. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92. PubMed
  5. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70. PubMed
  6. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101. PubMed
  7. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Stockholms läns landsting.