Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Daclizumab

Klassificering: 2

Preparat: Zenapax, Zenapax®, Zinbryta

ATC kod: L04AC01

Substanser: daklizumab beta

Bedömning

Det finns ringa erfarenhet av daclizumab under graviditet. Därmed bör användning ske med stor återhållsamhet. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock knappast så stor att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet. Det är viktigt att eventuell behandling sköts av specialist.

Bakgrund

Gemensamt för immunsuppressiva medel

Substansen ingår i en grupp av läkemedel som används vid många olika tillstånd, till exempel efter transplantation [1-4], vid reumatologiska och andra autoimmuna sjukdomar samt inom onkologin. Det är av yttersta vikt att behandling med dessa läkemedel sköts inom specialistvården och att graviditet under behandling planeras tillsammans med ansvarig läkare. För läkemedel som används vid allvarliga tillstånd är det viktigt att patienten är medveten om att det kan innebära en stor risk för fostret att avbryta behandlingen. Efter transplantation är exempelvis risken för fostret vid avstötning av transplantatet större än den eventuella fosterskadande effekten av läkemedlet [1-4].

Vid jämförelse mellan olika substanser är det viktigt att betona att indikationerna för de olika preparaten kan skilja sig markant åt. En skenbar skillnad i förlossningsutfall kan således snarare spegla olika sjukdomspanoraman än effekter av läkemedlen. 

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 1 946 barn vars mödrar har uppgivit användning av något immunsuppressivt preparat, steroider och cytostatika undantagna. Av dessa barn hade 44 (2,3%) någon missbildning mot 36 förväntade (2,1%), det vill säga en något, men inte signifikant, ökad frekvens.

Andelen barn som föddes för tidigt var dock avsevärt förhöjd (325 mot 120 förväntade). Andelarna av barn som var lätta för tiden (3,8% mot 2,7% förväntat), hade låg Apgarpoäng (2,4% mot 1,4% förväntat) och var dödfödda eller dog första veckan (18 barn mot 10-11 förväntat), var också klart förhöjda. Förmodligen är det förhållandevis dåliga förlossningsutfallet framförallt en effekt av de underliggande sjukdomstillstånden, och inte en effekt av medicineringen.

Då behandling med immunsuppressiva läkemedel under graviditeten kan påverka även barnets immunförsvar, bör vaccinering med levande vaccin under de första 6 levnadsmånaderna diskuteras med barnläkare. 

Specifikt om daclizumab

Daclizumab är en rekombinant antikropp som används vid behandling av multipel skleros och som profylax mot akut avstötningsreaktion efter njurtransplantation. Det är inte sannolikt att denna skall kunna framkalla missbildningar. Men eftersom ringa erfarenhet finns av användning av daclizumab under graviditet [5] bör användning ske med stor återhållsamhet. Det är viktigt att eventuell behandling sköts av specialist. I det svenska Medicinska födelseregistret finns inget fall med denna exponering.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen immunsuppressiva är från 2017-04-01. De individuella uppgifterna för daclizumab var aktuella 2012-08-25).

Uppdaterat: 2019-03-16

Uppgifterna ur födelseregistret är från: 2017-04-01

Referenser

  1. Moritz MJ et al. Transplant Pregnancy Register International. 2016 Annual Report.
  2. Deshpande NA, Coscia LA, Gomez-Lobo V, Moritz MJ, Armenti VT. Pregnancy after solid organ transplantation: a guide for obstetric management. Rev Obstet Gynecol. 2013;6:116-25. PubMed
  3. Coscia LA, Constantinescu S, Moritz MJ, Frank AM, Ramirez CB, Maley WR et al. Report from the National Transplantation Pregnancy Registry (NTPR): outcomes of pregnancy after transplantation Clin Transpl. 2010;65-68. PubMed
  4. Armenti VT, Constantinescu S, Moritz MJ, Davison JM Pregnancy after transplantation. Transplantation Reviews 2008;22:223-240. PubMed
  5. Gold R, Stefoski D, Selmaj K, Havrdova E, Hurst C, Holman J et al. Pregnancy Experience: Nonclinical Studies and Pregnancy Outcomes in the Daclizumab Clinical Study Program. Neurol Ther. 2016;5:169-182. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Stockholms läns landsting.

Fasstexter